Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESMITTELIG besmit4elig, i Sveal. äfv. 0302, adj.
Ordformer
(-smittlig HSH 27: 17 (1563), Brenner Pin. hist. 55 (1727; i vers). -lighit (n.) Upp. 21: 27 (NT 1526))
Etymologi
[fsv. besmitteliker, besmittelikin; jfr ä. d. besmittelig, holl. besmettelijk]
1) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. holl.] motsv. BESMITTA 1.
a) (†) som kan orenas l. befläckas. Schultze Ordb. 4608 (c. 1755). — jfr OBESMITTELIG.
b) (numera bl. i religiös stil, mindre br.) motsv. BESMITTA 1 b: oren, oskärad. Ther wardher intit inkommande som besmittelighit är. Upp. 21: 27 (NT 1526; öfv. 1883: orent, Luther: gemeynes). Jwdarne hullo somblig maat for besmitteligh maat. O. Petri P. Eliæ h 4 a (1527). Icke thess mindre låder vidh Menniskian then gamble besmittelige Huden och förargelige kötzens Lusta. Rudbeckius Luther Cat. 242 (1667). Pilati rådhus ta’s för en besmittlig ort, / Hvar så renhiertat folck bör utanföre stana. Brenner Pin. hist. 55 (1727). C. F. Dahlgren S. arb. 5: 240 (1832). Bortläggandet inför .. (Guds) ögon af allt småsint och besmitteligt. Lysander Almqvist 143 (1878).
2) [jfr motsv. anv. i fsv. o. dan.] (†; jfr dock slutet) motsv. BESMITTA 2: smittande, smittosam. HSH 27: 17 (1563). The siuka, som krenckte äro medh besmittelig siukdom, spetelsko, pockor (dvs. venerisk sjukdom) etc. L. Petri Kyrkoord. 93 a (1571). Pestilentzien .. är en Hefftigh och besmitteligh Febris. L. P. Gothus Pest. 40 b (1623). Rudbeck Atl. 3: 413 (1697). — särsk. (mindre br.) motsv. BESMITTA 2 b: Broder Olof gjorde korstecknet, liksom han ville värja sig från något besmitteligt. M. Lönnberg i AB(L) 1904, nr 263, s. 1.

 

Spalt B 1593 band 3, 1905

Webbansvarig