Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEARBETA be3~arbe2ta (bearbe´ta Weste, ett ännu ngn gg i bygdemålsfärgadt tal förek. uttal; bèarbéta Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE, -ARINNA, -ERSKA.
Etymologi
[liksom d. bearbejde efter nt. bearbeiden l. t. bearbeiten, motsv. holl. bearbeiden; se BE- o. ARBETA]
— jfr OBEARBETAD.
1) (†) intr.: arbeta, sträfva, bemöda sig.
a) [jfr motsv. anv. i ä. d., mnt. o. holl.] i fråga om andligt arbete, andlig möda o. d.: vara verksam (i ngt syfte), verka; i sht i förb. bearbeta därhän l. därpå, arbeta på l. för, sträfva därhän, söka drifva saken därhän, söka l. bemöda sig att komma därhän; jfr ARBETA 4. Därhen bearbete, att summan motte blijffue efter skälighett modereret. A. Oxenstierna Skr. 1: 71 (1612). Mediatorerne måste der på bearbeta att Konungen j Påland söker .. till att öfuertala sine Syskon. RARP 2: 155 (1635). (A. Oxenstierna) hafuer .. uttlofuat sigh deruttinnan villia bearbeta, att den (af P. Brahe begärda referendarien) opå Finska cantzlijstaten skall blifua med opförd. Oxenst. brefv. 3: 502 (1638). At .. alle som någre beneficier åthniuta, måtte ock till Richzens wärn medh folck och medel bearbeta, på dett at wår Defension måtte des starckare wara. RARP 6: 18 (1656). — ss. vbalsbst. -ande: bemödande, ansträngning, sträfvan. RARP 4: 27 (1645). Jagh är mycket gladh, at giönom edert bearbetande är ärnådd en så godh verkan. Carl XII Bref 318 (1704). Konungen öfverhopades med oändliga klagemål, hvilka .. borde med Konungens och Ständernas gemensamma bearbetande afhjälpas. Hallenberg Hist. 3: 152 (1793).
b) i fråga om arbete på ngt materiellt: arbeta; jfr ARBETA 5 a ε β‘. (Det är med afs. på befästningar) een stoor ådtskildnadt att träda till dedt, som arbetat ähr, och till dedt, som behöffves att bearbetas oppå. RP 5: 205 (1635).
2) (†) refl.
a) [jfr motsv. anv. i ä. d., mnt. o. ä. t.] bemöda sig (om), vinnlägga sig (om), sträfva (efter). Huruledes vij .. effter sämie och fridh till thet högste oss vinlagt och bearbetedh hafue. Oxenst. brefv. 1: 61 (1614); jfr 1 a. Huruledes een gammal Hospitalsprest .. sigh bearbetar her hoos oss sigh inträngia. Växiö domk. ark. 1676, nr 308.
b) arbeta sig (ngnstädes hän), framtränga; draga sig. Taltes om .. dedt Tyska väsendet, huru man skall bearbeta sigh medh reputation der uthur. RP 5: 191 (1635). (I trakten af Riga finnes) ingen .. Muscowijt .., ehuru wäl han sigh mycket när åth Staden hafwer bearbetadt, men sedan .. sine Battarier förluppit. N. Av. 23 Okt. 1656, Part. s. 6.
3) [jfr motsv. anv. i mnt. o. ä. holl.] (†) tr.: söka främja, arbeta för l. på, verka för. Oxenst. brefv. 5: 312 (1624). At honom (dvs. kurfursten af Brandenburg) icke warit möyeligit, .. thet höga Wärcket (dvs. en allmän fred) at bearbeta. Bref ang. generalfreden 30 Nov. 1678, s. A 2 b. Collegierne .. hafva .. bevakat och bearbetat alt det, som til K. Maij:ts och Rikets sanskyldiga tiänst och nytta .. ländt. 2 RARP 4: 542 (1727). (Rigas råd o. äldste) ville genast hos Polske Konungen och Ständerne på närvarande Riksdag .. bearbeta, att Fullmägtige från Konungen och Rådsherrarne utnämndes till krigets dämpande. Hallenberg Hist. 4: 950 (1794); jfr 1 a. Bearbeta min omvändelse. Fahlcrantz 4: 101 (1835). Svealagarne .. bearbeta träldomens afskaffande. Nordström Samh. 2: 473 (1840). — närmande sig 7 b. (Ständernas nekande svar på K. XI:s fråga, om han vore bunden af regeringsformen) var .. af Konungen önskadt och bearbetadt. SvT 1852, nr 2, s. 2.
4) (†) tr.: sköta, ansa. Att .. Städernes Magistrater j hwar Stadh tillordnade ett wist Gille Borgare som anrättade och bearbetade starcke och store Humblegårder. RARP 3: 257 (1642). Humblan wexer här .. j Landet, så godh och ympnig som någor annorstädes, allenast att den medh flijt bearbetades. Därs.
5) (†) tr.: med afs. på maskin: drifva, hålla i gång; jfr ARBETA 9. Til desse Vattu-bälgars bearbetande (erfordras) en mindre Kraft och vattudrift. Triewald Förel. 2: 214 (1729, 1736).
6) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] tr.: nedlägga arbete på l. med för ändamålet lämpade redskap behandla (grufva, åker o. d.) i syfte att vinna afkastning (däraf); jfr BEARBETNING 1.
a) med afs. på grufva, malmstreck o. d.; jfr ARBETA 8 d. Bearbeta en fyndighet. Grufvan bearbetades medelst schaktsänkning, ortdrifning, stollarbete. Grufvors brytning, eller bearbetande. Rinman 1: 663 (1788). Bearbetare af nya malmstreck. Geijer I. 8: 236 (1838). Koppar- och silfvergrufvorna bearbetades med stor framgång. Odhner Lärob. 131 (1870). — i bild (jfr 7 c). I allmänhet lär svenskan vara svår att öfversätta. Också vet jag icke, hvarför man bearbetar en grufva, som är så hårdbruten och i allmänhet ger så litet. Tegnér 6: 32 (1826).
b) med afs. på åker, jordmån o. d.: bruka, bereda (för sådd); stundom närmande sig 7; jfr ARBETA 8 c. Almqvist (1842; se anm. under 7 a). Den styfva lerjorden är svår att bearbeta. Arrhenius Jordbr. 1: 25 (1862). Det stycke åker som skulle bearbetas. Tekn. tidskr. 1872, s. 264. Ej minst behöfver jorden bearbetas för att befrias från ogräs. 2 Uppf. b. 4: 37 (1899). — i bild (jfr 7 c). Tiden lider ingen brist .. på fackmän, som bearbeta hvar och en sin lilla teg och knappt kasta en blick utöfver dess stängsel. Rydberg Varia 169 (1893).
Anm. Se anm. under 7 a.
7) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] tr.: göra (ngt) till föremål för en viss behandling i syfte att på ngt sätt förändra l. påverka l. utveckla (det).
a) med afs. på ngt materiellt.
α) gm (tekniskt) arbete förvandla (råämnen till ädlare produkter) l. (till beskaffenhet, form, utseende m. m.) förändra l. förädla, förarbeta; jfr BEARBETNING 2 a samt ARBETA 8 a. Metallers bearbetande. Norrmann Eschenburg 1: 7 (1817). Bernstensstycken, som ännu ej .. blifvit bearbetade. A. Cronholm i SKN 1842, s. 261. Hammare, som bearbetade någon sprucken kopparkittel. Rydberg Sing. 30 (1865); jfr β. I Frankrike bearbetar man formligen vinet, man säger derför ”travailler le vin”. Uppf. b. 5: 176 (1874). Fjädrar bearbetas till plymer genom att baddas i varmt tvålvatten, blekas med svafvelsyra, krusas o. s. v. NF 12: 1416 (1888). — i bild. (Genom införande af klassläsning) bearbetades barnen i massa, ungefär som en rå fabriksvara, hvilken skall förädlas. Tegnér 4: 373 (1828). De sedliga väsendena .. rigta sin verksamhet omedelbart på de sinnliga krafterna och tingen såsom det material, hvilket de hafva att bearbeta och förändra. Boström Proped. 19 (1851?). Den stora menigheten utgjorde blott en massa för folkledaren att bearbeta. Svedelius i SAH 46: 29 (1870); jfr b β. Det var värdt att se på, med hvilken appetit han ljudlöst bearbetade steken. Cederschiöld Riehl 2: 81 (1878; t. verarbeitete).
β) i allmännare anv., ofta med starkare framhållande af behandlingens kraft än af dess förändrande inflytelse: (för visst ändamål) kraftigt behandla. Kocken bearbetar köttet med biffklubban. Tvättningsmaskiner .., hvilka dels öfverspola (öl-)fatet (som skall rengöras) .. med kraftiga vattenstrålar, dels bearbeta det med hårda borstar. 2 Uppf. b. 4: 594 (1899). — mer l. mindre bildl.: illa tilltyga, gå illa åt; dunka på. Gesällen bearbetade sin motståndare med knytnäfvarna. Lidforss DQ 1: 276 (1889). I fältkriget fordras för stormningens lyckliga utgång att fienden är tillräckligt bearbetad af den föregående elden, så att han icke kan göra alltför kraftigt motstånd. C. O. Nordensvan i NF 15: 701 (1891). Släggor från Gudmund Gudmundssons verkstad och från andra smeders bearbetade porten (som man ville spränga). Rydberg Vap. 277 (1891).
Anm. till 6 o. 7 a. Dessa båda anv. hafva först på senare tid blifvit fullt br.; jfr: Man säger icke väl: Bearbeta guld eller silfver, Bearbeta en mark, o. s. v. Man brukar då hellre Arbeta och Arbeta uti, om metaller; samt Upparbeta, om mark. Almqvist (1842) samt: Bearbeta trä, marmor, jern. Bearbeta en grufva. Brukas i denna bem. föga. Dalin (1850).
b) (gm tal l. skrift l. gåfvor m. m. söka) inverka på (ngt l. ngn).
α) med afs. på opinion, tänkesätt, sinnen o. d.: (söka) påverka. Bearbeta den allmänna opinionen. Järta V. skr. 1: 91 (1815). Bearbeta tänkesätten för emottagandet af begrepp. Askelöf Objudne g. nr 16, s. 2 (1829); jfr 6 b. Genom sina förtrogna sökte han bearbeta sinnena i de särskilda stånden. E. Hildebrand Statsförf. 522 (1896).
β) bearbeta ngn, (söka) påverka l. modifiera ngns tänke- l. handlingssätt. Hagberg Shaksp. 2: 37 (1847). (Hon) bearbetade .. den gamle farbrodern, tils han reste med henne till .. hufvudstaden. Cederschiöld Riehl 1: 15 (1875). Stockholms borgerskap, bearbetadt genom utländskt guld .., valde till större delen Mössor. Odhner G. III 1: 20 (1885). Karl Ploug .. (hade) kommit såsom skandinavisk emissarie för att bearbeta stortinget. De Geer Minnen 1: 262 (1892).
c) (i sht på ett vetenskapligt l. konstnärligt sätt) behandla l. utveckla (ett ämne, en åsikt m. m.) l. söka lösa (en uppgift) (jfr 6 a slutet o. b slutet); jfr BEARBETNING 2 b. Marklin 167 (1818). Hellre än att sjelf hopspinna mindre lyckliga saker, må man gerna hos andra skaffa sig ämnen, blott man sjelfständigt bearbetar dem. Rydqvist i SAH 12: 362 (1827). Fryxells svenska grammatik är behandlad efter läran om satsen. Anses detta för riktigt, så borde äfven latinska grammatiken bearbetas på samma sätt. Tegnér 4: 429 (1843). Mosaiska Lagen .. är hittills ganska litet bearbetad. Schrevelius Civ. 1: 243 (1844, 1851). Filologien .. kan icke med full framgång bearbetas utan i samband med den historiska vetenskapens öfriga grenar. Claëson 1: 282 (1858). (Penteus’) tragiska öde är af Evripides bearbetadt för scenen. A. M. Alexanderson i NF 12: 1011 (1888). Vetenskapen (har) alltid en ny uppgift att bearbeta. Nyblæus Forskn. III. 2: 33 (1888). Några positiva, systematiskt bearbetade läror förkunnade .. (Sokrates) ej. L. H. Åberg i NF 15: 32 (1890). Schelling (föranleddes) .. att upptaga och bearbeta Jacob Böhmes skapelseteori. Nyblæus Forskn. IV. 1: 90 (1895).
d) med afs. på litterärt l. musikaliskt alster: omarbeta (för att gm omarbetningen förbättra l. lämpa för ngt visst ändamål); jfr BEARBETNING 2 c. Bearbeta ett skådespel af Shakspeare för den moderna scenen. Verldshistoria af C. F. Becker. Öfversättning från Sjette Upplagan, bearbetad af J. V. Loebell. (1829; boktitel). — särsk.
α) med afs. på arbete som öfverflyttas till annat språk o. därvid lämpas efter vissa förh. Debutanten och hennes far. Komedi i fem akter. Bearbetad från franska piecen: ”Le père de la debutante”. F. N. Berg (1838; boktitel). Såsom bearbeterska af utländska stycken visade hon sig ega bättre förmåga än mannen att lämpa det främmande för den tyska scenen. NF 5: 1407 (1882).
β) (mindre br.) arrangera. ”Goda gosse, glaset töm”, melodi af Åhlström, bearbetad för klarinett af Crusell. SvT 1852, nr 14, s. 1.

 

Spalt B 529 band 3, 1901

Webbansvarig