Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLUNSIG flun3sig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. flunsig; avledn. till FLUNSA, sbst.1]
(starkt vard.) fet o. ovig, tung, lunsig, klumpig. Flunsig och tungrodd du trippar. Bellman 3: 216 (1790). En flunsig, smutsdrypande piga af mycket fria fasoner. Öman Ungd. 290 (1889).

 

Spalt F 887 band 8, 1925

Webbansvarig