Publicerad 1921   Lämna synpunkter
ELINS- e3lins~.
Ordformer
(elins- Franckenius Spec. B 3 b (1659: Elinsroot), Lindman Nord. flora 3: 21 (1901: Elins rot). elens- Nyman Sv. växt. naturh. 1: 26 (1867: Elensörten), Dens. Sv. fanerog.-fl. 201, 253 (1873: Elensört(en)). ellens- Lindgren Läkem. 2 (1918: Ellensrot). älins- Linné Flora nr 695 (1745: Älinsrot). elings- Serenius Iiii 4 a (1757: elingsrot). helens- Regnér Begr. 2: 129 (1807: Helensrot). helene- Retzius Flora oec. 328 (1806: Helenerot), Fries Ordb. 2 (c. 1870: Helenerot). elina- Pontén Flora 32 (1847: Elinarot). line- Rudbeck Hort. bot. 40 (1685: lineroot). Se vidare anm. nedan)
Etymologi
[jfr d. Elinsrod, Elena rot, ä. t. elendswurzel, t. Helena- (Helenen-)kraut, -wurzel m. m. Ytterst av växtens urspr. gr. namn ἑλένιον, lat. helenium. Redan tidigt har namnet, vars härledning är oviss, anslutits till namnet Helena: Helenium e lacrimis Helenæ dicitur natum (Plinius Hist. nat. 21: 59). I sv. har vid inlånandet Helena antagit namnets sv. form Elin; formen Helena- (-ne-) är nyare lån fr. t. — jfr ALANT, ALUNA-ROT, ÅLANDS-ROT, ävensom anm. nedan]
i ssgr som beteckna växten Inula helenium Lin.
Ssgr: ELINS-ROT. [jfr fsv. S. elena (-e) root] Franckenius Spec. B 3 b (1659). Ålandsrot, Elinsrot, Hålsrot, .. Roten kan insyltas til salat. Rothof Hush. 689 (1762). Fries Ordb. 2 (c. 1870). Lindgren Läkem. 2 (1918).
-ÖRT. (bl. anträffat i formen elens-) [jfr fsv. S. elena yrt] Nyman Sv. växt. naturh. 1: 26 (1867). Dens. Sv. fanerog.-fl. 201, 253 (1873).
Anm. Under medeltiden uppfattades antikens Helena, till vilken namnet på växten under den klassiska tiden anknutits, ss. ett helgon Helena (i Sv. sannol. ss. S:t Elin av Skövde), varför växten, liksom redan i fsv. (se ovan ssgrna), ävensom i d. (Sankt Ellensrod), också fick sankt(a) framför sitt namn: S. Elinsrot (Franckenius Spec. B 4 b (1638: Elens-), Palmberg Ört. 297 (1684)) o. S. Helenerot (Bromelius Chloris 25 (1694), Serenius Iiii 4 a (1757)). I anslutning till den av Plinius anförda sagan att växten uppkommit av Helenas tårar kallar Tillandz B 5 b (1683) den S. Elins Tåårört.

 

Spalt E 470 band 7, 1921

Webbansvarig