Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BEPLIKTIG, adj.
Etymologi
[sannol. under påverkan af BEPLIKTOG bildadt till BEPLIKTARE o. BEPLIKTA, v.2; jfr sidoformen BIPLIKTIG]
(†) som har anslutit sig till, som är anhängare af, tillgifven; jfr BIPLIKTIG. Furstinnan med sitt Fruentimber och sina Tiänare som wore then Grekiske Religionen beplichtige. Petreius Beskr. 2: 24 (1614).

 

Spalt B 1209 band 3, 1903

Webbansvarig