Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BIHÄNSIKT, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af d. bihensigt; se BI-, prefix1 2]
(†) biafsikt (se d. o. 1). Äregiriga bihänsigter. Cronholm Lig. 369 (1839). Bakom det skenbara ämnet för skriftvexlingen döljer sig ofta en politisk bihänsigt. Dens. i SKN 1842, s. 131.

 

Spalt B 2497 band 4, 1909

Webbansvarig