Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BILÄGGA bi3~läg2a (bi`lägga Weste), v. -er, -lade, -lagt, -lagd; se för öfr. LÄGGA. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.); jfr BILAG, BILAGA.
Etymologi
[liksom d. bilægge af mnt. bileggen l. t. beilegen, motsv. holl. bijleggen; se BI-, prefix1 1]
— jfr LÄGGA BI.
1) [jfr BI-, prefix1 1 a] om det förhållandet att ngt lägges l. fogas till ngt.
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] med direkt obj. betecknande det som lägges l. fogas till ngt; ej sällan med indir. obj., mindre ofta ett af prep. till, ngn gg vid inledt adverbial, betecknande det till hvilket ngt lägges l. fogas.
α) om ett rent yttre vidfogande: bifoga (se d. o. 1 b α), lägga l. foga (ngt) till (ngt).
α‘) (till en försändelse l. en skrifvelse l. en skrifven l. tryckt handling l. dyl.) ss. bilaga foga (ngt); närsluta, innesluta; i sht i p. pf.: bifogad, närsluten, inneliggande, åtföljande. Med näste (dvs. senaste) Posten fick Jag din schriffuelse och bijlagdhe Copie aff Kleijs breff. A. Oxenstierna Bref 4: 539 (1649). Åhrligen (skall) i staten en wiss summa till .. sollicitanters hielp och afbetalning upföras, och därjemte biläggas en specification på dem som densamma undfå skola. Civ. instr. 155 (1720). Bilägga .. et bevis vid sin böneskrift. Lind (1749). Herr Linnæi eget betänkande skal biläggas. Linné Bref I. 2: 235 (ur handl. fr. 1760). Jag bilägger å redaktörernas vägnar ett exemplar af de trenne utkomna häftena af Fosforos. L. Hammarsköld (1810) i Bref rör. N. Skol. hist. 155. (Brefvet hade) kommit till Skenninge under ett annat omslag, jemte bilagde postpenningar. Crusenstolpe Mor. 4: 289 (1841). Det vid brefvet bilagda poem, som i postscriptet åsyftas. Atterbom Siare 4: 367 (1847). Till denna skrift .. voro några handlingar bilagde. Englund Gedungsen 111 (1853). Konungen bilade detta bref en skrifvelse från honom sjelf till ständerna. Malmström Hist. 4: 187 (1874). Sådana qvittenser biläggas giftboken och skola förvaras i tio år å apoteket. NF 5: 1169 (1882); jfr β‘. Varulager enligt bilagde specifikation. Smedman Kont. 5: 43 (1893). En tidning (kan icke) anses pliktig att kläda skott för allt hvad som kan stå i en densamma bilagd broschyr. AB(L) 1909, nr 217, s. 5.
β) (mindre br.) i annan anv. (Man) bilägger .. (plåster-)duken två à tre remsor häftplåsterssparadrap på linne, hvilka äro så långa att de räcka ett godt stycke på båda sidor utöfver duken. Nyblæus Pharm. 137 (1846).
β) [jfr holl. als hy Rachel meynt te trouwen, wort hem Lea bygeleyt o. t. Da sprach Sarai zu Abram, Ich hab meine Magd dir beygelegt] (†) lägga (en kvinna) till (en man i o. för samlag), gifva till konkubin. Philosopho Xenocrati blef .. then fagre Skökian Lais bijlagd, at hon honom pröfwa och öffwerwinna skulle. Schroderus Albertinus 4: 188 (1638).
γ) (numera knappast br.) i fråga om skriftlig framställning: låta (ngt) följa (ss. bilaga l. bihang), längre fram l. längre ned l. omedelbart införa l. framlägga l. meddela l. anföra (ngt), bifoga (se d. o. 1 b β). Jag skal bilägga ett bevis som Herr Lock har gifvit oss til Guds allvishet. Kling Spectator I i 4 a (1735; eng. add). Bilägga upplysande paradigmer. Kræmer Språkfr. 65 (1858). Den skriftliga uppsats hvars innehåll jag här bilägger. Nilsson Ur. 2: 81 (1862). De tio bokslut, som här biläggas. Feilitzen Tjenare 1: 18 (1890).
δ) (†) tillägga (ett attribut, ett yttrande, en framställning, en försäkran o. d.), låta (ngt) åtfölja l. följa på (ngt annat). Det står .. i hvar och ens mackt, at lemna sitt Barn den hedern, at få vara kommen af en ärlig Far, och bilägga sin välsignelse til det mer eller mindre han dessutom kunnat lemna honom. Kling Spectator B b b 3 a (1735; eng. add). (Jag vill framlägga brefvet) sådant som det är .., och sielf hvarken bilägga något vidare Företal, eller commentera deröfver. Därs. E e 1 a. Stundom .. biläggas (till drottning Margaretas namn i skrifter, som omnämna henne) allenast sådana tilsatser, som utmärka intet annat, än at hon var död såsom piæ eller sanctæ memoriæ. Lagerbring 1 Hist. 4: 39 (1783). Saken blir icke hulpen derigenom, om man genom någon ackommodation eller jemkning här ville bilägga sin försäkran om vördnad för Skriften såsom Guds ord. Thomander 2: 37 (1829).
ε) (†) tillerkänna l. tilldela (ngn ngt). Han har bilagt .. honom stort beröm. Möller (1790). Heinrich (1814).
ζ) [jfr motsv. anv. i t.] (†) tilldela l. gifva (ngn ett namn, en titel o. d.). Thet namn, som han sig sielf bilägger. Humbla Föret. 6 (1740). Jag .. bilade mig titul af en Hessisk Lieutenant. Dens. 131. Jacob Sylvius .. har den förtjensten, at så väl hafva uptäckt flera Musklar, som at hafva bilagt musklarne egna namn. Murray Præs. i VetA 1794, s. 11.
b) (†) med direkt obj. betecknande det till hvilket ngt lägges, i förb. bilägga ngt med ngt, förse ngt med l. låta ngt åtföljas af (ett tillägg l. tillsats l. bihang bestående i l. af) ngt; jfr BIFOGA 2. Loenbom M. Stenbock 4: 60 (i handl. fr. 1713). Et sådant document, som är ingifvit til uplysning i saken ock bilagt med documenter. 2 RARP 4: 367 (1727); jfr a α α‘. Riksrådet Carl Scheffer .. har .. blifvit bilagd med en ridicule (dvs. fått ett sken af löjlighet öfver sig), som han aldrig sig kan afskudda. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 455 (1779); jfr a ε. En far eller en mor, som .. lär dem (dvs. sina barn) de första bokstäfverna af salighetens kunskap och .. bilägger hvarje ord med en tillsats af faderlig erfarenhet eller moderlig hjertlighet. Tegnér 4: 118 (1837); jfr a δ. Äntligen kom .. ett svar: men bilagdt, denna gången, blott med en artikel, som Tham ville ha införd i Stockholms-Posten; — inga pengar. Atterbom Siare 4: 355 (1847); jfr a α α‘. — särsk. närmande sig bet.: styrka l. bestyrka l. exemplifiera (ngt med ngt); jfr BELÄGGA 4. (En lärare) skulle .. likväl så godt som arbeta förgäfves, om han ej, såsom en rättskaffens man, bilade, styrkte och beseglade sina lärdomar med goda Efterdömen. J. Åström i LBÄ 39—41: 32 (1800). Bilägga allt detta med bevis. Leopold 4: 181 (c. 1820). Verbum substantivum, hvars Isl. pres. konjunkt. seð (ett Svenskt sen, i 2 pl., saknas till biläggning) icke .. nyttjas imperatift. Rydqvist SSL 1: 378 (1850).
2) [jfr BI-, prefix1 1 c] om medling l. förlikning l. uppgörelse i tvister o. d.
a) [jfr motsv. anv. i d., nt., holl. o. t., äfvensom lat. controversias componere] med sakobj.: gm medling mellan parterna åstadkomma fredlig uppgörelse af l. förlikning i l. göra slut på (tvist, oenighet o. d.), i godo afgöra l. uppgöra. Jag hafwer .. förmått konungen aff Stora Britanien och de stater i Nederland, at the sine sändebud til denna saaks biläggning sända wille. Gustaf II Adolf 136 (1616; med afs. på kriget med ryssarna). Iag bijlade den twistighet som Her Räntemästaren och eder war emillan. Rudbeck Bref 180 (1679). (Kyrkoherden) skal och beflijta sig om, at bijlägga miszförstånd och osämia emellan sine Åhörare. Kyrkol. 24: 23 (1686). Hele tvisten mellan begge riken om Skåne, Halland och Blekingen skulle i vänlighet biläggas under Hertigens af Holsten .. bemedling. Dalin Hist. III. 1: 72 (1760). Striden .. bilades slutligen på källaren Hamburg. Bellman 5: 193 (1781). Låtom oss först underhandla, för att se, om saken kan biläggas i godo. Rydberg Sing. 40 (1865; uppl. 1876: uppgöras). Schismen inom statsrådet .. kunde ej biläggas. De Geer Minnen 2: 72 (1892). Tvisten med Rudbeck skulle de (dvs. konsistorieledamöterna) .. gärna se bilagd. Annerstedt Rudbeck Bref XCI (1899). Ett fullt fredligt biläggande af konflikten. PT 1910, nr 177 A, s. 2. — särsk.
α) (numera knappast br.) i uttr. vara en bilagd sak. Hertig Jahan (skulle) all de tiltaal, han .. haffue kunde .. till Chronan .., aldeles falla latha, och vara en fulkomlig aftalett och bijlagd saak. A. Oxenstierna 1: 48 (1612).
β) (i numera obr. förb.). Att man först försöchtte de brister och irringar (som förekommit mellan Sverge o. Danmark) att bijleggie och sedan tractere om sielffue freden. A. Oxenstierna 1: 56 (1612). Til at bijläggia några andra beswärningz Puncter .. försendes Herr Conrad von Phy .. nidh til Grentzen. Girs G. I 179 (c. 1630). Mätesmän som mäta, jämka ok biläggia Arffskipte millan Arfwingarne. Stiernhielm VgL Ordel. (1663; under Jamkyrnis Män). Skilnadt i Trolofning, tillåtes ..: När ett oförsonligit Haat och illwilia, emellan the trolofwade sig yppar .., och illwilian, hwarken genom tilbuden förlijkning .. eller werldlig näpst, bijläggas och rättas kan. Kyrkol. 16: 2 (1686). Konungen tog .. af dem (dvs. ständerna) .. försäkran at med väpnad hand emotstå uproret, deräst det icke med lämpor stodo at bilägga. Celsius E. XIV 250 (1774). Herre! alt missnöje måste biläggas och dit folk tilfredsställas. Altén GolmarAda 15 (1797). — särsk. [jfr motsv. anv. i d., äfvensom lat. bellum, seditionem componere] med afs. på krig. Försökie, om han motte hafue dhen ähren att kunne bijläggie dette krijgedt. A. Oxenstierna 1: 123 (1627). Hans Kongl. Maj:t hafver föreslagit sina medel til denna oroens (dvs. polska krigets) biläggande. Nordberg K. XII 1: 385 (1740). Detta krig blef omsider bilaggdt. Botin Hist. 2: 25 (1789).
b) [jfr lat. coheredes mei componere cupiebant] (†) intr.: medla; åstadkomma förlikning. Wåra .. Commissarier, som sigh så .. benägne hafwe funnidts att bileggia och tractera Rikerne och Potentaterne emellen. RARP 2: 169 (1635). Probsten .. Lindvall skulle bijläggia emällan mig och .. Mag: Nicand: i Näshult om begges våra inkomster. Växiö domk. akt. 1709, nr 296. Freds-handel och biläggning emellan Konungen och Pohlniska Ständerna. Nordberg K. XII 1: 452 (1740). Ha de någon process, jag leder dem, jag upplyser dem, jag bilägger dem emellan. Schröderheim Fjäsken 7 (1791). Ledde af Evangelii Anda kunde de (dvs. de kristna) bättre, än någon otrogen, bilägga emellan Christna bröder. Ödmann Str. förs. 4: 244 (1822).
c) [jfr lat. amicos aversos componere] (†) med personobj.: medla emellan, åstadkomma förlikning mellan (två parter). Blef beslutit att godhe ehrlige män, dem dhe sielfwa der til uthnempna, skulle bijläggia dem. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 145 (1659). Consistorii .. befalning att jag skulle söka till att bylägga begge Capellanerne .. om löhnen sin emellan. Växiö domk. akt. 1695, nr 921.
3) [jfr BI-, prefix1 1 c] (†) icke låta komma till utförande, inhibera. Jagh haver nu .. bekommitt min herres schrivelse, deraf jagh förnimmer vår resa ij afton vara bilagkt. Oxenst. brefv. 6: 42 (1629). (Johannes Magni) berättelse .. at Håkan tillika med Stenkil .. af sina landsmän skulle blifva vald til Regerande öfver Götha Rike, ehuru det då blifvit bilagt. Schönberg Bref 1: 63 (1772).
4) [jfr BI-, prefix1 1 c] (†) bisätta. Betaltes för studentens sahl. Möllers bijlägning för 3 månader, à 3 dlr månan, själringning 4 dlr, bårkläde 4 dlr, — 17 dlr. Bidr. t. Äbo hist. I. 11—12: 203 (1682).
5) (†) sjöt. belägga (se d. o. 10). Polterståckarna (på en smack tjäna) .. till at antingen roo emoot, eller der på at bijläggia Tåg och Tagel. Rålamb 10: 15 (1691).
6) sjöt. lägga (fartyg) intill vinden; bl. i infinit form. Heinrich (1814).
a) (knappast br.) lägga (fartyg) bidevind, brassa bidevind. Ehuru denna förändring i den jagandes manöver just var den, som kaparen mest fruktade, så blef den nu icke så farlig, som den kunnat, om den blifvit gjord genast efter båda fartygens biläggning. Gosselman S. o. N. Amer. 2: 81 (1833).
b) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] lägga bi, dreja bi. Röding SD (1798). På morgonen blef jag nödsakad att hålla af från kursen för att den ovanligt höga sjön ej skulle bryta öfver fartyget och äfven efter afhållningen var det endast tack vare flitigt begagnande af olja som en biläggning kunde undvikas. PT 1904, nr 46, s. 3.
Ssgr: A: (1) BILÄGGS-NERV. (†) anat. binerv. Nervus accessorius Willisii .. (Biläggsnerfven). Florman Anat. 2: 165 (1830).
(1) -RAPPORT30~02. De s. k. biläggsrapporterna (som åtfölja en polisrapport) .. upptaga kort och gott namnen på de konstaplar som skola vittna i det mål varom polisrapporten talar. Aftontidningen 1910, nr 125, s. 1.
B: (1) BILÄGGNINGS-KARTA300~20. mindre stämpelpapper hvilket fästes vid handling som skall inlämnas till offentlig myndighet, beläggningsstämpel. DA 1824, nr 39, s. 1. Almqvist (1844). 2 NF (1904).

 

Spalt B 2627 band 4, 1910

Webbansvarig