Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FINANS finaŋ4s, stundom -an4s, r.; best. -en; pl. -er; förr äv. (i bet. 2) FINANTIE, f.?, anträffat bl. i pl. -ier.
Ordformer
(fin(n)ans (finance) 1631 osv. fin(n)ants (-antz) 15351800. fin(n)antier (fijnnantzier m. fl. former), pl. 15441622)
Etymologi
[jfr d. finans, holl. financie, t. finanz, av fr. finance, till stammen i ä. fr. finer, betala, till fin, slut, avslutning, av lat. finis (se FINAL). — Jfr FINANSARE, FINANSIELL m. fl.]
1) (†) utbetalning till det allmänna, pålaga. The månge och stoore Beskattningar och Finantzer, såsom j thenne åhren wancket hafwe. Chesnecopherus Skäl. Ii 4 b (i handl. fr. 1595).
2) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. t.] (†) bedrägligt förfaringssätt (varigm man söker vinna en ekonomisk fördel), list, svek, knep; i sht i pl. (Legoknektarna) haffua Forhögth theris Sold och bruke månge szielszinde Finantzer mott oss. GR 10: 187 (1535). L. Paulinus Gothus Ratio 352 (1633).
3) eg. o. urspr.: statens (kungl. räntekammarens) inkomster; numera nästan bl. övergående dels i bet.: (förhållandet mellan ett lands l. en kommuns l. ett bolags l. en persons) inkomster o. utgifter, ekonomisk ställning, förmögenhetsställning, dels i bet.: pänningväsen, finansväsen, finansiella frågor. — jfr STATS-FINANS.
a) i pl. At .. Cardinalen Financerne förwalta skulle. Brask Pufendorf Hist. 221 (1680). Den förträffeliga ordning som härskar i .. (en viss stats) Financer. SP 1779, s. 342. Inkomsterna eller Financerna i en Stat. Bergklint MSam. 2: 136 (1784). Af Financerna .. förstår jag så litet som om jag vore Ordförande i BankoUtskottet. Tegnér (WB) 7: 434 (1833). Hans finanser stodo på dåliga fötter. Carlén Repr. 81 (1839). Statens finanser voro sämre än någonsin. Stavenow G3 185 (1901).
b) i sg.; numera knappast br. (jfr dock slutet) utom ngn gg i bet.: finansväsen; förr stundom: finanspolitik. Biurman Brefst. 136 (1729). Där god Finance har sin gilla gång. Posten 1769, s. 469. De flesta krigsolyckor frappera mer, men kunna lättare botas än en delabrerad finans. GJAdlerbeth (1789) i MoB 9: 175. Er finans var ställd på dålig fot. Remmer FöregDöde 5 (1828). Görtz skulle snart .. visa, att hans fyndighet räckte utanför finansen. Quennerstedt C12 2: 103 (1916). — särsk. [efter fr. la haute finance] (fullt br.) i uttr. den högre finansen (jfr under 5), den högre finanskonsten. Ett konststycke i den högre finansen. Odhner G3 1: 503 (1885).
4) (i sht i ämbets- o. tjänstemannakretsar i Stockholm) i sg. (ngn gg i pl.) best.: finansdepartementet. Wingård Minn. 12: 122 (1850; i pl.). En stackars amanuens i .. finansen. SD(L) 1895, nr 339 A, s. 8.
5) [efter motsv. anv. i fr.] pänningaristokrati, börsadel, ”storkapital”; i sht i uttr. den högre finansen (jfr 3 b slutet). AB 1890, nr 18, s. 3. Stinn finans och plump gulasch. Karlfeldt FlBell. 48 (1918). — jfr STOR-FINANS.
Ssgr (till 3): FINANS-BETÄNKANDE, n. statsr. betänkande angående statsregleringen; jfr -PLAN; i fråga om sv. förh. sedan 1810 särsk. om statsutskottets sammanfattande förslag till riksstat. AdP 1800, s. 1269.
-CHEF. (i Finl., förr) chef för ekonomidepartementets finansexpedition. Laurén Minn. 61 (1877).
-DEPARTEMENT. avdelning inom en (konstitutionell) regering åt vilken bl. a. den huvudsakliga vården av statens finanser är anförtrodd; sedan 1840 officiell benämning på ett av de svenska statsdepartementen; i sht i sg. best. Statsrådet och chefen för (kungl.) finansdepartementet. SP 1779, s. 342. SFS 1840, nr 14, s. 4.
-EXPEDITION. (förr) i fråga om sv. förh.: år 1773 inrättad (17931809 nedlagd) avdelning av det kungl. kansliet, motsv. o. år 1840 avlöst av det nuvarande finansdepartementet; i fråga om finl. förh.: avdelning av ”ekonomidepartementet”, vilken 1922 avlöstes av finansministeriet. Lagerbring 2Hist. 1: 85 (1778). Expeditions-Secreterare i Finans-Expeditionen. Hammarsköld SvVitt. 2: 218 (1819). 2NF 35: 801 (1923).
-FURSTE. pänningfurste, storfinansiär. De internationella finansfurstarna. Vallentin London 22 (1912).
-FÖRVALTNING. I hvarje gren af styrelsen, felade Amerikanerne af okunnighet, men i ingen så mycket, som i Finance-förvaltningen. LBÄ 27 —28: 83 (1799).
-GENI. (person med) stor finansiell begåvning. Han var (utrustad med) ett värkligt finansgeni. WoJ (1891).
-HUVUD. (vard.) jfr -GENI. DA 1771, nr 48, s. 1. Jolin 73 (1913).
-KARL. (vard.) finansman. Posten 1768, s. 333.
-KONST. konst(en) att sköta finanser; skicklighet i skötande av finanser. SP 1779, s. 1147. VFl. 1906, s. 120.
-LAG, r. l. m. statsr. lag angående anskaffning, förvaltning l. användning av de materiella medlen för stats- l. kommunalförvaltningen; i fråga om utländska förh. ofta: i lagform fastställd statsbudget, statsreglering(sproposition), riksstat. Dalin (1851). VL 1905, nr 254 A, s. 2. —
-LAGSTIFTNING~020 l. ~200. statsr. lagstiftning på statsfinansernas område; i fråga om utländska förh. ofta: lagstiftning bestående i fastställande av statsbudget; jfr -LAG. Dalin (1851).
-LÄRA. jur. finansvetenskap; äv. om enskilt lärosystem i finansvetenskapen l. enskild lärosats angående finanser. Beskow i SAH 13: 58 (1828). En specialist i finans- och myntlära. Bildt i 3SAH 16: 323 (1902).
-MAN, m. person som har stor inblick i finansiella frågor l. ägnar sig åt stora finansiella företag; pänningman; jfr -FURSTE, -KARL. Tessin Bref 2: 333 (1755). Den genialiske finansmannen. Söderhjelm Kulturförh. 1: 17 (1903).
-MINISTER. minister som har hand om ett lands finanser; chef(en) för finansdepartement (finansministerium); i fråga om sv. förh. icke officiell benämning. Frankrikes nuvarande makalösa Finance-Minister. SP 1779, s. 66. Jag tror icke, att Malmsten hade aspirerat att bliva finansminister. De Geer Minn. 2: 41 (1892).
-MINISTERIUM. (i fråga om utländska förh.) finansdepartement. Jungberg (1873).
-OPERATION. åtgärd av större omfattning som vidtages rörande ett lands, ett bolags osv. finanser, finansiell operation. Posten 1768, s. 226.
-PERIOD. statsr. jfr -ÅR. NF 2: 1292 (1878).
-PLAN.
1) plan för ordnande av finanser; särsk. om utkast till beräkning (o. reglering) av en stats l. kommuns inkomster o. utgifter under en följd av år framåt; äv.: riksstat, budget (för ett år l. en finansperiod). Financeplanen kom nu före. HSH 16: 325 (1669). NF 6: 278 (1882).
2) (†) ledande ekonomisk l. finansiell grundsats. En hans Finance-plan väl förtjenar / At nämnas för sin nyhets skuld: / Den lyder så: ”Ju mer man länar, / Des mer man sätter sig i skuld”. Kellgren 2: 169 (1790).
-POLITIK. Nordström Cred. 275 (1853). De Geer Minn. 2: 227 (1892).
-POLITIKER. AB 1900, nr 41, s. 3.
-REGLERING. (numera föga br.) reglering av (ett lands) finanser (i sht för en viss tidsperiod); statsreglering. AdP 1800, s. 606. Svedelius Statsk. 2: 117 (1868). Finland 127 (1893).
-RÄTT, r. l. m. jur. sammanfattning(en) av gällande rättsbestämmelser rörande statens o. kommunernas inkomster o. utgifter. Linde Kam. 2 (1867).
-STATISTIK. jur. statistik som sysslar med statens o. kommunernas finansförvaltning. SvTidskr. 1871, s. 276.
-TULL. statsr. tull som pålägges importen av varor uteslutande l. huvudsakligen i avsikt att bereda staten inkomster; motsatt: skyddstull. Rydqvist StatsekonBetr. 136 (1865).
-TULL-SYSTEM. statsr. om frihandelssystem ss. icke tillåtande andra tullar än finanstullar. NF 5: 386 (1882).
-VETENSKAP~002 l. ~200. jur. lära(n) om grundsatserna för finansförvaltning. SP 1779, s. 110.
-VÄRK. (numera bl. i fråga om ä. förh.) finanser; sammanfattningen av de institutioner som upptaga o. förvalta en stats inkomster; stundom: finansförvaltning. HSH 7: 245 (c. 1750). Dalin (1851; med hänv. till finanser). SvH IX. 1: 161 (1909).
-VÄSEN l. -VÄSENDE. Dähnert 68 (1746).
-ÅR. statsr. tidsperiod av 12 månader för vilken en stats budget uppgöres; räkenskapsår. NF 2: 1291 (1878).

 

Spalt F 567 band 8, 1924

Webbansvarig