Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANMÄRKNING an3~mær2kniŋ (a`nmärkning Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. anmærkning, holl. aanmerking, t. anmerkung]
eg. vbalsbst. till ANMÄRKA.
Anm. Ordet användes ej numera ss. abstrakt vbalsbst.; jfr Almqvist (1842).
1) (numera knappast br.) till ANMÄRKA 1; konkretare:
a) iakttagelse, observation. Man (kan) ey på en gång, utan genom många och trägna anstälte anmärkningar, der med .. under vädert (dvs. under fund) komma. Triewald Bij 28 (1728). På detta Observatorium har bemälte Herre sina Astronomiska Anmärkningar anstäldt. Tuneld 1: 502 (1762, 1773). Westerdahl Häls. 344 (1768; 1 uppl. 1764: observation). Är det icke en gammal anmärkning öfver menniskolynnet, att sanning föder hat ..? Lehnberg Pred. 3: 297 (c. 1800). Almqvist (1842). SAOB (1870). — särsk. (†) i uttr. göra anmärkning vid, lägga märke till, fästa afseende vid. Vid denne Text och lärdom lärer min Herre .. icke gjordt stor anmärkning. SP 1780, s. 594. Jag gjorde anmärkning därvid förr än I, I took notice of it before you. Widegren (1788).
b) (†) reflexion. På detta sättet går matsmältningen för sig, hvaraf följande nödiga anmärkningar böra göras. Westerdahl Häls. 77 (1768; 1 uppl. 1764: reflectioner); jfr 2.
2) till ANMÄRKA 3; mer l. mindre konkret, eg.: uttalande af en iakttagelse l. reflexion (i tal l. skrift); ofta mera allmänt: uttalande, yttrande. Swedberg Schibb. 37 (1716). Höpken 2: 109 (1747). Ett slags debatt har begynts, hvarvid man ofta får höra rätt sunda anmärkningar. Geijer I. 3: 64 (1810). Träffande anmärkningar öfver personer och saker äro för ingen del sällsynta bland det lägre folket. Blanche Tafl. 2: 105 (1845, 1867). En eller annan anmärkning, såsom af en resande, må .. i förbigående vara tillåten. Genberg 1: 111 (1872). Hr C. förutskickade den anmärkningen, att han ej ville blifva misstänkt som strejkuppviglare, då han yttrade sig i denna sak. VL 1896, nr 154, s. 2. — särsk.
a) i pl. ss. beteckning för (vanl. vetenskaplig) skrift, i sht sådan i hvilken de olika afdelningarna af innehållet stå i mer l. mindre löst sammanhang med hvarandra; numera nästan bl. i titlar. Anmärkningar öfwer Thesza Tiders .. astrologiska .. Prognostiker. Block (1708; boktitel). Anmärkningar I Svenska Historien, Samlade af Et Sälskap. (1782; boktitel). Anmärkningar Om Helfvetesläran. C. J. Boström (1864; boktitel). Grammatiska Anmärkningar Af O. A. Danielsson. (1881; boktitel). — (numera föga br.) Det blifver .. bara Anmärkningar, ty til en utarbetad Afhandling har ej den ringa tid varit tilräckelig, som jag haft öfrig ifrån trägna sysslor. Bergius Præs. i VetA 1769, s. 5. Dessa anatomiska anmärkningar, äro et sammandrag af hvad de bäste in- och utländske observatorer i detta ämne upgifvit. Fischerström 2: 449 (1780).
b) [jfr lat. adnotationes] i sht i pl.: förklaringar l. upplysningar till en text; kommentarier, noter. Förklarande, upplysande, litteraturhistoriska, språkliga, textkritiska anmärkningar till en skrift. I mine anmärckningar til denne Saga. Reenhielm Olof Tr. Föret. 1 (1691). Wåra gamla sagor, som Verelius hafwer låtit af trycket med sina wackra anmerkningar vtgå. Swedberg Schibb. 61 (1716). Sverikes Rijkes Lands-Lag .. Nu å nyo andra gången med Anmärckningar uplagd. Abrahamsson (1726; boktitel). En samling (dikter), behörigen försedd med företal, inledningar, titlar och anmärkningar. Agardh Teol. skr. 1: 115 (1855). Äldre Västgötalagen .. jämte noter och anmärkningar .. utgifven af Herman Vendell. (1897; boktitel). — jfr REAL-ANMÄRKNING.
c) i sht i läroböcker: stycke hvari ngt förut omnämndt ytterligare utvecklas l. närmare förklaras l. hvari ngt som för uppfattningen af det följande är betydelsefullt meddelas; ofta med mindre viktigt innehåll o. därför gm särskild stil l. plats skildt från den öfriga texten. Öfversättarens anmärkning. Någor smärre minnes-verk .., som här förbigås, men nemnas här vnder i Anmerkningarna. Rydelius Förn. 27 (1718, 1737). Om hvilka ziffrors .. betydelse en kort underrättelse uti en anmärkning frammanföre, kunde til Läsarens uplysning göras. Instrukt. f. bibelkomm. 1773, § 5. Se anmärkningen nedanföre. Meurman (1846). Nordin Boktr. 135 (1881). — jfr BI-, FÖR-, MARGINAL-, RAND-, SLUT-ANMÄRKNING.
3) motsv. ANMÄRKA 4; konkretare: ogillande uttalande, klander. Göra en anmärkning öfver l. vid l. l. mot l. angående l. rörande l. beträffande något l. i afseende på något l. i fråga om l. i anledning af något. Framställa l. rikta anmärkningar mot någon. Välgrundade, ogrundade, obefogade anmärkningar. En dräpande anmärkning. Opponenten hade inga sakliga anmärkningar (l. anmärkningar i sak) att framställa. Anmärkning (gjordes), at ingen Medaille blifvit slagen öfver Cronprintzens Biläger. Tilas i HSH 16: 259 (1769). Mina anmärkningar (förfalla) såsom ogrundade. Leopold 3: 255 (1799, 1816). Adolph Friedric hade .. uppsatt några anmärkningar emot projectet till Konunga-Försäkran. Ehrenheim Tess. 132 (1819). Man sökte genom denna uppmärksamhet köpa sig fri ifrån hennes infall och stickande anmärkningar. Fryxell Ber. 10: 233 (1842). Man får ju knappt sig röra, / Förr’n straxt anmärkningar man måste höra. Ridderstad 1: 164 (1855). Jag tål inga anmärkningar af en underordnad. Rydberg Frib. 331 (1857, 1866). Sjelf medgaf han befogenheten af denna anmärkning. Strandberg 1: 339 (1862). Mindre sekr(eta) dep(utationen) gjorde .. anmärkning på Cronstedts ord; den ”kunde ej tro, att hans mening vore sådan, som orden lydde”. Malmström Hist. 3: 195 (1870). De tre stånden tillbakavisade adelns anmärkningar rörande konungaförsäkran såsom obefogade. Odhner G. III 1: 49 (1885). Anmärkningen om min oordentlighet var fullt befogad. De Geer Minnen 1: 28 (1892). jfr EFTER-, JÄFS-, MOT-, PROBERINGS-ANMÄRKNING. — särsk.
a) i sht jur. o. kam., till ANMÄRKA 4 d, om af ämbetsman l. myndighet o. d. för laga beifran gjordt påpekande af oegentlighet i en viss tjänstemans (särsk. redogörares) l. ett visst verks fullgörande af sitt åliggande o. d.; erinran; jfr OBSERVATION. (Ständerna) kunna hos konungen .. anmäla deras önskan, att han ville ur statsrådet och ifrån embetet skilja den eller dem, emot hvilka anmärkning blifvit gjord. RF § 107 (1809). Oagtadt Revisorerne i Kongl. KammarRätten ej sällan uppställa .. vigtige anmärkningar vid Städernes Krono Räkenskaper och Lands Böckerne. Borg. st. prot. 1815, s. 432. Uppkommer under detta arbete (dvs. revisionen) någon anledning att i ett eller annat afseende af Redogörare eller Förvaltningsverk vore feladt, skall sådant skrifteligen uppgifvas. .. Så beskaffad uppgift kallas Anmärkning eller Observation. Rabenius Kam. § 508 (1825, 1832). Svedelius Statsr. ansv. 355 (1856; se under ANMÄRKNINGS-ANLEDNING). Samtidigt aflemnade åklagarne sina utarbetade anmärkningar öfver förmyndarestyrelsens förvaltning. Carlson Hist. 3: 224 (1874). Riksdagens Revisorers anmärkningar i fråga om fjerde hufvudtitelns förvaltning år 1897. Riksd. rev. ber. 1898, s. 476. — (mindre br.) Anmärkningar uppå hvad räkning som hälst. Civ. instr. 214 (1799). — (föga br.) anmärkningsskrift. Förklaring, som i anmärkningsmål från redogörare infordras, skall han inom .. (förelagd) tid .. afgifva, och anmärkningen återställa. SFS 1831, s. 479.
b) ped.
α) i skolor användt straff bestående af en i särskild bok l. på betyg gjord anteckning innebärande klander mot lärjunges uppförande o. d. Ge en pojke anmärkning för oordentlighet. Utdr. af ordn.-stadgar f. N. elem.-skol. i Sthm 1 (1829). Till Anmärkning är Lärjunge förfallen, då han beträdes med någon af de i Journalen antecknade förseelser. Anmärkningsbok .. för .. vid N. instit. i Linköping 1 (1833). ”Många gossar anhålla att få stryk heldre än anmärkning”. Detta bevisar i sjelfva verket, att anmärkningen verkar bättre än stryk. Ped. tidskr. 1866, s. 97. Jag fick .. anmärkning i betyget för att jag två gånger kommit till skolan en qvart öfver åtta. Topelius Läsn. f. barn 7: 105 (1891).
β) efter kollegii beslut gjordt meddelande att lärjunge behöfver förkofra sig (i ett visst ämne); varning, admonition. Han har fått anmärkning i franska och matematik.
4) (numera föga br.) till ANMÄRKA 5; konkretare: anteckning, annotation. Annotation, anmerkning. Swedberg Schibb. 250 (1716). Fiskar, öfver hvilka .. han hade vackra anmärkningar och Figurer. Hasselquist Resa 8 (1749). Anmärkning .. i brädden af en bok: annotatio. Lindfors (1815). Jag gjorde en anmärkning i katalogen, för hvarje bok, som jag ville ropa in. Kindblad (1867).
Ssgr (i allm. till 3 a): ANMÄRKNINGS-AKT300~2. Alla anmärknings-acter skola biläggas det årets Räkning, vid hvilken anmärkningen är gjord. SFS 1830, s. 1204. Carlson Hist. 3: 228 (1874). FFS 1895, nr 19, s. 5.
-ANLEDNING~020. En väckt fråga om anmärkning emot Statsrådet är en anmärkningsanledning, men blifver icke en anmärkning förr än den blifvit af C(onstitutions-)U(tskottet) godkänd. Svedelius Statsr. ansv. 355 (1856). Wieselgren Vår samt. 38 (1880). jfr: Anmärkningsanledning .. torde icke förekomma utom riksdagsspråket, der det begagnas uteslutande i fråga om det grundlagsenliga ansvaret för konungens rådgifvare. Samtiden 1870, s. 6.
-ARFVODE~020, äfv. ~200. jfr OBSERVATIONS-ARFVODE. När, i följd af anmärkningar .. medel till tullverket inflyta, utgår anmärkningsarfvode med femton procent af det influtna beloppet. SFS 1878, nr 36, s. 9.
-BETÄNKANDE~0200. 1847—48 årens C(onstitutions-)U(tskott)s anmärkningsbetänkanden. Svedelius Statsr. ansv. 333 (1856).
(3 b α) -BOK~2. Utdr. af ordn.-stadgar f. N. elem.-skol. i Sthm 1 (1829). Hvarje lärjunge (har) sin Anmärkningsbok, hvari läraren för hvar dag antecknar, huruvida lärjungen skolan bevistat eller icke, samt .. om något mot hans Uppförande och .. Flit varit att erinra. Anmärkn.-bok vid N. elem.-skol. i Sthm 2 (1848). i bild. Äfven om jag .. får ett stort streck i min anmärkningsbok — så ångrar jag mig ej ändå. Munthe Nap. 129 (1885).
(3) -FRI~2. DA 1771, nr 185, s. 4. Då eleven .. efter anmärkningsfritt begagnande af undervisningen .. frångått Institutet. SFS 1858, nr 94, s. 8.
-FRIHET~20 l. ~02.
1) till 3 a: frihet att göra anmärkningar. I allmänhet är anmärknings frihet vederbörande Revisorer utan inskränkning eller ansvarighet förunnad. Rabenius Kam. § 508 (1825, 1832).
2) till 3 b: frihet från anmärkningar. Hazelius Stud.-ex. 26 (1843).
-FÖRFATTARE~0200.
1) till 2. Kindblad (1867).
2) till 3, särsk. a. Civ. instr. 240 (1799). FFS 1895, nr 19, s. 5.
-FÖRMÅGA~020.
1) (föga br.) till 1 a: iakttagelseförmåga. Collnér Försök 11 (1812).
2) till 3. Tiden 1848, nr 88, s. 3.
(3 b α) -GRAD~2. Anmärkningsgraderna vare: 1:mo Varning, som betecknas med ziffran 1, 2:do bestraffning i lägsta grad med ziffran 2, 3:tio i ännu högre med ziffran 3, 4 och 5. Förslag t. disciplinar-lag för Vesterviks skola § 10 (1848).
(1 a) -GÅFVA. (†) iakttagelseförmåga. Leopold 5: 304 (1804?).
-HANDLING~20. Riksd. rev. ber. 1898, s. 480.
(2, 3) -KOLUMN~02, i tabeller, register, räkenskapsböcker, betygsböcker osv. Dalin (1850). SFS 1891, nr 86, s. 8.
(3 b α) -KORT~2. Man (har) .. inom Kinds kontrakt börjat använda .. s. k. ”anmärkningskort”. Hvarje sådant kort innehåller en kolumn för ”skolgång”, en för ”lexor” och en för ”flit och sedlighet”. C. J. Sundström i Ber. om folksk. inom Göteb. stift 18771881, s. 15 (1883).
(3 b α) -LIGGARE~200. Anmärkningsliggare, hvari läraren skall införa hvarje åt en lärjunge gifven anmärkning. J. A. Dahlström i Tidskr. f. lär. 18461847, s. 79. Björkman (1889).
-LYSTEN~20. NDA 1875, s. 67. —
-MEDEL~20, pl. penningar hvilkas återbetalande ålagts i anledning af (reviderande myndighets) anmärkning vid räkenskap; jfr OBSERVATIONS-MEDEL. De .. för Betjäningen föreslagne 25 Procent af inflytande Anmärkningsmedel. Civ. instr. 232 (1799). SFS 1893, nr 108, s. 36.
-MEMORIAL~1002 l. ~0102. Kindblad (1867). Den 2 juni 1840 aflät konstitutionsutskottet sitt anmärkningsmemorial med anledning af granskningen af statsrådets protokoll. T. Säve i Ill. Sv. hist. 6: 121 (1881). De Geer Minnen 1: 259 (1892).
-MÅL~2. jfr OBSERVATIONS-MÅL. Borg. st. prot. 1815, s. 432. Branting Förf. 1: 54 (1827). I KammarRätten föredragas anmärknings målen af en Ledamot som förut bör dem öfverse. Rabenius Kam. § 512 (1832). SFS 1893, nr 108, s. 21. jfr: Anmärkningsmål .. kallas skriftvexlingen om och behandlingen af en anmärkning. A. W. Kinberg i NF (1876).
-POST~2. post i räkenskaper mot hvilken anmärkning blifvit gjord. Redogörare .. (skall) vara berättigad att af godsägare njuta ersättning för de anmärkningsposter, som den förre blifvit ålagd att .. godtgöra. SFS 1831, s. 479. Kindblad (1867).
-PROCENT~02. viss andel som revisor eger att utfå af de medel som i följd af hans anmärkning af fel i räkenskaper återvinnas åt statens l. allmän kassa; jfr OBSERVATIONS-PROCENT. Bih. t. riks-st. prot. 1823, IV. 2: 1483. Den vederbörande tjenstemän .. tillagda anmärkningsprocent. SFS 1848, nr 12, s. 4. Därs. 1893, nr 108, s. 36.
-PROVISION~102. = -PROCENT. Stålhane Förf. 710 (1892).
-PUNKT~2.
1) särskildt moment i anmärkningsmemorial. Anmärknings puncterna voro så allmänna, at ingen af Riksens Råd kunde veta, hvad honom i synnerhet däraf anginge. Schönberg Bref 3: 143 (1778). Riksd. rev. ber. 1898, s. 480.
2) = -POST. Kindblad (1867).
-PÅSTÅENDE~0200. Innefattar anmärkningspåstående .. angifvelse emot redogörare för tjenstefel. FFS 1895, nr 19, s. 10.
-RESOLUTION~1002 l. ~0102. resolution i anledning af gjord anmärkning mot tjänsteman l. ämbetsverk. Geijer Postförf. (1880).
-SKRIFT~2. = -AKT. Carlson Hist. 3: 208 (1874).
-SUMMA~20. FFS 1895, nr 19, s. 12.
-TALAN~20. talan i anmärkningsmål. SFS 1849, nr 52, s. 7. Rabenius Förvaltn. 3: 340 (1873).
-VIS~2, adv. särsk. till 3: Utskottet .. inskränker sig .., at dem (dvs. vissa lagändringar) anmärkningsvis anföra. Ad. prot. 1800, s. 947.
(3) -VÄG~2. Branting Förf. 1: 60 (1827). Han gick så långt .. i anmärkningsväg, att han påstod .., att jag icke satte pricken öfver i på rätta stället. Wingård Minnen 3: 73 (1846).
-VÄRD, -VÄRDHET, se d. o.

 

Spalt A 1569 band 2, 1898

Webbansvarig