Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFPASSNING a3v~pas2niŋ (a`fpassning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFPASSA v.1 — särsk.
a) motsv. AFPASSA v.1 1 a β β’. — (numera knappast br.) konkret: inväfd bård o. d. Sthms modejourn. 1852, s. 16. (Kjolen) omgifves af en bred kulört afpassning. N. journ. f. damer 1860, s. 14.
b) motsv. AFPASSA v.1 1 b α. — särsk.
α) proportion. Almqvist (1842). Den rätta afpassningen emellan lärarens och barnens arbete. Folksk. vän 1892, s. 276.
β) motsv. AFPASSA v.1 1 b α β’, naturv. (i sht med hänsyftning på Darwins utvecklingslära) tillpassning, anpassning, ackommodation (efter vissa gifna förhållanden). Åkerberg i NF 6: 466 (1882). En främmande (växt- l. djur-)art invandrar från ett aflägset land .. Hela dess afpassning i enlighet med förhållandena i det forna hemlandet är till ringa nytta på dess nya boningsplats. R. Boldt i Finsk tidskr. 20: 257 (1886). En transformation eller funktionel afpassning af mjukdelar, muskler och senor, efter de nya förhållandena. Hygiea 1: 581 (1894).
Ssg (till b β): AFPASSNINGS-KARAKTER310~102. karakter l. egenskap, beroende på afpassning. R. Boldt i Finsk tidskr. 20: 256 (1886).

 

Spalt A 403 band 1, 1898

Webbansvarig