Publicerad 1900   Lämna synpunkter
APOTEKARE ap1ωte3kare2 l. 10400, äfv. ap1o- l. ap1å- (apote´kare Weste; apåtèkare Almqvist), l. (hvard.) APTEKARE apte3kare2 l. 0400 (apptékare Dalin (1850; anf. ss. ordets vanliga uttalsform)), m.||ig.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
Ordformer
(apote(e)kare Syr. 38: 7 (Bib. 1541) osv. apot(h)echare Phrygius Föret. 11 (1620), Risingh Kiöph. 96 (1669). apoteckare (i ssg) Hjelt Medicinalv. 3: 454 (i handl. fr. 1689). apotechere G. I:s reg. 15: 58 (1543). apoteker Spegel Guds verk 120 (1685); apothekers- i ssgn -ORDNING. apetekare Carl XII Bref 43 (1701). aboteker RP 2: 28 (1630). abetekare G. I:s reg. 4: 303 (1527). apt(h)ekare Kullberg Portf. 74 (1842), Palmblad Nov. 4: 183 (1851), i vers C. F. Dahlgren S. arb. 1: 146 (1828), Hagberg Shaksp. 4: 337 (1848), Sehlstedt 1: 69 (1861). — Framför personnamn användes ofta den förkortade formen ap(o)tekar. A. E. Nordenskiöld i Framtiden 1877, s. 79)
Etymologi
[y. fsv. apotekare, abbetekare, bildadt med anslutning till personbeteckningar på -are efter mnt. apotheker, abbeteker, t. apotheker; jfr d. apoteker, ä. apotekere, appetekere; af mlat. apothecarius, af apotheca (se APOTEK); jfr fr. apothicaire, eng. apothecary]
person som har till yrke att bereda o. tillhandahålla läkemedel o. andra för medicinskt bruk afsedda ämnen; numera eg. bl. om innehafvare af apoteksprivilegium; äfv. ss. titel för den som aflagt apotekarexamen. Abetekare och andra sådana ämbetesmän (dvs. yrkesmän) som på landzbygden finnes. G. I:s reg. 4: 303 (1527). Syr. 38: 7 (Bib. 1541). Kallendis honum en Apotechere, then ther wilde bedrage oss vm wåre penninger. G. I:s reg. 15: 58 (1543). Om Pestilentzien och hennes Orsaker .. Aff lärde Mäns Bööker vthdragit och förswenskat, och mest sielff .. förfarit .. aff Simon Berchelt Apotekare. (1589; boktitel). Casper Aboteker. RP 2: 28 (1630). Apotekaren måste låta tryckia en taxa att alla må see vadh medicamenter han haffver och vadh the kosta. Rudbeck Bref 1: 4 (1661?). När han (dvs. isfågeln) befinner sig opaszelig och swager / Tå brukar han ej Saft, .. / Men sätter sig Chlyster och thet så nätt besteller / Som Apotekaren och alla hans Geseller. Spegel Guds verk 210 (1685). (Vi studiosi chirurgiæ) som all ständz icke sämbre utan lijka med apothekare blifwa hålne. Hjelt Medicinalv. 3: 431 (i handl. fr. 1722). Apothecare-gesällen, som .. icke .. brukat den försichtighet, at först låta sin husbonda Apothecaren se den framtedda falska zedelen. Arnell Stadslag 743 (1730). Att apothekarne, såsom en allmän klagan är, .. sälja deras medikamenter dyrare än taxan påbjuder. Wistrand Förf. 1: 20 (1756). (D. Roberg) Var Apothekare på (apoteket) Lejonet i Stockholm. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 261. Bättre rikta Skomakaren, än Apotekaren. Rhodin Ordspr. 9 (1807). De fördömda aptekarne, som alltid ge en mera, än man behöfver! Kullberg Portf. 74 (1842). De förste apotekarna (i Sverige) voro i allmänhet tyskar och anlitades äfven såsom läkare. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 913 (1876). I nästan alla de äldre privilegiibrefven tillförsäkras apotekarne uteslutande rättighet att handla med allehanda medicinaliska saker äfvensom specerier och confiturer. Lundin G. Sthm 206 (1880). Qvinna må .. efter fullgjord farmaceutisk tjenstgöring och afläggande af de för apotekare stadgade kunskapsprof erhålla enahanda rättigheter, som tillkomma manlig farmaceut. SFS 1891, nr 31. Qvinliga apotekare. SD 1898, nr 337, s. 3. Examinerade apotekaren A. .. är förordnad, att .. förestå apoteket i T. LD 1900, nr 78, s. 2. — jfr AKADEMI-, AMIRALITETS-, BRUNNS-, DISTRIKTS-, FÄLT-, HOF-, INSTRUKTIONS-, LANDS-, LANDSORTS-, LASARETTS-, LIF-, SJUKHUS-, STADS-, ÖFVERFÄLT-APOTEKARE m. fl.
Ssgr: A: APOTEKAR-1030~ l. (vanl.; jfr Linder Regl. 169 (1886)) APOTEKARE-10300~, äfv. (hvard.) APTEKAR-030~ l. APTEKARE-ANSVAR0300~02 l. ~20. Sundhets-Collegium kan ingen, som Apothekare-ansvar åligger, ifrån .. Examen dispensera. Regl. f. apot. 11 Aug. 1819, § 8. —
-ASK~2, r. l. m. (numera knappast br.) Publ. handl. 11: 40 (1777). jfr APOTEKS-ASK.
-BITRÄDE~020. = APOTEKS-BITRÄDE. Regl. f. sjukv. i fält 56 (1889).
-BOK~2. särsk. (nästan †) farmakopé. Den af Collegio medico .. föreskrefne apothekare boken eller dispensatorium. Hjelt Medicinalv. 3: 434 (i handl. fr. 1696). Serenius (1734, under dispensatory). Nyblæus Pharm. 2 (1846).
-BREF~2. af vederbörande myndighet utfärdad handling innehållande bemyndigande (för ngn) att innehafva apotek. Regl. f. apot. 12 Febr. 1799, § 10 (se under -ED). FFS 1891, nr 41, s. 5.
-BURK~2. (numera knappast br.) = APOTEKS-BURK. Lind (1749). Heinrich (1814).
-BÖSSA. (apotekars- Sigfridi F 1 a (1619)) (†) = -BURK l. -DOSA. Myrothecium .. Apotek, Apotekarbyssa, kryddebyssa eller smörielse byssa. Lex. Linc. (1640).
-DIPLOM~02. = -BREF. Sacklén Apot.-hist. 74 (1833). F. G. Björklund i Pharm. tidn. 1840, nr 10, s. 2. jfr: Provisors- och apothekare-diplom. Wistrand Förf. 1: 328 (1837).
-DOSA~20. (numera knappast br.) Lind (1749). Öhrlander o. Leffler (1852). jfr APOTEKS-DOSA.
-ED~2. (gm K. Bref 13 Juli 1887 afskaffad) ed som aflades efter godkänd apotekarexamen. Hjelt Medicinalv. 3: 418 (i handl. fr. 1734). Pharmaciæ Candidat, som .. är laglig ägare af Apothek, aflägger inför Vårt Collegium Medicum, efter föregången Examen, .. Apothekare-eden, enligt det af Oss .. gillade Formulaire, och erhåller .. Apothekare Bref. Regl. f. apot. 12 Febr. 1799, § 10. Hjelt Medicinalv. 3: 435 (1893).
-ELEV~02. (föga br.) = APOTEKS-ELEV. Sacklén Apot.-hist. 186 (1833). Wistrand Förf. 2: 5 (1861).
-EXAMEN~020. examen hvars afläggande berättigar till utöfvandet af apotekaryrket l. förestående af apotek; provisors- o. apotekarexamen, provisorsexamen. Hjelt Medicinalv. 3: 371 (cit. fr. 1739). Vid (farmaceutiska) institutet afläggas två examina: farmacie-studiosi- och apotekareexamen. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 369 (1897).
-FLASKA~20. (numera knappast br.) medikamentsflaska, apoteksflaska. Publ. handl. 11: 40 (1777).
-FRIHET~20 l. ~02. (fordom) åt apotekare medgifven tullfrihet för medicinalier o. d. Hjelt Medicinalv. 3: 370 (cit. fr. 1681). Därs. 376 (1893).
-FRU~2. Dalin Fr. o. sv. lex. (1842, under apothicairesse).
-FÖRHÖR~02. (föga br.) jfr -EXAMEN. Sedan han .. aflagt vederbörligt Apotekare-förhör. Sacklén Apot.-hist. 15 (1833). Hjelt Medicinalv. 3: 426 (1893).
-GESÄLL~02. (fordom) Rel. cur. 189 (1682). Arnell Stadslag 743 (1730; se under APOTEKARE). Publ. handl. 6: 4732 (1757). ”Apotekargesäller”, såsom pharmaciæ studiosi då (dvs. under 1700-talet) kallades. Lundin G. Sthm 206 (1880). jfr APOTEKS-GESÄLL.
-GLAS~2. (numera knappast br.) = APOTEKS-GLAS 1. Stiernman Com. 5: 712 (1698). Taxa öfv. sjötull. 1 Juli 1719, s. C 4 b. Deleen Meid. 278 (1825).
-GOSSE~20. (numera knappast br.) = APOTEKS-GOSSE 1. Dalin (1850). Kindblad (1867).
-GULD. (†) ett slags bladguld hvarmed piller öfverdragas. Wallerius Min. 462 (1747). Apothekaregull, som nyttjas på Apotheken til Pillers förgyllning. Orrelius Köpm.-lex. 35 (1797).
-HANDTERING~020. (numera knappast br.) Hjelt Medicinalv. 3: 447 (cit. fr. 1793). jfr APOTEKS-HANDTERING.
-HISTORIA~0200. Sveriges apotekare-historia. J. F. Sacklén (1833; boktitel).
-HUS. (†) = APOTEK 1. Rudbeckius Kon. reg. 434 (1619).
-KAKA. (†) morsell. Morsellen, .. små apothekare-kakor, morseller. Lind (1749).
-KALL~2. Unga män, hvilka ämna egna sig åt apotekarekallet. AB 1889, nr 281, s. 2.
-KEMI~02. för farmaceutiska studier tillämpad kemi, farmaceutisk kemi, farmakokemi. Weste (1807). Dalin (1850).
-KONST~2. Gör een heligh smörioolio, effter Apothecare konst. 2 Mos. 30: 25 (Bib. 1541). Det slår väl ej felt, at Apothekare-konsten för 200 år sedan .. varit .. skött som ett blott handtverk. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 259. Apothekarekonst eller Pharmacie är en praktisk vetenskap (en vetenskaplig konst), som sysselsätter sig med att anskaffa, tillreda, förvara och efter Läkarens anordningar utdela (dispensera) läkemedlen. Nyblæus Pharm. 1 (1846). Hjelt Medicinalv. 3: 442 (1893).
-KRUKA~20. (numera knappast br.) Taxa öfv. sjötull. 1 Juli 1719, s. C 4 b. Publ. handl. 11: 40 (1777).
-KRYDDA. (†) Publ. handl. 11: 40 (1777).
-KÅR~2. F. G. Björklund i Pharm. tidn. 1840, nr 10, s. 1. Apotekarecorpsens Lifränte- och Pensionskassa. SFS 1892, Bih. nr 89, s. 5. —
-LATIN~02. om det i farmakopéerna använda latinet. AB 1894, nr 23, s. 2.
-LÄRA~20. (förr) Dalin Fr. o. sv. lex. (1842, under apothicairerie). Wieselgren Bild. 311 (1889).
-LÄRLING~20. (förr) Leopold 5: 245 (c. 1820). Lundin N. Sthm 226 (1888).
-MARK~2. (förr) skålpund i medicinalvikten, utgörande c. 356,3 gram. Apothekare-Marken är = 12 Troiske Unces = 24 Lod eller 3/4 ℔ Troisk Vigt. E. F. Runeberg i VetAH 20: 57 (1759). Jungberg (1873).
-MATERIAL~1002 l. ~0102. (numera knappast br.) = APOTEKS-MATERIAL. Hjelt Medicinalv. 3: 402 (cit. fr. 1707). S. k. apothekarematerialier eller enkla ämnen, som ej undergått någon beredning. Därs. 410 (i handl. fr. 1811).
-MATRIKEL~020. Wistrand Förf. 1: 124 (1843). Medicinalstyrelsens apotekare-matrikel. Bruzelius Apot.-hist. 1 (1878).
-MEDIKAMENT. (†) Ther Febern är kommen af Ängslighet och Fruchtan, uthrättar en Läkare ganska lijtet med alle sine Apothekare-Medicamenter. Linder Fross. 25 (1717).
-ORDNING~20. (apothekers, se under 2)
1) = -REGLEMENTE. Hjelt Medicinalv. 3: 352 (cit. fr. 1636). Därs. 454 (i handl. fr. 1689). Öhrlander o. Leffler (1852). jfr APOTEKS-ORDNING.
2) (†) farmakopé. (J. Franckenius) sammanskref en Apothekers Ordning eller nu kallad Pharmacopæa, som onekeligen är den första i Sverige författad. J. G. Acrel Præs. i VetA 1796, s. 22. Wikforss (1804, under apothekerordnung).
-POJKE~20.
1) (skämts.) om yngre biträde på apotok. Pharm. tidn. 1840, nr 7-8, s. 6.
2) (hvard.) om (minderårig) son till apotekare. —
-PRIVILEGIUM~10200. (numera knappast br.) = APOTEKS-PRIVILEGIUM. 1675 års år 1713 confirmerade apothekare privilegier. Hjelt Medicinalv. 3: 391 (cit. fr. 1745). Handlingar rörande Apotekaren Plagemanns sökta Apotekare-privilegier. (1814; titel).
-PROFESSION~102. (numera föga br.) = -YRKE. Hjelt Medicinalv. 3: 440 (i handl. fr. 1723). Efter att hafva lärt Apotekare-professionen. Sacklén Apot.-hist. 51 (1833).
-REGLEMENTE~1020. Pharm. tidn. 1840, nr 11, s. 2. SFS 1891, nr 31. jfr APOTEKS-REGLEMENTE.
-RIFSKÅL~02 l. ~20. (numera knappast br.) = APOTEKS-RIFSKÅL. Dessa (målarfärgs-)ingredienser sammanrifvas .. uti en låg rifmortel (Apothekarerifskål). Econ. annal. 1807, Sept., s. 44. —
-RÄKNING~20. Wistrand Förf. 1: 46 (1797). Lundin G. Sthm 479 (1881). jfr APOTEKS-RÄKNING.
-SAK~2. (numera föga br.) = APOTEKS-SAK. To Physick one out of his life, slå ihiäl en med apothekaresaker. Serenius (1734, under out). Hjelt Medicinalv. 3: 374 (i handl. fr. 1752). Widegren (1788).
-SKRÅ~2. (i fråga om ä. utländska förh.) (Dante) lät .. inskrifva sig i apotekare-skrået, dit han genom sina naturvetenskapliga studier tyckte sig närmast kunna höra. Böttiger i SAH 39: 184 (1864).
-SKÅLPUND~20. (förr) = -MARK. Wikforss (1804, under apothekerpfund). Deleen (1836, under apothekerpfund).
-SMÖRJA~20. (föraktligt) om (dåliga l. overksamma) läkemedel. Se, denna usla Aptekarsmörja, / Som kropp och kassa att döda börja! Braun Dikt. 1: 21 (1837).
-SOCIETET(EN)~1002 l. ~0102.
1) benämning på en år 1821 i Sv. stiftad förening med af K. Maj:t fastställda stadgar hvilken omfattar alla apotekare i riket; förr om hela landets (l. Stockholms) apotekare ss. kår. Privil. f. apot.-soc. 28 Juni 1683 (i titeln). Apotekaresocietetens direktion .. har sitt säte i Stockholm. A. O. G. Jäderholm i NF (1876). Hjelt Medicinalv. 3: 442 (1893).
2) (mindre br.) med afs. på utländska förh.; jfr -SKRÅ. Böttiger i SAH 39: 184 (1864).
-SPRÅK(ET)~2. om termer l. uttryck o. d. som särskildt användas i apotekaryrket. Pluralen barkar användes i apotekarspråket i betydelsen olika slag af bark.
-SYSSLA~20. (numera föga br.) Hjelt Medicinalv. 3: 471 (i bref fr. 1760). Därs. 475 (cit. fr. 1781).
-TAXA~20. medicinaltaxa. Apothekare-Taxa, Uppå alla de Medicamenter och Wahror, som på Apotheken i Stockholm finnes til Sahlu. (1688; titel). Kungör. 22 Febr. 1755. F. Björnström i NF 10: 1225 (1886).
-TERM~2. Serenius (1734, under pugil).
-TORG. (†) Seplasia .. Kryddekrämmare eller Apotekare Torgh. Lex. Linc. (1640).
-TRÄDGÅRD~20 l. ~02. (numera knappast br.) medicinalträdgård. Kalm Resa 1: 408 (1753). (Botaniska trädgården i Petersburg) anlades år 1714, men var till 1834 endast s. k. apotekareträdgård. A. Engberg i LAHT 1881, s. 44. jfr APOTEKS-TRÄDGÅRD 2.
-TULLFRIHET~102 l. ~200. = -FRIHET. Lundin G. Sthm 206 (1880).
-VARA~20. (numera mindre br.) = APOTEKS-VARA. Hjelt Medicinalv. 3: 465 (cit. fr. 1735). Palmblad Geogr. 85 (1835, 1851). Jungberg (1873).
-VETENSKAP~102 l. ~200. (numera föga br.) farmaci. Hjelt Medicinalv. 3: 458 (i handl. fr. 1725). Instr. f. sundhetskoll. 1815, § 23. Dalin (1850). jfr APOTEKS-VETENSKAP.
-VIKT~2. (förr) medicinalvikt. Hjelt Medicinalv. 3: 438 (cit. fr. 1718). Falkman Mått 1: 9 (1884). jfr APOTEKS-VIKT.
-VÄXT~2. (numera knappast br.) medicinalväxt. Svenska medicinal och apothekar växterna efter genera och species. F. J. v. Aken (1764; boktitel). Fischerström (1779). Heinrich (1814). jfr APOTEKS-VÄXT.
-YRKE~20. Wistrand Förf. 1: 245 (1823). A. O. G. Jäderholm i NF 1: 915 (1876). jfr APOTEKS-YRKE.
-ÄMBETE. (†) jfr -YRKE. Hjelt Medicinalv. 3: 390 (i handl. fr. 1687).
-ÖRT~2. (numera knappast br.) medicinalört. Af ApothecareÖrter, som utifrån förskrifvas .., har jag (på Öland) upletat åtskillige. Linné Öl. Föret. 3 b (1745). Accis-stadga 19 Sept. 1776, s. 45. jfr APOTEKS-ÖRT.
B (†): APOTEKARS-BÖSSA, -ORDNING, se A.

 

Spalt A 2009 band 2, 1900

Webbansvarig