Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FOTO- fot1o- l. fωt1o- l. 1to-, l. -tω- l. -tå-.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. photo-; ssgsform av gr. φῶς, gen. φωτός, ljus]
i ssgr: som alstrar ljus l. gäller l. grundar sig på ljusets värkningar; ljus-.
Ssgr: FOTO-ELEKTRICITET—01004 l. —10104. fys. elektricitet som alstras gm ljusets invärkan, ljuselektricitet. 2NF (1907).
-ELEKTRISK—040. fys. som gäller l. (i fråga om apparat o. d.) som grundar sig på av ljuset beroende elektriska fenomen. 2UB 3: 256 (1897). Ett s. k. fotoelektriskt mikroskop. 2NF 26: 307 (1917). särsk. i uttr. den fotoelektriska effekten, om det förh. att elektroner av hög hastighet utkastas från en metallyta som träffas av ljus av passande våglängd. 2NF 35: 1109 (1923).
-FOBI—04. med. ljusskygghet, ett sjukdomssymtom som åtföljer sjukdomar (inflammationer) i ögats yttre delar. TLäk. 1833, s. 196. Hygiea 1864, s. 43. 2NF (1907).
-FON -få4n. [efter eng. photophone] fys. benämning på en av amerikanarna A. G. Bell o. Sumner Tainter år 1880 uppfunnen apparat medelst vilken ljudet fortplantas på större avstånd gm användandet av ljusvibrationer ss. fortplantningsmedel. NF (1881). TT 1901, M. s. 102. —
-GALVANOGRAFI—10104 l. —01004. tekn. metod för reproducering av bilder vid vilken på fotokemisk o. galvanisk väg djuptrycksformar åstadkommas, avsedda att tryckas i koppartryckpress; jfr -GALVANOTYPI. Dalin (1871). 2UB 10: 323 (1907).
-GALVANOTYPI —10104 l. —01004. tekn. jfr -GALVANOGRAFI. En (fotogalvanografien) liknande metod för framställning af tryckformar för boktryckspressen benämnes fotogalvanotypi. 2NF (1907).
-GEN, sbst., se d. o. —
-GEN -je4n, adj. [till gr. –γενής, alstrande (se FOTOGEN)] (i fackspr.) ljusalstrande; särsk. i uttr. fotogena bakterier, bakterier vilkas kulturer vid tillförsel av fritt syre lysa med ett fosforescerande ljus. Sundberg Mikroorg. 73 (1895).
-GRAF, -GRAFERA, -GRAFI, -GRAFISK, -GRAM, se d. o. —
-GRAVYR—04. tekn. metod att på fotografisk väg i förbindelse med etsningsförfarande åstadkomma bildreproduktioner i djuptryck, kopparljustryck; jfr HELIOGRAVYR; äv. konkret, om den sålunda framställda reproduktionen. NF (1881). Några synnerligt vackra fotogravyrer .. voro utstälda. AB 1890, nr 88, s. 2. Flodström SvFolk 246 (1918).
-KEMI—04. kem. o. tekn. lära(n) om ljusets kemiska värkningar. UB 4: 596 (1873). Fotokemien (har) .. hittills nästan uteslutande sysslat med framställning af fotografiska bilder. KemT 1914, s. 146.
-KEMISK—40. kem. o. tekn. som gäller l. grundar sig på ljusets kemiska värkningar; jfr -KEMI. Den fotokemiska verksamheten hos ljuset (på växterna). BotN 1882, s. 24. 2NF 35: 989 (1923). särsk. tekn. i fråga om bildreproduktionsmetoder som grunda sig på användning av fotografien. Fotokemiska reproduktionssätt. Fennia 6: 109 (1892). 2UB 10: 260 (1907).
-KROMI -kromi4 l. -krå-. [jfr eng. photocromy; till gr. χρῶμα, färg (se KROM)] tekn. o. fotogr. fotografering i naturliga färger, färgfotografering; äv. konkret: färgfotografi. Dalin (1871). För framställning af .. fotokromier finnas flera olika metoder. 2NF 8: 1000 (1907).
-LITOGRAFI—1004. tekn. metod för litografering varvid bilden å den litografiska stenen åstadkommes på fotografisk väg; äv. konkret, om den sålunda åstadkomna reproduktionen. Tholander Ordl. (c. 1860). Fotolitografien var den första fotografiska tryckmetod, som i större skala utöfvades i Sverige. FotogrT 1888, nr 2, s. 7. ActaHortiBerg. III. 2: 6 (1903; konkret).
-LITOGRAFISK—1040. tekn. jfr -LITOGRAFI. Photolithographiska kartor. Dalin (1871).
-MEKANISK—040. tekn. i fråga om bildreproduktionsmetoder: som grundar sig på fotografiens användning i förening med mekaniska tryckförfaranden. NordT 1884, s. 143.
-METER—40. (i fackspr.) apparat för mätning av ljusets styrka, ljusmätare. jfr ASTRO-FOTOMETER. särsk.
a) fys. apparat (av växlande konstruktion) för mätning av en ljuskällas optiska styrka (dvs. dess fysiologiska effekt på ögat). Berzelius Kemi 1: 14 (1808). 2NF (1907).
b) i sht fotogr. apparat för mätning av ljusets kemiska (fotografiska) intensitet; äv. kallad fotografisk l. kemisk fotometer. Nyblæus Fotogr. 9 (1874). Fotometern användes (bl. a.) .. för bestämning af den riktiga exponeringsgraden vid kopiering. 2NF 8: 1013 (1907).
-METRERA—040, i Sveal. äv. —032, -ing. (i fackspr.) mäta (den optiska l. kemiska) ljusstyrkan hos (en ljuskälla o. d.). Efter .. skedd torkning .. fotometreras (de elektriska glöd-)lamporna. TT 1894, M. s. 8. —
-METRI—04. (i fackspr.) fotometrering; (läran om) mätning av o. jämförelse emellan olika ljuskällors optiska l. kemiska intensitet. Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 10. Bidrag till frågan om fotografisk fotometri. Odencrantz (1915; boktitel). jfr ASTRO-FOTOMETRI.
-METRISK—40. (i fackspr.) adj. till -METER o. -METRI. Photometriska försök. Berzelius Kemi 1: 18 (1817). 2NF 21: 820 (1914).
-SFÄR—4. astr. om det yttersta, strålande lagret av en sols atmosfär, solyta, ljussfär, ljusklot. Frey 1847, s. 267. Solen består af en kärna af mycket hög temperatur, och från ytan af denna kärna, fotosfären, utsändes ett kontinuerligt spektrum. 2NF 26: 642 (1917).
-TERAPI—104. med. (läran om) ljusets användning vid sjukdomars behandling, ljusterapi, ljusbehandling. Finsens arbete (rörande lupus har) .. gifvit fototerapien dess nuvarande betydelse inom läkekonsten. PT 1903, nr 290 A, s. 3. RegHygiea 1899—1908 (1912).
-TYPI—04. tekn. metod att på fotografisk väg åstadkomma bildreproduktioner, ljustryck; särsk. om dylikt förfarande varvid bilden å tryckplåten framställes i relief (högtryck); äv. konkret, om den sålunda framställda reproduktionen; jfr AUTO-TYPI. Dalin (1871). Det fotografiska boktrycket eller fototypien. FotogrT 1888, nr 4, s. 5. Wulff Petrarcab. 234 (1905; konkret).
-TYPISK—40. tekn. adj. till -TYPI. En fototypisk reproduktion af ett träsnitt. FotogrT 1888, nr 1, s. 4.
-ZINKOGRAFI—1004. tekn. reproduktionsförfarande vid vilket bilden på fotografisk väg överföres på en zinkplåt; jfr -TYPI; äv. konkret, om den sålunda framställda bilden. Dalin (1871). (Boken) har .. utgifvits i fotozinkografi. NF 3: 1346 (1880). 2NF 33: 794 (1922).

 

Spalt F 1268 band 8, 1925

Webbansvarig