Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESSEMER bäs4emer, äfv. bes4-, äfv. 302, r.; best. -n.
Etymologi
[efter uppfinnaren af bessemermetoden (se BESSEMER-METOD), engelsmannen H. Bessemer; ss. själfständigt ord står bessemer elliptiskt för BESSEMER-STÅL (-JÄRN, -METALL); jfr eng. bessemer]
tekn. bessemerstål; bessemerjärn, bessemermetall. NF 2: 398 (1877). Bessemer af olika kolhalt. Tekn. tidskr. 1891, s. 269. Sur bessemer. Därs. 1901, A. M. s. 94. Basisk bessemer. 2 Uppf. b. 5: 375 (1902).
Ssgr: A: BESSEMER-ARBETARE300~0200. jfr -BLÅSARE. PT 1904, nr 215 A, s. 3.
-BESKICKNING~020. Tekn. tidskr. 1891, s. 269.
-BLÅSARE~200. arbetare sysselsatt vid bessemerblåsning. R. Åkerman i Jernk. ann. 1893, s. 302.
-BLÅSMASKIN~201 l. ~102. blåsmaskin l. blåsverk till bessemerugn; jfr -BLÅSVERK. Tekn. tidskr. 1873, s. 152. G. Ståhl i Jernk. ann. 1876, s. 391. Därs. 1878, s. 64.
-BLÅSNING~20. bessemerfärskning. Åkerman Reg. öfv. jernk. ann. 1817—1864 99 (1866). Vid bessemerblåsningen användes intet särskildt bränsle. Rosenberg Oorg. kemi 504 (1888). särsk.
a) konkretare, om enskildt färskningstillfälle. Det finnes .. exempel på att en bessemerblåsning kunnat räcka öfver en timme. Tekn. tidn. 1871, s. 107. I Sverige, der de minnesvärda, på sin tid mycket omtalade bessemerblåsningarna vid Edskens masugn i Gestrikland 1857 togo sin början. Uppf. b. 4: 116 (1873).
b) närmande sig bet.: bessemertillverkning. Bessemerblåsningen (vid Bångbro), hvilken legat nere en tid i brist på beställningar. Lunds veckobl. 1887, nr 79, s. 3. PT 1902, nr 220, s. 3.
-BLÅSVERK~20 l. ~02. bessemerblåsmaskin. G. Ståhl i Jernk. ann. 1876, s. 391. Hvad, som från andra blåsverk utmärker bessemerblåsverken, är den jemförelsevis stora blästerkraft, som de måste utveckla. C. A. Ångström Därs. 1878, s. 58.
-FORMA~20, sbst. forma till en bessemerugn. 2 Uppf. b. 5: 371 (1902).
-FÄRSKNING~20. färskning af smält tackjärn till stål (l. smidbart järn) efter bessemermetod; jfr -BLÅSNING o. -PROCESS. R. Åkerman i Jernk. ann. 1868, s. 307. Tekn. tidskr. 1879, s. 81.
-GÅNG~2. förlopp vid bessemerfärskning (med hänsyn till hastighet, beledsagande värmeutveckling osv.). Vid verkets första pådragning var bessemergången kall, till följd hvaraf äfven produkten blef kallfluten och mycket skrot erhölls. B. Wijkander i Jernk. ann. 1880, s. 616. Vid de .. svenska bessemerverken använder (man) mera basisk masugnsbeskickning, ju varmare bessemergång som åstundas. R. Åkerman Därs. 1893, s. 284.
-GÖT~2 l. -GÖTE~20. (bessemers- Styffe) K. Styffe i Jernk. ann. 1862, 1: 340. Den tunnflytande metallen uttappas till s. k. bessemergöt. Rosenberg Oorg. kemi 507 (1888).
-HANDTERING~020. Jernverk (i Österrike), der bessemerhandteringen ej blifvit införd. R. Åkerman i Jernk. ann. 1868, s. 289. Tekn. tidskr. 1878, s. 190.
-JÄRN~2.
1) bessemermetall. L. E. Boman i Jernk. ann. 1863, s. 186. Edskens masugn, der bessemerjern allra först i Sverige tillverkades. Ill. Sv. 2: 31 (1882, 1886).
2) gjutjärn framställdt efter bessemermetod; motsatt -STÅL. Bessemer-, spegel-jern eller ordinärt gjut-jern. Tekn. tidskr. 1871, s. 13.
-KONVERTER, numera sällan -KONVERTOR~020. stjälpbar bessemerugn. NF 2: 744 (1877). De svenska bessemerkonvertrarna äro små, afsedda för en insats af 3—5 ton tackjärn. 2 Uppf. b. 5: 371 (1902).
-METALL~02. stål- l. järnmetall framställd efter bessemermetod; jfr -JÄRN o. -STÅL. Tekn. tidn. 1871, s. 98. AB 1890, nr 1, s. 4.
-METOD~02. (bessemers- Grill, A. Hammarskjöld i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1900, 2: 7 m. fl.) (af engelsmannen H. Bessemer vid midten af 1850-talet uppfunnen o. af svensken G. F. Göransson år 1857 i Sverge införd o. väsentligt förbättrad) metod att gm inpressning af luft i färskugnen utan bränsleförbrukning färska smält tackjärn till stål l. smidbart järn. Basisk, sur bessemermetod. Man kan .. numera taga för gifvet, att Bessemersmethoden nått den utveckling, att den .. med ekonomisk fördel kan täfla med de öfriga ståltillverknings-methoderna. A. Grill i Jernk. ann. 1859, s. 32. Stål, beredt på Bessemermethod. Därs. 1864, s. 400. 2 NF 3: 131 (1904).
-PLÅT~2. Tekn. tidn. 1871, s. 171. Hafsvattnets inverkan på bessemerplåtar är föga känd. Ingen.-fören. förh. 1876, s. 25.
-PROCESS~02. (bessemers- Styffe) färskningsprocess vid tillverkning af stål l. järn efter bessemermetod; jfr -FÄRSKNING. K. Styffe i Jernk. ann. 1862, 1: 341. 2 Uppf. b. 5: 356 (1902).
-RÄL, äfv. -RÄLS~2. Bessemerräler hafva visat sig uthärda 12 gånger så mycken slitning som vanliga af jern. C. P. Sandberg i Jernk. ann. 1865, s. 246.
-SKÄNK~2, pl. -ar. konverterskänk till bessemerkonverter. C:s patenterade konverterskänk är .. försedd med den för gjutning genom bottnen i bessemerskänkar vanliga anordningen. R. Åkerman i Jernk. ann. 1880, s. 474.
-SLAGG~2. slagg som frånskilts vid bessemerfärskning. En ljusröd, stänglig Bessemerslagg. Jernk. ann. 1885, s. 252. Manganrik bessemerslagg. R. Åkerman Därs. 1893, s. 292.
-STÅL~2. (bessemers- Jernk. ann. 1858, s. 89, 1860, s. 410) stål tillverkadt efter bessemermetod; motsatt -JÄRN 2. Mejslar, filar, skruftappar, hyfveljern och svarfjern af Bessemersstål. C. O. Troilius i Jernk. ann. 1858, s. 89. Räler af bessemerstål. SFS 1868, nr 5, s. 34. Tack vare denne mans (dvs. G. F. Göranssons) järnvilja .. fick Sverige äran att .. hafva framställt det första dugliga bessemerstålet. 2 Uppf. b. 5: 365 (1902).
-STÅLVERK~20 l. ~02. jfr -VERK. Tekn. tidskr. 1878, s. 250. Därs. 1898, A. K. s. 37.
-TACKJÄRN~20 l. ~02. (bessemers- A. Hammarskjöld i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1900, 2: 12) tackjärn lämpadt l. afsedt att färskas till bessemerstål. Tekn. tidskr. 1879, s. 66. 2 Uppf. b. 5: 372 (1902).
-TILLVERKNING~020. C. A. Dellvik i Jernk. ann. 1863, s. 28. Nu är .. den s. k. bessemertillverkningen i alla jern- och stålframbringande länder införd. Uppf. b. 4: 116 (1873). PT 1904, nr 62 A, s. 2.
-UGN~2. (bessemers- Troilius, A. Hammarskjöld i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1900, 2: 7) ugn till bessemerfärskning; jfr -KONVERTER. C. O. Troilius i Jernk. ann. 1858, s. 72. Bessemerugnarna gjordes i början vanligen vertikalt cylindriska och derjemte orörliga, men nu mera begagnas nästan uteslutande stora, päronformigt utsvälda stjelpugnar af tackjern .., invändigt beklädda med eldfast tegel. Uppf. b. 4: 116 (1873). 2 NF 3: 131 (1904).
-VERK~2. (bessemers- B. Schlegel i VLS 81 (1885), A. Hammarskjöld i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1900, 2: 9) Åkerman Reg. öfv. jernk. ann. 1817—1864 100 (1866). Bland svenska bessemerverk .. böra jemte Edsken i främsta rummet nämnas Sandviken i Gestrikland och Vestanfors i Vestmanland. Uppf. b. 4: 118 (1873). 2 Uppf. b. 5: 368 (1902).
B: BESSEMERS-GÖT, -METOD, -PROCESS, -STÅL, -TACKJÄRN, -UGN, -VERK, se A.
Anm. 1:o I vissa af ofvan anförda ssgr har första leden tidigast uppfattats ss. egennamn, men numera fullständigt förlorat denna karaktär. — 2:o I st. f. ssgr med bessemer brukas äfv., i sht under de första åren efter metodens införande i Sv., sammanställningar med namnet Bessemer i genitiv l. adj. BESSEMERSK. Om Bessemers method att tillverka smidigt jern och stål. Jernk. ann. 1857, s. 45. Det Bessemerska jernet. Därs. s. 51. Den Bessemerska methoden. Därs. s. 55.

 

Spalt B 1629 band 3, 1906

Webbansvarig