Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVERVATTENS- ö3vervat1ens~, äv. (numera bl. tillf.) ÖVERVATTEN- ö3vervat1en~, ssgsförled.
Ordformer
(övervatten- (öfv-, öfw-) 1730 (: Öfwer Wattn Swepet) osv. övervattens- (öfv-, öfw-) 1787 (: öfver och undervatns Klippor) osv.; se för övr. VATTEN)
Etymologi
[till uttr. över vatten l. vattnet (jfr ÖVER I 1 (b))]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som (åtm. till en del) befinner sig l. förekommer l. äger rum (l. är avsett att l. brukar befinna sig osv.) över (se d. o. I 1 (b)) vattenyta(n), motsatt: undervattens-; jfr OVAN-VATTEN 2.
Ssgr: A (numera bl. tillf.): ÖVERVATTEN-BÅT, -GÅNG, -LÄGE, -SKEPP, -SKROV, -SKÄR, -STEN, -STRIDSKRAFTER, se B. —
-SVEP. (†) jfr svep, sbst.1 7, o. undervatten-svep. Öfwer Wattn Swepet uppå achtersta Spantet, tages efter omständigheterne och Fartygen. Rajalin Skiepzb. 107 (1730).
-VEGETATION, se B.
B: ÖVERVATTENS-BYGGNAD. särsk. (†) i fråga om fartyg; jfr -kropp o. över-byggnad 1 a. En ändamålsenlig och icke alltför kostsam formförändring af bemäldte ångfartygs öfvervattensbyggnad. Tiden 14/11 1848, s. 4. UB 7: 343 (1874).
-BÅT. (övervatten- 1912 osv. övervattens- 1885 osv.) (numera bl. tillf.) övervattensfartyg. BlekLT 17/11 1885, s. 2. Undervattensbåten (skall) äfven kunna uppträda som öfvervattensbåt med tillräckligt fribord. TSjöv. 1901, s. 6.
-DEL. över vattenyta(n) belägen del (av ngt); särsk. på fartyg, om (del av) övervattenskropp. Artilleri-försök i England .. hafva .. visat, att om öfvervattensdelen af ett krigsfartyg bygges af jern, så göra de kulor, som träffa densamma, mångfaldigt större förödelse, än uti träfartyg. KrigVAT 1844, s. 499. Senare på sommaren finner man allmänt på övervattensdelarna av vasstrån torkade nymfhudar. SkärgårdB 368 (1948).
-FARTYG~02 l. ~20. (krigs)fartyg som (med en betydande del av sin volym) framförs över vattnet, motsatt (o. ofta i förb. med): u(ndervattens)båt l. undervattensfartyg; jfr -båt, -skepp, -torpedfartyg. Det synes mig .. ställdt utom allt tvifvel, att en invasionsflotta väljer till omlastningsplats en öppen redd, där hon kan med sina kanoner bestryka horisonten och hålla både stora och små öfvervattensfartyg från lifvet på sig (mot undervattensbåtar är hon gifvetvis icke säker ens där). ST 1905, nr 4795,5, s. 5. Jagare och kryssare benämnas gemensamt lätta övervattensfartyg. VFl. 1932, s. 6.
-FLOTTA. (krigs)flotta bestående av övervattensfartyg. En tillräcklig flotta af undervattensbåtar skulle fullständigt kunna beskydda Newyorks hamn mot ett kombineradt angrepp af alla öfvervattensflottor i verlden. ÖstersundP 4/3 1901, s. 3.
-GRUND. grund (se grund, sbst.3) som höjer sig över vattenyta(n); jfr -klippa. AB 28/8 1854, s. 3. Nordväst om Strömsbro lågo två öfvervattensgrund, det ena ett stenröse, det andra en klipphäll. Stridsberg Hågk. 5 (1895).
-GÅNG. (övervatten- 1901 osv. övervattens- 1900 osv.) gång (se d. o. I 3 c) i övervattensläge. SvD 12/11 1900, s. 6. Vid öfvervattensgång är risken (för ubåten) densamma som för andra fartyg; vid undervattensgång kan grundstötningen närmast förliknas vid en stutsning. VFl. 1912, s. 48.
-KLIPPA. klippa som höjer sig över vattenyta(n); jfr -grund, -skär, -sten o. ovanvattens-klippa. Öfver alt .. är fullt af öfver och undervattns Klippor, hvarföre nödigt är i desse farvatten, nyttja Lots. Montan Segl. 45 (1787).
-KROPP. (i sht i fackspr.) övervattensskrov; äv. med inbegrepp av fartygs överbyggnad (se d. o. 1 a) (jfr över-skepp 1); jfr kropp, sbst.1 4 a, o. -byggnad, -del, -skepp. NDA 12/2 1863, s. 3. I den del af skrofvet, som är under vattnet, begagnas .. uteslutande koppar- eller metallbultar, omvexlande med tränaglar, i öfvervattenskroppen deremot .. bultar af jern. UB 7: 323 (1875). Och så bör den .. höga övervattenskroppen rakas av. Det behövs ej mer överbyggnader .. på en 800 tons torpedkryssare än på en 800 tons jagare. AB 27/1 1913, s. 4.
-LÄGE. (övervatten- 1910 osv. övervattens- 1901 osv.) i fråga om ubåt: läge över vattenyta(n). TSjöv. 1901, s. 381. Främmande undervattensbåt må endast i övervattensläge uppehålla sig i svenskt territorialvatten. SFS 1925, s. 1121.
-SKEPP. (övervatten- 1803 osv. övervattens- 1904 osv.) (numera bl. tillf.) övervattensfartyg; förr äv. liktydigt med: övervattenskropp l. överskepp (se d. o. 1). Däcket och öfvervattenskeppet böra .. i heta luftstreck .. öfverspolas. Roswall Skeppsm. 1: 216 (1803). Isförhållandena (i polartrakterna) under sommaren äro sådana, att man ej kan företaga färden med ett öfvervattensskepp. AB 30/1 1904, s. 4.
-SKROV. (övervatten- 1858 osv. övervattens- 1903 osv.) (i sht i fackspr.) över vattenlinje(n) befintlig del av fartygsskrov; jfr -kropp. AB 18/11 1858, s. 1. Det är synnerligen anmärkningsvärdt, att medan engelsmännen riktade sin eld mot Cap Trafalgars vattenlinje .. syntes tyskarna förlägga sina träffar till Carmanias öfvervattenskrof, öfverbyggnad och bryggor. VFl. 1915, s. 90.
-SKÄR. (övervatten- 1913 osv. övervattens- 1869 osv.) jfr skär, sbst.4 2, o. -klippa. DN 1/9 1869, s. 2. Svenskt farvatten når enligt tullstadgan 1 geogr. mil utanför kusten eller yttersta övervattensskären. Flodström Naturförh. 2 (1918).
-STEN. (övervatten- 1861 osv. övervattens- 1861 osv.) jfr -klippa. AB 7/6 1861, s. 3. Att ifrågavarande gräns .. skall från .. den sydost om ön Heja belägna öfvervattensstenen Hejeknubb, utgöras af en rät linje, dragen väst 19 grader syd och fortsättande i samma riktning. SFS 1910, nr 75, s. 1.
-STRIDSKRAFTER~020, pl. (övervatten- 1940 osv. övervattens- 1923 osv.) (i sht i fackspr.) jfr strids-kraft 2. Ett tror jag, att det sista kriget obetingat har ådagalagt, och det är, att all användning av undervattensbåtar alltid måste baseras på förefintligheten av tillräckligt starka övervattensstridskrafter. SvD(A) 27/3 1923, s. 6.
-TORPEDFARTYG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) övervattensfartyg med torpedbestyckning. (Olika alternativ har jämförts) och hafva såväl de sjömilitära myndigheterna som andra försvarsberedningen förordat en enhetstyp för kustflottans öfvervattenstorpedfartyg, nämligen den mindre jagaren. VFl. 1914, s. 62.
-TORPEDTUB~012. (numera bl. i skildring av ä. förh.) övervattenstub. SFS 1896, Bih. nr 8, s. 16. Torpedbestyckningen är synnerligen kraftig, nämligen icke mindre än 8 st. 53 cm. övervattenstorpedtuber, uppställda parvis på däck, en för sin tid revolutionerande nyhet, i det man förut å större fartyg alltid lagt torpedtuber under vattenlinjen och skyddade av pansardäck. DN(A) 17/6 1927, s. 7.
-TUB. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om på övervattensfartygs däck anbringad torpedtub, övervattenstorpedtub. KrigVAH 1885, s. 326. De flesta krigsfartyg hafva torpeder, hvilka å större fartyg vanligen utskjutas genom undervattenstuber men å de mindre genom öfvervattenstuber. 2UB 9: 555 (1906).
-VEGETATION. (övervatten- 1945 osv. övervattens- 1949 osv.) (i sht i fackspr.) vegetation som höjer sig över vattenyta(n). Övervattenvegetationen .. utgöres huvudsakligen av säv. FoFl. 1946, s. 92 (1945).

 

Spalt Ö 771 band 39, 2023

Webbansvarig