| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
ATOMISTISK at1omis4tisk l. -åm-, stundom -ωm- (atåmi´sstisk Almqvist), adj.; adv. -T.
1) som är byggd på antagande af atomer (se d. o. 1); som har afs. på l. tillhör en på dylikt antagande grundad åsikt l. lära. Det Atomistiska systemet. Höijer S. skr. 1: 19 (1795). Berzelius Kemi 3: 19 (1818). Agardh Bot. 1: 6 (1829). Emot de nyare idealistiska systemernas dynamiska naturbetraktelse fasthåller Fechner den atomistiska. J. J. Borelius i Nord. tidskr. 1879, s. 313. Den atomistiska skolans stiftare, Leucippus. Wägner Filos. hist. 54 (1886).
2) som består af l. hänför sig till l. liknar osv. atomer (se d. o. 1, särsk. 1 b); atom-. Kropparnes atomistiska sammansättning. Almström Kem. tekn. 1: 38 (1844). Atomistiska formler. Rosenberg Oorg. kemi 116 (1888). (Af positivismens förutsättningar) skulle följa, att själslifvet .. atomistiskt sönderfölle uti en otalig mångfald .. särskilda psykiska tilldragelser. Rein Psyk. II. 1: 508 (1891). Enligt .. Avogadros åsigt .. är materiens konstitution icke rätt och slätt atomistisk, utan molekylärt-atomistisk. Vannérus Empir. naturuppf. 131 (1902). — bildl.; jfr ATOMISM slutet. Liberalismens samhällsideal var det rent atomistiska, det där hvarje individ står som en lösryckt atom utan något organiskt sammanhang med andra individer. Cassel Socialpolitik 20 (1902); jfr 1.
Spalt A 2578 band 2, 1903