Publicerad 1903   Lämna synpunkter
CEFALOPOD se1falopå4d l. -lå-, äfv. -lω-, äfv. -pω4d, äfv. 01—, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(kefalopod G. Dalin (1871))
Etymologi
[liksom eng. cephalopod, nylat. cephalopoda, pl., af fr. céphalopodes, pl., af gr. κεφαλή, hufvud, o. πούς, fot. Namnet gafs åt ifrågavarande djur af Cuvier år 1798 med syftning därpå, att de använda de på hufvudet sittande extremiteterna äfv. ss. gångredskap; se Cuvier Tableau élém. de l’hist. nat. des animaux 378 (1798)]
zool. individ l. art l. släkte af den klass af blötdjuren som utmärker sig därigenom, att de till densamma hörande djuren på hufvudet äro försedda med rundt omkring munnen ställda, med sugvårtor l. hakar försedda armar; hufvudfoting; vanl. i pl. ss. namn på ifrågavarande klass. Dalman Årsber. t. VetA 1821, s. 244. Thorell Zool. 2: 29 (1861). Cephalopoderna äro högst organiserade af alla blötdjur. Brehm III. 2: 260 (1876).
Ssgr: CEFALOPOD-FORM1003~, äfv. 0103~2. Hr Holm förevisade och beskref några egendomliga Cephalopodformer. Geol. fören. förh. 14: 71 (1892).
-FRAGMENT~02. Moberg Cephalopoderna 2: 30 (1885; i fråga om petrificerade cefalopoder).

 

Spalt C 11 band 5, 1903

Webbansvarig