Publicerad 1903   Lämna synpunkter
ASTERISK as1teris4k (assteri´ssk Dalin), r. (m. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. asterisk, fr. astérisque, af lat. asteriscus, af gr. ὰστερίσκος, liten stjärna, särsk. användt om ett stjärnlikt tecken hvarmed alexandrinska textkritiker utmärkte särdeles sköna ställen hos de grekiska klassikerna, dim. af ἀστήρ (se föreg.)]
i skrift o. tryck brukligt tecken med form af en stjärna (*), hvarmed hänvisas från ett ställe l. ord i texten till en utanför densamma (numera vanl. nederst på sidan) placerad anmärkning l. not; stjärna; äfv. om dylikt tecken nyttjadt för flere andra ändamål, t. ex. för att antyda att en l. flere bokstäfver utelämnats i ett ord l. för att särskildt utmärka l. framhålla ett ord l., i språkvetenskapliga arbeten, efter tysken A. Schleichers föredöme, för att angifva en ordform ss. blott konstruerad (ej anträffad i tal l. skrift). Uti de Prophetiska Böcker böra Vaticinia (dvs. profetiorna), hvar för sig .. med Asteriscer utmärkas huru långt hvardera räcker. Instr. f. bibelkomm. 1773, § 5. Harmoniskt ljödo bifallsskratten / Jemte våra bjellror och vår sång; / .. Och, i den Poetiska Kalendren, / Märktes dagen med en Asterisk. J. M. Stjernstolpe i Allm. journ. 1814, nr 216, s. 2. På det .. de Läsare, som ej äro roade af calculer, måga veta, hvar sådane förekomma, och alltså kunna förbigå dessa ställen, så äro merendels dylika paragrapher .. utmärkte med en framför § ställd asterisk (t. ex. *§. 144). Kjellin Astr. IV (1822). Asterisk (*) eller kors (†), som brukas för att utmärka en hänvisning till någon utanför texten stående upplysning. Schiller Sv. spr. 43 (1859). Inom boktryckerikonsten tjenar asterisken — ställd vid sidan om den siffra, som angifver arkets ordningsnummer — att beteckna arkets sekundaform. NF (1876). Lyttkens o. Wulff Ljudl. 344 (1885).
Ssg: ASTERISK-TECKEN103~20. Numera nyttjar man asterisktecken (bl. a.) för att utmärka luckor i en text. NF 1: 1239 (1876). Schulthess (1885).

 

Spalt A 2538 band 2, 1903

Webbansvarig