Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESTÅNDELIGHET, f.
Etymologi
[jfr fsv. bestandelikhet i annan bet. samt mnt. bestantlicheit]
(†) sbst. till BESTÅNDELIG, särsk. till BESTÅNDELIG 2: beständighet (se d. o 2 a). Salomon talar .. vm werldenes fåfengeligheet, huru ther är jnte bestondelighet vthi, vtan all ting äre vmskifftelighen. O. Petri Sakr. 26 b (1528). Anm. I det anförda språkprofvet kan bestondelighet äfv. uppfattas ss. n. af BESTÅNDELIG(EN).

 

Spalt B 1714 band 3, 1906

Webbansvarig