Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRYGGHUS bryg3~hɯs2, äfv. (i sydligaste Sv.) 4~1 (bry`gghus Weste), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(brygg- 1681 osv. brygg(i)e- 1527c. 1755)
Etymologi
[fsv. bryggio hus (bryggia-, brygge-), motsv. d. bryghus; af BRYGGA, v.1, o. HUS]
jfr BRYGGAR-HUS.
1) hus l. lägenhet (fristående byggnad l. del af byggnad) inrättad(t) till o. afsedd (afsedt) att användas vid brygd; i enskilda hem vanl. afsedd (afsedt) äfv. för tvätt o. bak l. dyl.; förr äfv. om större anstalt där brygd förrättades: bryggeri. GR 4: 36 (1527). Steerhuset eller brygge huset .. medh baakung och inmurat brygge kittel af koppar om 4 pund. Fatab. 1918, s. 63 (16401670-t.). Ingen må Vndherstå sigh hemma eller annorstädhes, Vtan i almenne Stadzsens Bryggehws, bryggia. PBrahe (1649) hos Leinberg VLand 5: 35. Kindblad (1868). Berndtson (1880).
2) i större för fabriksdrift inrättadt bryggeri: (afdelning af) hus där eldstäderna äro belägna, kokhus. UB 5: 193 (1874). Midtparti i 5 våningar med generatorsrum, maskinrum, 2 brygghus, sköljrum för tomflaskor. PT 1892, nr 138, s. 2.
3) [bet. ej skarpt skild från 1, i det att brygghus (i bet. 1) äfv. användes till tvätt o. bruket att brygga hemma så småningom bortlades] tvättstuga. Schulthess (1885). Pump- och brygghuset (vid Piteå hospital). SFS 1893, Bih. nr 7, s. 50.
Ssgr: (1) BRYGGHUS-DRÄNG. (†) bryggardräng. DA 1825, nr 181, s. 4.
-PANNA. BoupptVäxiö 1861.
(1) -PIGA. (i sht förr) bryggerska (se d. o. 1). ÅgerupArk. Bref 12/10 1742.

 

Spalt B 4381 band 5, 1924

Webbansvarig