Publicerad 1920   Lämna synpunkter
EGLANTYR l. NEGLANTYR, r. l. m. (m. J. D. Valerius (1849) i Försl. t. SAOB).
Ordformer
(eglantyr Jörlin Köks- o. kryddeg. 108 (1796: Eglantyr-rosor), Nyman Sv. växt. naturh. 2: 86 (1868). neglantyr Linné Flora nr 443 (1755; anfört fr. Göteborg), Retzius Flora oec. 616 (1806; anfört fr. Skåne), Fries Ordb. 24 (c. 1870). nejlantyr Wahlenberg Flora. sv. 314 (1824). neglentyr P. G. Tengmalm i Hush.-journ. 1779, dec. s. 4)
Etymologi
[jfr nt. egeltiire, mnl. eglentier o. negelentier, holl. egelantier o. neglantier, t. eglantier, ä. eng. eglantere, eng. eglatere, av fr. églantier, ffr. esglantier, aiglantier, rosenbuske, avl. av ffr. aiglent, rosenbuske, sannol. avl. av lat. acus, spets, tagg (jfr AKUT, ÄGG, r.). Formen med begynnande n utgår från motsv. former i mnl. o. holl., där den föregående artikelns -n fattats ss. hörande till substantivet]
(†) växten Rosa rubiginosa Lin., lukttörne, luktnypon, vinros; äv. om växten Rosa lutea Mill., gul törnros, gul ros, svavelros. Fischerström 4: 26 (1792). Fries Ordb. 24 (c. 1870).
Ssg: EGLANTYR-ROS. Jörlin Köks- o. kryddeg. 108 (1796). O. Swartz i Sv. bot. nr 463 (1812: Neglantyr-).
Anm. Av detta ord förekomma följ. folketymologiska ombildningar: ängeltorn (se d. o.), engelskt törne (se under ENGELSK) samt adj. negelandisk i följ. ex.: Ibland (rosor) äro hwijte, röde och gule, .. damascheniske, Negelandiske, Muskusroser och s(l)ijke. Mollet Lustgård D 1 b (1651).

 

Spalt E 334 band 7, 1920

Webbansvarig