Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESKRIFVELSE, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[fsv. beskrivilse]
(†) vbalsbst. till BESKRIFVA. — särsk.
1) till BESKRIFVA 2, konkret: påskrift, inskrift, inskription; jfr BESKRIFNING 1. Beskrifwelse .. inscriptio. Lex. Linc. (1640).
2) till BESKRIFVA 6; jfr BESKRIFNING 3. Vthräkning och Bescriffuelse, på allehanda Mynt och Mått j then helighe Schrifft. Lælius (1588, 1595; boktitel). The Romerske Handlingars beskrifwelse. Schroderus Liv. 778 (1626). (Lärarna skola) Ungdomen lära .. weta .. Jordenes beskrifwelse (dvs. geografi). Thyselius Bidr. 163 (i handl. fr. 1631). Orternes beskrifvelse (dvs. topografi) öfver Paldamo, Kajana och Sotkamo. J. Terserus i Förh. o. upps. 2: 200 (1663). Sweriges beskriwelse. Rudbeck Atl. 1: 159 (1679). En fulkomlig ordning och beskrifwelse om alla Lagmännen, som fordom i Vpland warit hafwa. Peringskiöld Mon. upl. 30 (1710). Verldens beskrifvelse. Serenius (1734; under cosmography). Stiernman Præs. i VetA 1758, s. 19. — jfr LEFVERNES-BESKRIFVELSE.
3) till BESKRIFVA 7: föreskrift, bestämmelse. Then hålles .. rättferdigh och saligh, som .. förhåller sigh effter Lagsens beskriffuelse och lydhelse. Phrygius Him. lif. 157 (1615). Anm. Möjl. föreligger hos Phrygius bet.: ordalag, lydelse; jfr BESKRIFVA 4.

 

Spalt B 1503 band 3, 1905

Webbansvarig