Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BAXA bak3sa2 (ba`xa Weste), v.3 -ade; o. BAXAS bak3sas2 (ba`xas Weste), v. dep. -ades. vbalsbst. BAXNING (Weste); BAXARE (Weste).
Etymologi
[jfr sv. dial. baksa, gm boxning drifva baklänges (i södra Skåne enl. Rietz 19), där en anslutning till BAK, adv., l. BAXA, v.1, synes hafva egt rum (jfr sv. dial. bassa Rietz), nor. baksa, arbeta sig fram, slå sig igenom (Aasen), af nt. o. t. baxen, slå, boxa. Detta antages vanl. vara lånadt från eng. box (se BOXA); med afs. på öfvergången af o till a jfr FRACK. Se för öfr. Kluge (under baxen, bägern), Franck (under boksen), Murray (under box, v.2)]
1) (†) tr.: gm slående o. d. fördrifva. Det skal vara mig kärt, om jag kan få tilfälle, at litet baxa kölden ur lederna på mig. Björn Papeg. 28 (1794).
2) (numera knappast br.) dep.: slåss, knuffas. Till att vidare baxas emot elementerna, ansågs för orådligt. J. Wallenberg 148 (1771). Af alla likväl hafva våra Växel-Ridare, Öfverflöds-Advocater och Förslagsmakare varit högsta Hönsen i Korgen, käxat starkast och baxats oblygast. DA 1772, nr 290, s. 1. Den sälle / .. måste för födan omsider / Baxas (dvs. uppträda som gladiator) eller ock köra till torgs grönhandlarens verkhäst. Adlerbeth Hor. sat. 136 (1814). Öhrlander o. Leffler (1852).

 

Spalt B 523 band 3, 1901

Webbansvarig