Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFHÄNDARE a3v~hän2dare, m.||ig.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
person, som afhänder ngt. — motsv. AFHÄNDA 3, jur. Skyldigheten till hem- och uppbud ålåg afhändaren .. då han ville sälja sin arfvejord. Nordström Samh. 2: 154 (1840). Olivecrona Lagb. gift. 160 (1851).

 

Spalt A 257 band 1, 1898

Webbansvarig