Publicerad 1914   Lämna synpunkter
DILUVIUM dilɯ4vium l. 0302 (dilúviumm Dalin), n.; best. -viet, i best. anv. äfv. utan slutartikel; pl. (knappast br.) -vier (Dalin (1850)). Anm. Lat. gen. -vii förekommer äfv. (Thomée Buckland 1: 56 (1845)).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. diluvium, af lat. diluvium, öfversvämning, i Vulgata användt ss. öfversättning af det hebr. mabbūl (Septuaginta: κατακλυσμός), som 1 Mos. 6 ff. är beteckning för ’syndafloden’. Lat. diluvium är vbalsbst. till diluere (se DILUERA). — jfr ANTEDILUVIAN(SK)]
1) (knappast br.) om ’syndafloden’; äfv. allmännare: våldsam öfversvämning, kataklysm; stundom bildl. Thomander Tank. o. löj. 6 (1823). Andersson Frem. ord (1845, 1857). Dalin (1850). Ahlman (1872).
2) [termen infördes i litteraturen af engelsmannen W. Buckland, som därmed (se Buckland Reliq. diluv. (1823)) betecknade de aflagringar af lera o. grus hvilka icke syntes kunna förklaras af numera verksamma geologiska krafter, utan antogos hafva åstadkommits af en stor jordrevolution, af honom identifierad med bibelns syndaflod] (jfr anm. 1:o nedan) geol. sammanfattande benämning på den äldre kvartärtidens (den glaciala tidens) olikartade aflagringar; särsk. i motsats till yngre lösa aflagringar (’alluvium’); stundom äfv. innefattande de postglaciala aflagringarna; ngn gg [jfr liknande anv. i t.] = DILUVIAL-TID(EN). Th. Wänsioe i Jernk. annal. 1827, Bih. s. 73. Emellan alluvium och diluvium måste .. hädanefter göras en bestämdare gräns. N. G. Sefström i VetAH 1836, s. 238. Lösa bäddar af Diluvium. Hisinger Ant. 7: 140 (1840). Termen ”diluvium” var länge det allmänna namnet på rullstensperioden, emedan några hänförde den till syndafloden. Lindström Geol. gr. 242 (1857, 1859). Preglaciala serien (”undre diluvium”), .. glaciala serien (”mellersta diluvium”), .. postglaciala serien (”öfre diluvium”). Svenonius Stenr. 234 (1888). — jfr SAND-DILUVIUM.
Anm. till 2. 1:o. I rent fackmässigt spr. användas diluvium o. DILUVIAL numera icke i fråga om sv. bildningar, men väl om motsv. tyska, då de motsv. t. orden ännu ej hafva blifvit föråldrade. I populär framställning kunna orden ännu förekomma i fråga om sv. förh.
2:o. Ss. ssgsform till diluvium användes DILUVIAL- (se DILUVIAL).

 

Spalt D 1387 band 6, 1914

Webbansvarig