Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESTRYKNING bestry4kniŋ, i Sveal. äfv. 032 (bestry´kning Weste; bestr`ykning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till BESTRYKA. — särsk.
1) till BESTRYKA 1. Lex. Linc. (1640; under illitus). Berzelius Kemi 2: 353 (1812). Ljustjäran .. användes till bestrykning af virke. NF 16: 410 (1892). — jfr FÄRG-, SALF-, SKYDDS-BESTRYKNING m. fl. — särsk.
a) tekn. konkret: bestrykningsämne. Den lämpligaste bestrykningen för en båts undervattenskropp anses vara Day’s eller Jesty’s Composition. Tidn. f. idr. 1881, s. 15.
b) (†) till BESTRYKA 1 slutet, konkretare. Hwar är nu then bestrykningen som j struket haffuen? Hes. 13: 12 (Bib. 1541; öfv. 1904: hvitmeningen). Evangelium utan Lag, är endast en lös bestrykning. Murbeck Catech. arb. 1: 788 (c. 1765).
2) (mindre br.) till BESTRYKA 2. Schulthess (1885).
3) till BESTRYKA 4. Weste (1807). Om man skjuter med bestrykning, d. v. s. vrider på kanonen under skjutandet, så att projektilerna spridas, så kan hvarje kanon beskjuta en yta af två hektar. SD(L) 1898, nr 412, s. 1.
Ssgr: (2) BESTRYKNINGS-BAD030~2. (Vatten-) Baden fingo .. ofta ersättas af bestrykningsbad och kalla tvättningar. Hygiea 33: 85 (1871).
(1) -FÄRG~2. (Det kan hända) att bestrykningsfärgen .. faller af och prisgifver det blottade järnet för rostning. Tekn. tidskr. 1898, A. K. s. 83.
(3) -LINJE. [jfr t. bestreichungslinie] (†) Holmberg (1795; under défense). Björkman (1889).
(1) -MASSA ~20. A. Kühleweins eldfasta bestrykningsmassa. Tekn. tidskr. 1889, s. 191. Därs. 1898, A. K. s. 84.
(1) -MEDEL~20. (Tjäroljan) är ett vackert bestrykningsmedel för trä, i hvilket den intränger ganska djupt. Tekn. tidn. 1871, s. 37. Konserverande bestrykningsmedel för tak af asfaltpapp. PT 1901, nr 176, s. 1.
(3) -OMRÅDE~020. Sammanfattningen af alla kanonernas skjutfält på ett fartyg kallas dess bestrykningsområde. Bæckström Sjökr. 1: 14 (1887). Klercker Cuba 162 (1898).
(3) -VINKEL~20. [jfr t. bestreichungswinkel] Kanonernas skjut- eller bestrykningsvinklar (d. v. s. de horisontala vinklar, i hvilka kanonerna kunna användas ..). Wrangel Sv. fl. bok 102 (1898). Tekn. tidskr. 1902, A. A. s. 420.
(1) -ÄMNE~20. Tekn. tidskr. 1900, A. A. s. 203.

 

Spalt B 1667 band 3, 1906

Webbansvarig