Publicerad 1902   Lämna synpunkter
BEHÄND, f.
Etymologi
[liksom ä. d. behænde, list, af ä. t. behende, f.; se för öfr. föreg.]
(†) = BEHÄNDIGHET 3, 4. (Lapparna) bruka j staden (dvs. i stället) för klädnat, Ludin skin mäd synnerlig behänd tilhopafogade. Tempeus 107 (1612). Att som wågen wände farkosten hit och dit, wi med mödo och behend fingo regera Fockan igen med desz tog och tyg. H. Flemming (c. 1630) hos Loenbom Uppl. 1: 75.

 

Spalt B 897 band 3, 1902

Webbansvarig