Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DUFVIG, adj.
Ordformer
(dufvog Linné)
Etymologi
[jfr DUFVEN, adj.1 7]
(†) fuktig. Linné Ungd. 2: 128 (1732). Inga dufvige blad (må) någensin gifvas (silkesmaskarna). SvMerc. IV. 2: 154 (1758).

 

Spalt D 2340 band 7, 1922

Webbansvarig