Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYRKA dyr3ka2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING, sbst.2
Ordformer
(dijricke GR 17: 56 (1545; jfrdt med orig.). dir(c)ka Brahe Oec. 84 (1581), Möller (1745; under crocheteur: updirkar, pr. sg.). dyr(c)ka Rudbeckius LutherCat. 101 (1667) osv.)
Etymologi
[afledn. af DYRK, sbst.1; jfr d. dirke, nt. dirken]
(mindre br., utom i särsk. förb., se nedan) med dyrk öppna (ett lås, en dörr osv.). Willam Brun .. hafuer afbrutit och dircka låtit alle kistor. BtÅboH I. 6: 57 (1633). När hvarken kyrkiolåss var brutten eller dirkat, eij heller fönster rörde. VDAkt. 1675, nr 280.
Särsk. förb. (fullt br.): DYRKA SIG IN10 0 4. med dyrk bereda sig inträde (i ett rum osv.). JournSvL 1799, s. 339. Du dyrkade dig in genom stora ingången. Lindwall Jakt 181 (1916).
DYRKA UPP l. OPP10 4. med dyrk öppna (ett lås, ett skåp, en dörr, ett rum osv.); jfr UPPDYRKA; äfv. mer l. mindre bildl. GR 17: 56 (1545). Skulle Mag(ister) Andreas låta dirka op dhe huus som honom nödige vore, så frampt .. (änkan) icke godhvilleligen nyklarna frå sigh gåfve. ConsAcAboP 4: 208 (1674). Kärlek .. bryter sönder de starkaste bomar, och dyrkar up de girugas lås. Tessin Bref 2: 96 (1754).
Ssg: DYRK-NYCKEL, se DYRK, sbst.1

 

Spalt D 2463 band 7, 1923

Webbansvarig