Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BÅLE bå3le2, sbst.2, n.
Ordformer
(äfv. skrifvet bo(h)le)
Etymologi
[afledn. af BÅL, sbst.1 — Jfr BÖLE, sbst.2]
(i fackspr.) (timring af) rundtimmer l. grofva plankor. 1MinnNordM II. 1: 1 (1881). Två ladugårdsbyggnader, uppförde af gråsten och åt gårdssidan af bohle. PT 1892, nr 244, s. 4. Därs. 1904, nr 49 A, s. 3. — jfr EKE-, FURU-BÅLE m. fl.
Ssgr: BÅLE-STUGA. (föga br.) stuga byggd af båle; bålastuga. Fürst Stobæus 72 (i handl. fr. 1740). —
-VÄGG. 2:e uthusbyggnader med boleväggar under halm och spåntak. PT 1882, nr 118 B, s. 2. Därs. 1908, nr 238, s. 1.

 

Spalt B 4701 band 5, 1924

Webbansvarig