Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEDAS (be`das Weste), v. dep.; pr. ind. sg. bedes l. beds; imper. beds (beedz 2 Kon. 4: 3 (Bib. 1541)); ipf. beddes (beeddes Mat. 27: 58 (NT 1526), Dom. 5: 25 (Bib. 1541) m. fl. bedes Brahe Kr. 38 (c. 1585)); sup. bedts
Ordformer
Anm. De språkprof som innehålla formerna bedes, beds kunna äfv. föras till BEDJA II.
Etymologi
[fsv. beþas, motsv. sv. dial. bes (bais osv.), ä. d. bedes, isl. beiðask. Ordet motsvarar formellt gr. stammen ποιϑ i πέποιϑα (jfr BIDA) o. anses af somliga vara rotbesläktadt med BEDJA; jfr Noreen Urgerm. lautl. 213 (1894). I bet. har ordet anslutit sig till BEDJA]
(†)
Anm. Ordet tyckes efter midten af 1600-talet hafva förekommit bl. i bibl. stil l. i stilart som påverkats af densamma l. i bygdemålsfärgad framställning. Swedberg Schibb. 190 (1716) upptager ordet i anv. 1 a bland ”merkwerdiga och owanliga ord och ordasett i wår swenska Bibel”, o. Dalin Arg. 2: 447 (1734, 1754) anför det i anv. 1 b ss. brukadt af tjänare.
1) bedja (se d. o. I 1) l. anhålla (om), begära; jfr BEDJA II 1.
a) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d. o. isl.] tr. Joseph .. gick till Pylatum och beeddes Jesu lekamen. Mat. 27: 58 (NT 1526). Hans nadis ridderskap var swårliga forswagad och behöffde för then skuld altijd bedhas hielp åff Cronan. G. I:s reg. 4: 228 (1527). Miölk gaff hon, tå han watn beeddes. Dom. 5: 25 (Bib. 1541). Bedas förloff. Lex. Linc. (1640, under præfaris). Han beddes salt. Kolmodin Qv.-sp. 1: 27 (1732). Beds ej en gunst utaf en fal. Leopold 2: 159 (1794, 1815). Du, menniskobarn, som bedes af oss den höga gudomliga vishet! Thomander Skr. 3: 261 (1826). — särsk.
α) i förb. bedas en bön af, framställa en bön till. Est. 4: 8 (Bib. 1541).
β) med en inf. ss. obj. Hurw bedhes tw .. dricka aff mich ..? Joh. 4: 9 (NT 1526).
γ) utan utsatt obj. Geff honom som aff tigh bedhes. Mat. 5: 42 (NT 1526).
b) med prep. om. Hemming .. beddes om nåden och icke om rätten. Rääf Ydre 1: 310 (i handl. fr. c. 1554). Haffver jag i någor måtto således försedt mig, så bedes jag om nåd och förlåtelse. RP 8: 124 (1640).
2) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] fria (till); jfr BEDJA II 2. Antiochus .. kom .. til then gudhinnan Diana, lijka som han wille bedhas til henne, och alla penningar vthu Templet til en brudhskatt tagha. 2 Mack. 1: 14 (Bib. 1541; Luther: freien).
Särskilda förbindelser (†):
BEDAS FÖRE. bedja om tillgift l. nåd l. förskoning; jfr BEDJAS FÖRE. O. Petri Handb. D 2 a (1529). Om någen brist och feel haffwa warit j thenne framlidna tijdh vthi Regementet .., tå wil jagh gierna bedas före, görer för Gwdz skuld och förlåter migh thet. Svart Är. 85 (1560; yttradt af G. I). Bedes Bispen före, då perdoneres. RP 6: 450 (1636). Växiö domk. akt. 1682, nr 27.
BEDAS IGEN. Aff then som thin ting tagher j frå tigh bedz intit igen. Luk. 6: 30 (NT 1526).
BEDAS UNDER. begära mindre. J kunne ey förundra, / Att jagh ey något bedhes vnder (dvs. mindre än den äskade summan). Brasck Förl. son. E 2 b (1645).

 

Spalt B 561 band 3, 1901

Webbansvarig