Publicerad 1908   Lämna synpunkter
DEGRAS l. DEGRA degra4, r. (n. Ekenberg (o. Landin) 217 (1889; men samma sida äfv. r.)); best. (ss. r.) degrasen (Hirsch Lärob. f. garfv. 335 (1898)) l. degran (Priskurant fr. P. Egnér 1900, s. 14); pl. (om olika sorter) -er.
Etymologi
[liksom t. degras af fr. dégras, hvilket synes vara ett af adj. gras, fet, påverkadt vbalsbst. till dégraisser (se DEGRASSERA); jfr Hatzfeld o. Darmesteter Dict.]
garf. benämning på ett till lädersmörja användt tvålartadt fett, som erhålles vid sämskgarfning, vid de med tran insmorda hudarnas befriande från öfverflödigt fett: garffett; äfv. om ett liknande, på annan väg åstadkommet ämne med samma användning. AHB 53: 53 (1871). SFS 1880, nr 38, s. 21. Konstgjord degras. Ekenberg (o. Landin) 217 (1889). Till smörjmedel (för hundläder) användes bäst en blandning af 1/3 tran, 1/3 talg och 1/3 degras. Nord. garfv.-tidn. 1895, s. 3. Degrasen upptages mycket hastigt af lädret. Hirsch Lärob. f. garfv. 335 (1898). Sämskren degras. Därs. — jfr BUFFEL-, FÅR-, HVITGARFVERI-, NATUR-DEGRAS m. fl.
Ssgr: DEGRAS- l. DEGRA-BEREDNING03~020. Hirsch Lärob. f. garfv. 335 (1898).
-SORT~2. Priskurant fr. P. Egnér 1900, s. 23.

 

Spalt D 488 band 6, 1908

Webbansvarig