Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CIRKULATION sir1kɯlatʃω4n l. -ku-, l. -aʃ-, sällan 01— (circulatio´n Weste, sirrkulatschón Dalin), r. (f. Dalin (1850)); best. -en; pl. (föga br.) -er.
Etymologi
[jfr t. circulation, zirkulation, liksom eng. circulation, af fr. circulation, vbalsbst. till circuler (se CIRKULERA)]
eg. vbalsbst. till CIRKULERA; ofta mera konkret. — särsk.
1) till CIRKULERA 1. — särsk.
a) till CIRKULERA 1 a. fysiol. I dhet at dhenna kalla Bloden (hos vissa djur) stiger medh mindre Heta ifrån Hiertat, så förorsakar dhet ingen så starck Circulation eller kring gång. Rel. cur. 331 (1682). Linder Surbr. 35 (1718). Curieusa Experimenter på Blodens Circulation, observerad genom Sol-Microscope. Björnståhl Resa 1: 488 (1773). Circulation utan kärl. Roget Naturlifv. 2: 191 (1843). Circulation i kärl. Därs. 196. jfr: Blodets och lifsandarnas ordenteliga circulation bidrager intet litet til et lika gladt sinne. Hoffman Förnöjs. 134 (1752). — särsk. med pregnant bet.: blodomlopp. Ryggmärgen .. hade ett immediat inflytande på circulationen. Florman Anat. 2: 331 (1830). (Intestinalmaskarna) visa ej .. tydliga spår till någon rigtig circulation. Hartman Naturk. 270 (1836). Denna näringsvätskans rörelse .. utgör en tredje stor nutritions-funktion, nemligen cirkulationen eller blodomloppet. Thorell Zool. 1: 23 (1860). — jfr BLOD-, LUNG-CIRKULATION.
b) (numera föga br.) biol. till CIRKULERA 1 b. Circulationen i vexten Chara. Roget Naturlifv. 2: 195 (1843). NF (1879). — jfr SAFT-CIRKULATION.
c) biol. o. fysiol. om vissa egendomliga rörelser i l. af protoplasman i en cell. NF 13: 336 (1889).
d) i sht tekn. För åstadkommande af en god cirkulation (af vattnet) i dessa (ångpannans) horisontela tuber, äro de vid hvardera änden försedda med vinkelböjda munstycken af gjutjern. Tekn. tidskr. 1872, s. 239. Frykholm Ångm. 76 (1881, 1890). Tekn. tidskr. 1895, A. B. s. 45. — jfr LUFT-CIRKULATION m. fl.
2) (förr) kem. till CIRKULERA 2 a. Wallerius Chem. phys. 1: 127 (1759). jfr: Saliven och vätskorna uti mage och inelfvor, som .. genom många successiva circulationer blifva förminskade och antaga skärpa. Westerdahl Häls. 77 (1768); jfr 1 a.
3) till CIRKULERA 3. Ett museum måste vara så anordnat, att .. raden af salar .. (erbjuder) lämplig cirkulation för åskådarne. GHT 1904, nr 30, s. 2.
4) till CIRKULERA 4.
a) till CIRKULERA 4 a. Handl. rör. phil. pract. profess. i Lund 56 (1846). Därefter beslöt konsistoriet, att handlingarna (i en viss befordringsfråga) skulle ställas på cirkulation. LD 1903, nr 254, s. 2. Saken afgjordes efter cirkulation d. 9 okt. i H(ögsta) D(omstolen). 1NJA 1903, s. 409.
b) till CIRKULERA 4 b. Goethes skrifter ligga temligen stilla på lånbiblioteken, då deremot .. (Schillers o. Wielands) äro i beständig cirkulation. Trolle-Wachtmeister 1: 36 (1804). — särsk.
α) i fråga om mynt, sedlar o. d.: omlopp; rörelse. Höpken 2: 126 (1748). Myntets cirkulation. Smedman Kont. 7: 17 (1874). Cirkulationen af osäkra penningsurrogat. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 265 (1893). — med pregnant bet. Agardh (o. Ljungberg) Stat. I. 1: 195 (1852). Guldförrådet fans samladt i bankerna och cirkulationen (i England o. Frankrike). Forssell Stud. 2: 133 (1888). Tallqvist Sv. mynt. hist. i Finl. 9 (1900). — jfr METALL-, PAPPERS-, PENNING-, SEDEL-, VÄXEL-CIRKULATION.
β) nat.-ekon. omsättning (af produkter osv.). Nordström Cred. 1 (1853). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 433 (1894).
c) (numera knappast br.) i fråga om tidning o. d.: spridning. Denna tidning (dvs. Argus) .. (hade) i sina första tider .. en nästan förvånande cirkulation. Sturzen-Becker S. arb. 1: 149 (1845, 1861).
5) landt. till CIRKULERA 5 a, om den i regelbunden ordning skeende växlingen af växtslag på åkerjord; växtomlopp. En eftertänkt Plan eller Circulation, är det enda, som kan göra upodlingar för framtiden beständigt gagnande. P. Tham i Hush.-journ. 1784, s. 247. Ej all slags jord är tjänlig at gå i circulation. N. journ. uti hush. 1792, s. 207. Den i circulation emellan säd och gräs brukade jorden. Femårsber. 1822, St. Kopparb. län 125. Cirkulationen (å en viss gård) är den vanliga 7-åriga. Meddel. fr. K. landtbruksst. 90: 31 (1904). — jfr KLÖFVER-, ÅKERBRUKS-CIRKULATION.
6) oeg. o. bildl.: kretslopp. (Att Brinkman så ofta talar om sig själf) kommer .. af hans rent lyriska natur, som gör, att han i allt måste utgå från sig sjelf och i ständig cirkulation vända dit tillbaka. Tegnér 5: 314 (1823). En del af askans beståndsdelar gå, likasom de organiska näringsämnena för plantan, i beständig circulation från den bortgångna till den utvexande vegetabiliska naturen. Berzelius Kemi 5: 1297 (1828). — jfr IDÉ-, STÅNDS-CIRKULATION m. fl.
Ssgr: (1 a) CIRKULATIONS-APPARAT1003~, sällan 0103~002. anat. sammanfattande benämning på blodomloppsorganen. Thorell Zool. 1: 71 (1860). NF 2: 697 (1877).
(4 b α) -BANK~2. handel. bank som har till uppgift att förmedla krediten gm upplåning o. utlåning af penningmedel, köp o. försäljning af värdepapper osv.; lånebank; motsatt GIROBANK. Nordström Cred. 106 (1853). NF 1: 1520 (1876).
(5) -BRUK~2.
1) åkerbruk som är så ordnadt, att på de olika jordstyckena ett regelbundet ombyte af växtslag äger rum; omloppsbruk, skiftesbruk, växelbruk; jfr -BRUKNING, -JORDBRUK, -ODLING, -SÄDE, -UTSÄDE, -ÅKERBRUK. Möller (1790). N. journ. uti hush. 1792, s. 205. Almanach 1806, Lunds hor. Bih. s. 6. Å större och bättre skötta egendomar (i Jönköpings län) är numera cirkulationsbruk infördt. Nyström Sv. geogr. 298 (1895). oeg. Naturen sköter växtverlden i ett oupphörligt cirkulationsbruk. T. Fries i UVTF 25: 16 (1880).
2) = -SÄTT 2. Det låter .. högst besynnerligt, när man i Sverige vidlyftigt talar om att införa Tyska och Engelska cirkulationsbruk. Agardh Bl. skr. 2: 149 (1853).
(5) -BRUKNING. (†) = -BRUK 1. N. journ. uti hush. 1792, s. 263.
(4 b α) -FÖRMÅGA~020. (Ett pappersmynts) värde och cirkulationsförmåga. Tallqvist Sv. mynt. hist. i Finl. 1 (1900).
(5) -INDELNING~020. (åkerjords) indelning för cirkulationsbruk. FFS 1894, nr 42, s. 10.
(5) -JORD~2. (numera föga br.) åkerjord på hvilken cirkulationsbruk drifves. P. Tham i Hush.-journ. 1784, s. 261. Möller Jordbr. 273 (1881).
(5) -JORDBRUK~02 l. ~20. = -BRUK 1. Almanach 1806, Lunds hor. Bih. s. 5.
(1 d) -KAMMARE~200. tekn. rum (i ångpanna) hvarigenom ångan strömmar (på sin väg från rörsystemet, där den bildats, till ångsamlaren). Tekn. tidskr. 1891, s. 80.
(1 d) -KANAL~02. särsk. byggn. kanal (i en vägg) afsedd för ngt visst slag af luftcirkulation (t. ex. bortledning af rumsluften l. inledning af frisk luft l. ledning af luft från o. till uppvärmningskammare osv.). Tekn. tidskr. 1884, s. 38. Därs. 1895, A. B. s. 37.
-LEDNING~20. särsk. byggn. konkret; till 1 d: system af kanaler o. rör (i ett hus) gm hvilka den från värmekammaren kommande luften cirkulerar. Tekn. tidskr. 1895, A. B. s. 79.
(4 a) -LÄSNING~20. (jfr CIRKEL 10 c o. CIRKULERA 4 a). Vetenskapliga verk, hvilka fordra ett noggrannare studium och derigenom ej egna sig till cirkulationsläsning. Tegnér 6: 438 (1826).
(4 b α, β) -MEDEL~20. nat.-ekon. om mynt o. sedlar. Agardh (o. Ljungberg) Stat. I. 1: 193 (1852). Cirkulationsmedel af mindre valör. Tallqvist Sv. mynt. hist. i Finl. 71 (1900).
(5) -ODLING~20. (numera föga br.) = -BRUK 1. Den till cirkulations-odling tjenliga åkern. Gerss Afh. om trädesåkerjord 40 (1805).
(1 a) -ORGAN~02. anat. o. fysiol. blodomloppsorgan. Roget Naturlifv. 2: 221 (1843). Thorell Zool. 1: 310 (1860). Cirkulationsorganens sjukdomar. SFS 1891, Bih. nr 80, s. 5.
(4 b α) -PAPPER~20. handel. o. jur. till innehafvaren ställdt (värde-)papper som på samma sätt som mynt o. sedlar kan utan vidare gå ur hand i hand i den allmänna rörelsen. Man (har) velat undvika att genom accepterade innehafvarecheckar skapa cirkulationspapper, som kunna konkurrera med sedlar. Ph. Leman i GHT 1896, nr 271, s. 2.
-PERIOD~002. särsk. landt. till 5. Hahnsson (1888).
-PLAN~2, r. särsk. landt. till 5: plan för växlingen af olika växtslag på en åkerjord. P. Tham i Hush.-journ. 1784, s. 266. N. journ. uti hush. 1792, s. 239. Hahnsson (1888).
(1 d) -PUMP~2. tekn. pump som användes till att hålla en vätska i cirkulation (omkring l. igenom ngt); särsk. om pump som vid lågtrycksångmaskiner användes till att åstadkomma det för kondensatorns afkylning afsedda vattnets cirkulation. NF (1879). Frykholm Ångm. 191 (1881, 1890). 2 Uppf. b. 2: 589 (1901).
(1 d) -ROST~2, pl. -ar. tekn. i somliga ångpanneeldstäder använd rost af visst slag gm hvilken luften i en kretsande rörelse föres från askrummet till den egentliga eldstaden. Ljungquist Kraftmotorer 55 (1899). 2 Uppf. b. 2: 551 (1901).
-RÖR~2. särsk. tekn. till 1 d: rör i hvilket en vätska l. gas hålles i cirkulation. Tekn. tidskr. 1897, A. K. s. 5. särsk. om dylikt rör i en ångpanna; jfr -TUB. Frykholm Ångm. 81 (1881).
-RÖRELSE~200. särsk.
1) fysiol. till 1 a. Blodet, .. drifvet till kroppens särskilda delar genom cirkulations-rörelsen. Thorell Zool. 1: 128 (1860).
2) bildl.; jfr 6. I sednare tider (har) uppstått en välgörande cirkulationsrörelse emellan de högre och lägre afdelningarne inom herreklasserna sjelfva, bestående i mer och mer fördomsfria slägtförbindelser, samt deltagande i hvarandras yrken. Rudenschöld Ståndscirkul. 19 (1845).
(1) -STRÖM~2. om vätska l. gas som befinner sig i cirkulation; särsk. fysiol. till 1 a. Alla i cirkulationsströmmen införda flygtiga ämnen (aflägsnas) småningom .. ur kroppen förmedelst den utdunstning, som försiggår i (respirationsorganen). Thorell Zool. 1: 98 (1860). Sundberg Mikroorg. 12 (1895).
-SYSTEM~02. särsk. anat. o. fysiol. till 1 a: blodomloppssystem, kärlsystem. Roget Naturlifv. 2: 223 (1843). Thorell Zool. 1: 29 (1860).
(5) -SÄDE. (†) jfr -BRUK 1, -UTSÄDE. SP 1780, s. 531. D. v. Schulzenheim i LBÄ 16—17: 90 (1798).
-SÄTT~2. särsk.
1) fysiol. till 1 a. Roget Naturlifv. 2: 224 (1843).
(1 d) -TUB~2. tekn. tub (i en ångpanna) i hvilken vattnet cirkulerar; jfr -RÖR. Tekn. tidskr. 1872, s. 239.
(1 d) -UPPVÄRMNING~020. byggn. uppvärmningssystem vid hvilket luften befinner sig i ständig cirkulation från värmekammaren till rummen o. tillbaka till värmekammaren osv.; jfr -VÄRMNING. Tekn. tidskr. 1895, A. B. s. 45.
(5) -UTSÄDE. (†) = -SÄDE. Hush.-journ. 1784, s. 483.
(1 d) -VATTEN~20. tekn. om det vatten som vid en lågtrycksångmaskin hålles i cirkulation i l. omkring kondensatorn för att afkyla ångan. NF 3: 371 (1879). Tekn. tidskr. 1900, A. B. s. 34.
(5) -ÅKERBRUK~002, äfv. ~200. = -BRUK 1. P. Tham i Hush.-journ. 1784, s. 247. Gerss Afh. om trädesåkerjord 67 (1805).

 

Spalt C 188 band 5, 1904

Webbansvarig