Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FUTTIKOR (med huvudtonen på första stavelsen), pl.
Ordformer
(futikor 18511881)
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) futtikor, fuddikor; jfr nt. fuddik, ficka]
(bygdemålsfärgat i Österbotten) saker, effekter, grejor; jfr FILOKER. Och så marsade jag ut att se hur det stod till med liderdörren och våra futikor i släden. Topelius Dram. 64 (1851, 1881). Nosa i mina futikor. Dens. Fält. 1: 207 (1853).

 

Spalt F 1855 band 9, 1926

Webbansvarig