Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANGEL 3el2, äfv. 4el, sbst.1, r. l. m.; best. -n, ngn gg -en (Ling As. 302 (1833)); pl. -glar.
Etymologi
[jfr isl. ǫngull, nor. ongul, aangel, d. angel, fht. angul samt ango, ags. angul, ongul, eng. angle, alla med bet. metkrok, mnt., mht. o. t. angel, metkrok, dörrhake; jfr äfv. sanskr. aŋka, hake, aŋkuça, metkrok, gr. ἄγκιστρον, metkrok, o. (med annat afljudsstadium) gr. ὄγκος, hulling, lat. uncus, hake, krok. Se vidare Tamm Etym. ordb., Erdmann Über d. heimat u. d. namen d. angeln 105]
— jfr ANGLA samt ANGEL, sbst.2
I. metkrok; numera nästan bl. fisk. om ett särskildt slags vid vinterfiske använd metkrok (jfr ANGEL-KROK); stundom äfv. innefattande vederbörligt tillbehör (spö, snöre o. d.). Flundror fångas här (dvs. på Gotland) tämlig mycket på Angel eller Långref, som man eljest Åhlref kallar. Linné Gotl. 186 (1745). Upp drog Hymer / .. på en gång tvenne / hvalar å angeln. Afzelius Sæm. E. 54 (1818). Gullfjellbepansrade simmareskaror / på anglarnes hullingar lockas. Ling As. 358 (1833). Angel är den största af alla, här (i Bohuslän) begagnade krokar ..; brukas på stor Snöre- och Vinterbackor för Helleflundra, stor Torsk och Rockor. Ekström 117 (1845). Cavallin (1875). Torsken .. tages (vid Gotland) dels med anglar (lång-ref med krokar på) .. och dels med snöre och krok. Torsk-angelrajfven (gotl. form för -refven) .. är vanligen 32 famnar lång. Säve Hafv. sag. 83 (1880). Anglarna framtagas ur lurkan, de små spöna sättas i ordning .. och de långa krokarna stickas försigtigt in mellan skinnet och köttet på mörtarna. AB 1894, nr 73 A, s. 3. — i bild. Ja, Gustaf tror väl att man vill på nytt / åt honom kasta spiran som en angel / med biskoparnas lockmat deruppå / att han på kroken åter måtte fastna. Ling Riksd. 1527 140 (1817).
II. [efter t. angel, dörrhake] (knappast br.) dörrhake. Nu jernets anglar döna, / Och tempelporten dundrar. Atterbom Lyr. 2: 289 (1809). Den vida silfverportens anglar klinga. Därs. 2: 96 (1814). Cavallin (1875).
Ssgr (till I): ANGEL-DON30~2. redskap för angelfiske. Metsuggor med isbillar och angeldon. VL 1897, nr 131, s. 3.
-FISKE~20. (vinter)fiske med angelkrok. V. Wahlberg i Tidn. f. idr. 1881, s. 52. AB 1894, nr 73 A, s. 3. —
-KROK~2. ett visst slags metkrok. Det nya Vinter Metet med Angelkrok och Ståndkrok. SP 1792, nr 44, s. 4. Angelkrok nyttjas endast för fångst af gädda under vintern .. Kroken göres i form af en liksidig triangel och med ena sidan öppen, af jerntråd eller messing. Limborg Handb. i fiske 102 (1880). jfr Ekström hos Wright Bih. 34 (1838).
-SPETS~2. (knappast br.) spets på metkrok, hulling. Metkrokarna äro ej alltid af samma slags materiel; stundom är stången af ett ämne och angelspetsen af ett annat. Nilsson Ur. 1: 175 (1866).

 

Spalt A 1408 band 1, 1898

Webbansvarig