Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVERSÄTTA ø3ver~sät2a, v. -sätter, -satte, -satt, -satt (se för övr. SÄTTA, v.3). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (numera bl. ngn gg, IT 1/6 1796, s. 4, osv.), -NING; -ARE (se avledn.), -ARINNA (se avledn.).
Ordformer
(over- 1546. över- (-f(f)u-, -f(f)v-, -f(f)w-) 1546 osv.; se för övr. SÄTTA, v.3)
Etymologi
[fsv. ivirsätia; ssg av ÖVER o. SÄTTA, v.3]
1) (†) motsv. ÖVER II 1: sätta l. anbringa (ngt) över l. ovanför ngt annat (jfr SÄTTA ÖVER I 2); i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning (äv. dels konkret: överbyggnad, dels (motsv. ÖVER II 1 c) bildl., i fråga om person, ungefär liktydigt med: företräde(srätt) l. överhöghet (jfr SÄTTA, v.3 I 5 j (α)). Jacobus och Johannes Zebedei söner, åstunda icke något Primat och öffuersättning. Phrygius HimLif. 75 (1615). Skölden, som war med Cypresser beblandat, hwilke, tillika med then öfwersatte Kongl. Cronan, woro förgylte. Rüdling Suppl. 411 (1740). Genom öfversatta accenter har jag ej trott vara öfverflödigt att i några af dessa namn, utmärka de stafvelser som böra utsägas långa. Adlerbeth Poët. 1: 312 (1802). Dahm Biet 149 (1878; på bikupa).
2) (numera mindre br.) motsv. ÖVER II 2 a; nästan bl. i p. pf., i uttr. översatt med ngt, besatt l. översållad l. övertäckt med ngt; jfr SÄTTA ÖVER I 3. Een klädning som war wtaff suart sammet, både hosor och tröia, och war all öfuersatt med gyllene posemänth. Rääf Ydre 3: 414 (1594). Hwarest .. (förrädaren) blef kastad i ett Faat innan til öfwersat med hwassa Spikar, som rullades ned för et högt Bärg, hwar igenom han sitt Lif med otrolig Pina och Smerta ända måste. Dryselius Måne 132 (1694). Sedan magen blefwit öpnad .. har dess indre hinna warit öfweralt med små blåsor öfwersatt. VDAkt. 1739, nr 280 (1738). Klippan är öfversatt med saltpeter. Bergman Jordkl. 1: 316 (1773). Huset såg ödsligt ut, av fönstren var många översatta med brädlappar där tidningspapper och säckväv stack ut i springorna. Trotzig Svek. 13 (1966).
3) (†) motsv. ÖVER II 3, i fråga om att ngn (l. ngt) förflyttas från en plats till en annan; särsk. (o. i sht) i fråga om sådan förflyttning över vatten(drag).
a) motsv. ÖVER II 3 b: föra l. flytta l. forsla över (ngn) (ngnstans hän); skeppa över; särsk. (o. i sht) med avs. på militär trupp o. d., äv. dels (i religiöst spr.) ngns själ, dels sak (se β); i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning ibland svårt att skilja från b; jfr 4 o. SÄTTA ÖVER I 1. At Sverigis Konung skulle hafva begifvit sigh uthi fremmande landh .. medh icke meera folck än som på blott try skip rymmas och öfversättias kunde. LPetri Kr. 8 (1559). Een Gudhfruchtigh och dygderijke Danneqwinnos afklädde iordiske hyddo och lijk, hwilkens siäl .. är blefwen .. in vthi thet lustiga wäsendet och salige lijfsens frögdesaal af Gudz helga Englar ledhsagat och öfwersatt. Phrygius MOlai A 3 a (1608). Generalen Bülon .. bleff .. medh een serdeles för honom .. optingat farkost öffuersatt till Pommeren, att der emothtaga .. vice .. gouverneurs chargen. Banér GenGuvBer. 4 (i handl. fr. 1664). Den angelägne öfversättningen till Lifland, hvaruppå Rikets bästa och hela värkets framgång .. berodde. KFÅb. 1913, s. 188 (1705). Att hela .. (Danmarks) makt, som varit öfversatt in uppå Skåne, skall .. aldeles vara kastad öfver ända. Carl XII Bref 366 (1710). Under skydd af en kraftig artillerield samt 6 danska krigsskepp .. öfversatte han .. 4000 man till Als och tvang Ascheberg draga sig inom slottets murar. Mankell Krigsm. 1: 266 (1865). — särsk.
α) i uttr. låta sig översätta, låta sig överskeppas. Ty emellen Nogårdh och Findlandh ähr icke mere än en älff, som kalles Nyen, ther the (dvs. ryssarna) sigh kunne snart late öffversettie. G1R 26: 198 (1556). Wi låte osz öfwersätta vti then härtil redo i beredskap stående båt, til thet för anckar liggande Portugisiska skep. Humbla Landcr. 355 (1740).
β) med avs. på ngt sakligt; äv. bildl., med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt (jfr 4). BtHforsH 3: 177 (1642). Then 25. Dito blefwo min Herres Saaker öfwersatte på Skieppet Troon. Willman Resa 237 (1667). Tå han tänckte at öfwersättia Krijget in vthi Africa, wardt han dödh. Brask Pufendorf Hist. 45 (1680). Och blifwer detta onda (dvs. arvsynden) tillijka med siälen öfwersat och förplantat ifrån föräldrarna in til barnen genom then naturliga födelsen. Annerstedt UUH Bih. 2: 324 (i handl. fr. 1687). Med löpande parten af denna talja .. kunna de (dvs. vattenfaten) lättare öfversättas, utan at sönderslås och Skepps-sidan illa medfares. FSjöbohm Görom. 23 (1791).
b) ta sig l. fara över (ngnstans hän); äv. tr.: ta sig osv. över (ngt) (jfr ÖVER II 3 c); jfr a o. SÄTTA ÖVER II 1. Widekindi G2A 36 (c. 1676). (Helsingfors är lämplig som handelsstad,) hälst som man medh farkåstar när vinden fogar på een halff dagh till Räfle och Lijfland kan öfversättia. BtHforsH 3: 110 (1683). Till öfversättande af större hinder, som vall eller graf, måste hästen vara mera allongerad, helst i galopp. Platen HlednRytt. 45 (1856). Jungberg 606 (1873).
4) [eg. bildl. anv. av 3 a] i fråga om överföring l. överflyttning av innehåll l. form l. struktur o. d. från ett visst slag av objekt l. materia till ett av annat slag, ofta mer l. mindre liktydigt med: omforma l. omvandla l. transformera (ngt); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av i l. till (förr äv. ), angivande det objekt osv. till vilket ngt överförs osv.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are), om resultat av sådan överföring osv. (se särsk. b); i vissa språkprov utan klar avgränsning från (o. av nutida språkkänsla närmast uppfattat ss. hörande till (utvidgad l. bildl. anv. av)) 5 (b). Alle både äldre och senare årens Balancer, observationer, öfwerskriden bref-frihet .. komma uti 1777 års Hufwud-Bok at öfwersättas på Riksdaler, Skillingar och Runstycken. PH 10: 948 (1776). Andra tänkesätt, andra känslor äro nu gängse, det ena Tidehvarfvet kan aldrig rätt öfversättas på det andra. Tegnér Brev 3: 287 (1825). Det (har) varit honom förunnadt att på duken öfversätta de bilder af skönhet, hans yttre blick så ljuft och så rikt hembjöd åt den inre. Cygnæus 5: 103 (1865). Det objektivas öfwersättande i subjektivt. Ljunggren Est. 2: 36 (1883). Nu har man slutligen insett, att naturen ej .. låter kopiera sig .. hvarföre den måste stiliseras, hvilken stilisering dock icke får inskränkas till en öfversättning till nya former. MeddSlöjdF 1898, 2: 88. Dessa framgångsrika parisdesigners var .. sysselsatta med att översätta temata från andra områden till klädernas gebit. Sellerberg KonsumSoc. 144 (1978). Det finns också kvalitativa uppoffringar som inte enkelt låter sig översättas i ekonomiska värden men som ändå bör beaktas. Borgenhammar VårdaLiv 245 (1993). — särsk.
a) i sådana uttr. som översätta ngt (ngn gg äv. sig) i handling, omsätta (se OMSÄTTA, v.1 6 a) ngt i handling. NFreja 1843, nr 9, s. 2. De i hans inre gäsande krafterna känna ett aldrig mättadt behof att öfversätta sig i handling. Cygnæus 3: 127 (1853). Denna åsigt hörde man allmänt hyllas af folket, och tyvärr blef den nog också ibland öfversatt i handlingar af fiendtlighet och våld. Munthe Nap. 116 (1885). Det är bra att det kommer att råda total tydlighet kring vad det är som gäller .. Men det måste också översättas i handling. BlekLT 11/10 2017, s. 2.
b) i fråga om överföring osv. till annat ämne l. material. Man sökte öfversätta sjelfva oljemålningen i textil konst. MeddSlöjdF 1889, s. 26. Det sätt varpå stenarkitekturens former anpassas och översättas till timmer och brädpanel. Hofrén Herrg. 217 (1937). Den tunga, massiva bronsyxan med skafthål, som var en översättning av ett stenvapen i metall. HallHist. 1: 70 (1954).
5) [eg. en specialanv. av 4, efter mlt. översetten (l. t. übersetzen), efter lat. transferre (se TRANSFERERA)] i fråga om att (skriftligt l. muntligt l. i tanken) överföra betydelseinnehållet i (del av) text l. språkligt uttryck o. d. till ett annat språk (se d. o. 4) o. återge det på detta andra språk; ibland mer l. mindre liktydigt med: tolka (se TOLKA, v.2 1 (slutet)); särsk. dels i fråga om litterärt verk, dels ss. inslag i språkundervisning; äv. om ngt sakligt (särsk. dator o. d., i sht förr äv. språkligt uttryck, ungefär liktydigt med: motsvara); äv. dels med metonymiskt använt obj. (betecknande författare), dels utan obj. (se a); äv. utvidgat l. bildl. (jfr 4), särsk. ungefär liktydigt med: omskriva l. uttyda (se b); särsk. i sådana uttr. som dels översätta ngt från (jfr FRÅN I 9 b) (förr äv. av l. (ut)ur (jfr UR, prep. osv. I 1 k δ)) l. till (jfr TILL I 10) (äv. (jfr I 48 e), förr äv. i (se I, prep. osv. I 14 d)) det l. det språket, dels översätta ngt med ngt (se MED, prep. osv. I 15 c); jfr AVSÄTTA 6, FÖRSÄTTA, v.2 8, OMSÄTTA, v.1 6 b, SÄTTA, v.3 I 34 e β, SÄTTA ÖVER I 5, TRANSFERERA 3, VÄNDA, v. I 4, ÖVER-FLYTTA 2 c δ β, ÖVER-FÖRA 1 c η β. Ordagrant, fritt översatt. Strindberg översattes till polska redan i slutet av 1800-talet. Datorn översätter texten till blindskrift. När .. contracten på Svensche tunghomålett öfversetties schall. OxBr. 5: 111 (1616). Thenna lilla Bokens öfwersättiande utur Tyskan på wårt Modersmål. Block Ludwig Föret. 1 (1717). Sådana Psalmer, som woro öfwersatte af Tyskan. Nordberg C12 1: 820 (1740). Ty få Poëmer kunna så litet öfwersättas som detta. Tegnér Brev 3: 199 (1825). Hafva vi svenskar rätt att döma fransmännens språk som bristfälligt, därför att .. det saknar en frågepartikel, som öfversätter vårt månne? Tegnér SprMakt 63 (1880). (Rektorn) hade ambitionen att vi t. o. m. skulle ha någon övning i att skriva grekiska, d. v. s. översätta små enkla meningar från svenska. Wigforss Minn. 1: 93 (1950). — jfr O-, RÅ-, SVÅR-ÖVERSATT o. SIMULTAN-, ÅTER-ÖVERSÄTTA. — särsk.
a) utan obj. Et och annat misslyckadt försök, at öfversätta. 1VittAH 2: 73 (1773, 1776). Reglorna för konsten att öfwersätta från främmande språk. Polyfem II. 4: 2 (1810). Hon (fick) snart ett brev från Ryssland, och hon ilade till väninnan, som översatte och skrev svaren. Lagergren Minn. 1: 61 (1922). Det känns nästan overkligt att sitta här och tala svenska igen .. Franskan ligger före i huvudet och så översätter jag till svenska. Guillou TjuvMarkn. 25 (2004).
b) i utvidgad l. bildl. anv., ungefär liktydigt med dels: omskriva (ngt), dels: förklara l. uttyda l. tolka (se TOLKA, v.2 2) (ngt); äv. i anv. som motsvarar c. Översätta byråkratspråket till begriplig svenska. Minne öfversättes gemenligen med ihugkommelse. Ihre Föret. XVII (1779). Vetenskapen, hvars uppgift är att i klara begrepp öfversätta hvad känslan fattat på sitt eget vis. Rydberg FilosFörel. 3: 256 (1878). Första gången jag kommer in på ett ställe tas jag emot med en min som i översättning lyder: Nå, det var då riktigt roligt att se er här. Carlsson MinB 138 (1912). Ett norskt fartyg .. hade flaggan på toppen, hvilket öfversattes så för mig, att det nu var på hemväg. Quennerstedt StrSkr. 2: 19 (1919). Att säga, vad något betyder är ofta samma sak som att översätta det till ett annat uttryck som betyder detsamma men lättare förstås. Regnéll Sem. 75 (1958). — särsk. i sådana uttr. som dels översätta ngt (ngn gg äv. ngn) till (i sht förr äv. ) sådant l. sådant språk (jfr SPRÅK 6, 7 (b)), dels översätta ngt i ord. Hwi öfwersätter ni er sjelf så illa / Från fridens språk, så rikt på ljuflighet, / Till krigets wilda, råa tungomål? Hagberg Shaksp. 3: 331 (1848). Att på tankens språk öfversätta de i det skrifna eller talade ordets form gifna tecknen. Wikner UppsRelÄmn. 83 (1871). Tyrtaios’ dikter utgöra en öfversättning i ord af dessa arkaiska skulpturer. Schück VLittH 1: 85 (1898). Broderns ansikte var systerns, översatt till manligt språk. Wägner Silv. 10 (1924). Jag översatte direkt arkitekturens språk till litteraturens. Lo-Johansson Förf. 5 (1957).
c) ss. vbalsbst. -ning; äv. konkret(are) (se särsk. β); jfr TRANSLATION 2, VERSION 1. Hon livnär sig på översättning. Maskinell översättning. Sedan Eders Kongl. Maj:t, til denne närwarande Telemachs Ulyssis Sons Äfwentyrs öfwersättning och tryck, gifwit desz Allernådigste bifall och Privilegium .. har (osv.). Ehrenadler Tel. Dedik. 3 (1723). En litteral öfversättning lär bäst at känna språket; är nyttigast i skolan, och bör ske i prosa. En fri öfversättning lär bäst at känna Skalden; är behagligast för snillet, och bör ske på vers. SvParn. 1784, s. 51. Afsigten med all öfversättning är att ersätta Originalet, göra det umbärligt. Tegnér (WB) 8: 94 (1836). När .. (skolpojkarna) hade översättning från tyskan till svenskan, höll gubben sina blickar över glasögonen vandrande klassen runt. MinnSvLärov. 2: 85 (1928). Understöd åt författare till gäldande av omkostnaderna för översättning och offentliggörande av deras arbeten. Bergstrand SvLäkS 116 (1958). — jfr BIBEL-, MELLAN-RADS-, PROSA-, PROV-, RETUR-, ROMAN-, SANSKRIT-, VERBAL-ÖVERSÄTTNING m. fl. — särsk.
α) i sådana uttr. som i (ngns l. sådan l. sådan) översättning. År 1912 utkom Iliaden på svenska i Erland Lagerlöfs översättning. Tid efter annan har Samfundet utgifwet 72 Afhandlingar, dels egna, och dels andras, i öfwersättning. Wallquist EcclSaml. 1–4: 549 (1788). Man kan, påstås det, läsa de gamle i öfversättning och bespara sig det tidsfordrande inlärandet af deras språk. 2SAH 30: 244 (1857). En i svarta bokstäver utförd inskription, vilken i översättning lyder: ”min enda tillflyktsort är Din tröskel”. Sterner o. Kinch OrientMatt. 104 (1929). Shakespeare’s En midsommarnattsdröm i ny svensk översättning. Form 1946, Ann. s. 207.
β) i konkret(are) anv., om resultatet av sådan överföring osv.; särsk. liktydigt med: översättningsverk. En kongenial, lyckad, diskutabel, felaktig översättning. Boksamlingen bestod till största delen av översättningar. Sammanhanget .. skal hielpa osz på ordets egenteliga betydelse: .. Är thet en version eller öfwersettning moste grund-texten giörat. Swedberg Gr. 23 (1722). Det Engelska Hitte-Barnet, Comoedie I Tre Öpningar. Öfwersättning. Klemming DramLitt. 100 (boktitel fr. 1773). Han lärer hafva .. ett par år lefvat endast af öfversättningar från och till spanskan. HLilljebjörn Minn. 58 (1874). Hemortens dialekt, redan .. så främmande för hennes egen son, att hon oftast måste komma med en översättning. Spong Sjövinkel 50 (1949). En översättare har upphovsrätt till sin översättning av ett verk enligt samma principer som gäller för originalupphovsmannen. Musikjur. 430 (2005).
6) (†) motsv. ÖVER II 8; särsk. i fråga om oskälig betalning l. prissättning o. d., med avs. på dels person: ta l. kräva för mycket betalt av, skörta upp l. pungslå (särsk. i uttr. översätta ngn med ngt), dels vara: ta för mycket betalt för, dels pris: sätta för högt. Then ther sich och ther med icke will benöye lathe, vthan medh dyrere lön, någen öffwersättie eller beswäre, thenn samme skal (osv.). G1R 18: 57 (1546). Skole de .. tillholla undersåterne, borgare och bönder, att de icke allt för mycket öfversättja deres vahrur och skinna rytterne uthi hvadh pertzeler de till sigh och hesterne för penninger af nöden hafva. RP 1: XXIX (1628). Att dhen ene icke dhen andre medh frachterne öfversetter. AOxenstierna 6: 12 (1631). At Commerce-Collegium må hafva inseende deruppå, at Manufacturisterne eij .. måge öfversättja landsens inbyggare med för högt pris på de vahror som de tilvärcka. 2RARP 7: 587 (1734). Tå någon Handtwerksman finnes hafwa öfwersatt priset af thesz Tilwerkningar, eller något förfärdigat Arbete. KundgörHandtw. 15/8 1770, s. 3.
Ssgr (till 5 c): ÖVERSÄTTNINGS-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5 d) bestående i översättning (jfr -verksamhet); äv. konkret(are), om resultat av sådant arbete (jfr arbete 11 c); jfr -verk. AB 21/10 1843, s. 4. Naturligtvis hafva äfven en massa öfversättningsarbeten utgifvits. Östgöten 1906, nr 2 A, s. 2. Hon skulle, sedan hon separerat från sin man, .. försöka sig på översättningsarbete för att inte helt behöva leva på sin kära mor. Höglund Branting 1: 171 (1928).
-BOK. (numera bl. mera tillf.) bok innehållande översättning(ar); i sht förr äv. om lärobok innehållande översättningsövningar; jfr -verk. Corr. 6/4 1831, s. 1. De få svenska literaturalster, som våga sig fram i den ojämna täflan med massan af öfversättningsböcker. AB 1895, nr 282 B, s. 1. Som översättningsbok skall användas Arvid Smith: Engelska skrivövningar. DN(A) 22/1 1926, s. 7.
-BYRÅ. jfr byrå 3 o. -företag 2. PT 20/8 1849, s. 1. Stockholms studentkårer ha .. i närmare ett år drivit en skriv- och översättningsbyrå. TSvLärov. 1940, s. 263.
-DATOR. dator avsedd l. använd för översättning; jfr -maskin. Automatiska översättningsdatorer. DI 3/2 1977, s. 3.
-FABRIK. (numera bl. tillf.) med mer l. mindre förklenande l. ringaktande innebörd; jfr fabrik 4 b. Den så stora classen af misslyckade eller alldeles odugliga producter, hvarmed vår allmänhet ifrån vissa öfversättningsfabriker så rikeligen begåfvas. JournSvL 1799, s. 390.
-FABRIKANT. (†) med mer l. mindre förklenande l. ringaktande innebörd; jfr fabrikant 2 o. -fabrik. LittT 1797, s. 507. Det är underligt nog, att ännu ingen af de mest idoga öfversättningsfabrikanterna begagnat dufvoposten för de våta revidersarken, till förekommande af den giriga och lurande konkurensen. DA 31/10 1842, s. 2.
-FEL. fel (se d. o. I 3 c) i l. vid översättning; jfr -groda. Kellgren (SVS) 5: 545 (1791). Arbetet i sin helhet framträder – bortsett från några störande översättningsfel i kapitlet om husbyggnad – i en god svensk språkdräkt. Rig 1949, s. 144.
-FÄRDIGHET~102, äv. ~200. färdighet att översätta; jfr -konst. I sednare tiderna, då med språkens hyfsning och böjlighet öfwersättningsfärdigheten stigit till en werklig konst. SvLittFT 1834, sp. 822.
-FÖRETAG~102, äv. ~200.
1) företag (se d. o. 3) som består i l. avser översättning. DA 24/4 1845, s. 4. Ännu mera förtjänt af tack skulle öfversättningsföretaget enligt min mening ha varit, om det framkomit för en 10 eller 15 år sedan. EkonT 1899, s. 535.
2) företag (se d. o. 4) som ägnar sig åt översättning; jfr -byrå. DN(A) 14/10 1936, s. 1. Med Netflix som största kund växer översättningsföretaget Plint snabbast i världen. BoråsTidn. 1/11 2019, 1: 17.
-FÖRSÖK. jfr försök 2, 3. De öfversättningsförsök efter de gamle, som hos oss före Eneiden upkommit, äro följande: (osv.). Lyceum I. 2: 69 (1810). Eleverna har visat större uppfinningsrikedom .. i sina tolknings- och översättningsförsök än någon kunnat förutse. TSvLärov. 1952, s. 651.
-GRODA. jfr groda 3 o. -fel. Budkaflen 1896, nr 10, s. 3. Dylika översättningsgrodor ser man numera aldrig i sportspalterna. IdrBl. 1935, nr 40, s. 6.
-KONST. jfr konst 3 e, 4 o. -färdighet. Hr Adlerbeths metriska Arbeten, från hvilka öfversättningskonsten i Sverige egenteligen räknar sin begynnelse. Phosph. 1810, s. 354. Det mest fullmogna alstret af Kullbergs öfversättningskonst. 3SAH 13: 33 (1898).
-KURS. kurs (se d. o. 7) i översättning. (Kollegiet) är afsedt för nybörjare och kommer äfven att omfatta en kort öfversättningskurs. UpsP 11/2 1873, s. 2.
-LITTERATUR. litteratur bestående av översättning(ar). AB 7/12 1861, s. 2. Ett arbete, som, hvad omfånget och svårigheterna beträffar, står utan like i vår öfversättningslitteratur. 3SAH 13: 32 (1898).
-LÅN. språkv. om slag av språklån där vart o. ett av leden i ett flerledat ord l. uttryck översatts från det ena språket till det andra; jfr lån 1 b α o. -lånord. Kock SpråkFörändr. 33 (1896). Måndagen (har) fått sitt namn genom ett germanskt översättningslån från latinets dies Lunae, det vill säga mångudinnan Lunas dag. NorrkpgT 15/9 2014, s. B6.
-LÅNORD. (†) jfr -lån. De ord, som jag ville kalla ideella lånord eller översättningslånord. ANF 5: 159 (1889).
-LÄXA. (numera bl. tillf.) läxa (se läxa, sbst. 5) utgörande översättning. I fråga om latinet (uttalades vid lärarsällskapets sammanträde) den åsigten, att lärjungarne vid preparationen af öfversättningslexor i de lägre klasserna borde läras att använda ordboken. PedBl. 1875, s. 158.
-MASKIN. [efter eng. translating machine] maskin för översättning; jfr -dator. DN(A) 12/4 1932, s. 10. Översättningsmaskiner som översätter från t ex japanska till engelska. ForsknFramst. 1987, nr 6, s. 22.
-METOD. metod vid l. för l. innebärande översättning; särsk. om översättning ss. pedagogisk metod (jfr metod 1 c). En afgjord motståndare till den Tyska öfwersättningsmetoden. Polyfem III. 1: 3 (1810). Måhända leder (vid språkundervisning) .. öfversättningsmetoden lättare och mera direkt till det närmast åsyftade målet, tillträde till litteraturen på det främmande språket. 2NF 28: 361 (1918).
-NYCKEL. jfr nyckel 2 d (α slutet). Doktorn letade länge och förgäfves i sitt språkkontor för att få fram en svensk öfversättningsnyckel. Fädernesl. 14/11 1903, s. 1. Ganska egenartat är, att utgivaren gjort bruket av översättningsnyckel till pedagogisk princip. TSvLärov. 1952, s. 270.
-PROGRAM. plan l. program (se d. o. 3) för (utgivning av) översättning(ar); äv. (o. numera i sht) om datorprogram för översättning. Det ryska litterära översättningsprogrammet för 1945–46. AB(A) 8/8 1945, s. 14. Med hjälp av nätet och ett översättningsprogram lyckades han tolka ansökningsblanketten. Byggnadsarb. 2021, nr 9, s. 24.
-PROV. prov (se d. o. 5 a) på översättning(sfärdighet); äv. om prov (se d. o. 1 b) i översättning utgörande inslag i språkundervisning (jfr -uppgift). LinkBl. 4/5 1833, s. 2. Öfversättningsprofvet bedömes utan särskildt vitsord i sammanhang med den muntliga pröfningen i det främmande språk, till hvilket öfversättningen skett. SFS 1891, nr 13, s. 5. (Han) bifogade ett översättningsprov till tyska till sin ansökan. ÅbSvUndH 81 A: 40 (1950).
-RASERI. (numera bl. tillf.) jfr raseri II 2 d, 5 b. Lindfors 2: 993 (1824). Att öfversättningsraseriet tagit så öfverhand, att småningom den svenska romanen undanträngts. GbgP 25/11 1879, s. 2. Då skulle väl ändock det nu rådande grammatikplugget och översättningsraseriet kunna avvecklas? PedT 1942, s. 203.
-RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 4) att översätta (o. utge) (viss text); jfr -rättighet. Att .. med förläggarens bifall öfverenskomma med någon utgifvare om öfversättningsrätt på annat språk, så att arbetet i en s. k. auktoriserad bearbetning kunde samtidigt utkomma i utlandet. FolkRöst 15/12 1858, s. 3.
-RÄTTIGHET~102, äv. ~200. jfr rättighet 1 o. -rätt; i sht i pl. AB 7/6 1876, s. 3. Bland europeiska förläggare .. utbröt omedelbar huggsexa om översättningsrättigheterna till hennes kommande verk. SvD 8/4 2021, s. 26.
-SKYDD. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om upphovsrättsligt skydd (se d. o. 2 a ε) mot icke auktoriserad översättning. AB 4/10 1876, s. 2. Ansåg sig emellertid departementschefen .. icke äga tillräcklig anledning att tillstyrka en sådan utsträckning af öfversättningsskyddet, som för anslutning till bernerkonventionen skulle erfordras. BtRiksdP 1904, I. 2: nr 22, s. 6.
-SVENSKA. om i översättning(stext) förekommande svenska som bär mer l. mindre tydliga spår av det översatta språkets struktur; i sht nedsättande l. klandrande. YstadT 12/10 1883, s. 2. Den dåliga översättningssvenska som eleverna .. presterar ska rättas. TSvLärov. 1950, s. 115.
-TEORI. jfr teori (a). Den nya öfversättnings-teorien, hvilken rakt strider emot den vanliga, att i anseende till form, bilder och uttryck rent af taga afsked af originalet. Lyceum I. 2: 87 (1810). I översättningsteori talas om ekvivalens, likvärdighet, mellan källtext och måltext. Sydsv. 15/9 2016, s. A28.
-TEXT. text utgörande översättning; äv. om text använd l. avsedd att användas för översättning vid språkundervisning. (Bibelkommissionen har) icke gått utanför det, som kan kallas den gamla öfversättningstextens ”anor”. AB 6/8 1883, s. 2. Ehuru översättningstexterna närmast äro avsedda för praktiska mellanskolor och högre folkskolor. TSvLärov. 1942, s. 323.
-UPPGIFT~02, äv. ~20. särsk. om uppgift (se d. o. 4 slutet) att översätta ss. inslag i språkundervisning; jfr -prov, -övning. Latinsk Grammatik med inflätade öfwersättningsuppgifter samt en samling af latinska läsestycken jemte ordförteckningar. NorrkpgT 13/11 1847, s. 3.
-VERK. jfr verk, sbst.1 1 a, o. -verksamhet; äv. konkret(are) (jfr verk, sbst.1 2 b, o. -bok, -text); jfr -arbete. (Han) anmärker åtskilliga fel (i översättningen), under bemärkande likväl, att ett öfversättningsverk, som vore dem förutan .. ”skulle sannerligen vara ett underverk”. GHT 6/12 1853, s. 3. Översättningsverket synes .. ha avstannat på grund av mellankommande omständigheter. Höglund Branting 1: 103 (1928).
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet (se d. o. 1 b) bestående i översättning; jfr -arbete, -verk o. översättar-verksamhet. Utan öfversättningsverksamhetens häfstång har intet nyare språks litteratur ernått någon högre lyftning. TPhilol. 4: 295 (1863).
-ÖVNING. särsk. konkret(are), särsk. utgörande inslag i språkundervisning; jfr -uppgift. Latinsk Läsebok .. Förträffligt arbete innehållande öfversättningsöfningar. TStKopparbg 23/2 1843, s. 4. Gammaldags översättningsövningar och grammatikplugg byts ut mot modern kommunikationsträning. SkånD 9/2 2014, s. A19.
Avledn. (i allm. till 5): ÖVERSÄTTARE, om person m.//ig., om sak r. l. m.
1) (förr) till 1, i gruvpump: sättare (se d. o. III 1). Rinman 1: 206 (1788).
2) (†) till 3 a, om person som (yrkesmässigt) fraktar över ngn l. ngt, särsk. om pråmförare l. färjkarl. En förstad, som kallas Thorn, hwilken bebos af fiskare och öfwersättare. KKD 1: 3 (c. 1710).
3) till 5, om person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt översättning; äv. (mera tillf.) utvidgat, om teknisk anordning för översättning; jfr tolkare, sbst.1 1, translator, överflyttare. Auktoriserad översättare. Hon är verksam som översättare från spanska till svenska. Thetta Wärck .. förtienar så mycket häldre at til Trycket befordras, som Öfwersättiaren en berömlig flijt wid versionen anlagt. Ehrenadler Tel. Approb. (1723). Terentius och Plautus voro föga mer än öfversättare från Grekiskan. 2SAH 12: 307 (1827). Öfversättare till telegrafapparater. VaruförtTulltaxa 1: 1084 (1912). Översättning .. skall vara till riktigheten bestyrkt .. av edsvuren eller offentligen förordnad översättare i Sverige eller Tyskland. SFS 1935, s. 1226. I centrum av alltsammans (i klädmagasinet) befann sig Salomon Veltz som översättare och tolk och värd och försäljare och historieberättare. Kjellgren Smar. 171 (1939). jfr bibel-, psalm-, sago-översättare.
Ssgr (i allm. till översättare 3): översättar-, i sht förr äv. översättare-arvode. arvode för översättning; jfr -honorar. AB 14/10 1835, s. 2. Skall jag få öfversättararvodet af vår Teaterdirektion? Strindberg Brev 2: 268 (1881).
-bana. bana (se bana, sbst.1 1 g γ) ss. översättare. Phosph. 1810, s. 355. Hr Strandberg började sin poetiska öfversättarebana med öfverflyttningen af Herwegh. Claëson 2: 350 (1857).
-båt. (†) till översättare 2, om båt avsedd l. använd för övertransport. Den samma dagen om mårgon kl:n 4 gick hans Kongl. Majstetz Arme öfwer Dyna ströömen och bleef bruckat .. Stoora öfwersättare båtar. KKD 7: 220 (1701).
-gärning. jfr gärning 2. Låt oss hoppas att den utsökt lyckliga öfversättargärning som han nu begynt fortsättes till våra skalders gloria! DN 22/11 1903, s. 2.
-honorar, förr äv. -honorarium. jfr honorar 2 o. -arvode. AB 6/4 1858, s. 3. Öfversättarhonoraren i Sverge utmärka sig i allmänhet inte för någon egentlig fetma. NordRevy 1895, s. 94.
-pris. jfr pris, sbst.3 III 1. Letterstedtska författare- och öfversättareprisen. NDA 14/2 1889, s. 2.
-samvete. (numera bl. mera tillf.) jfr samvete 4 d. Epithetet oxögda till Gudarnes Drottning har synts honom, oaktadt allt hvad hans Öfversättar-samvete deremot kunnat invända, alltför plumpt och ohöfviskt. Phosph. 1811, s. 77.
-verksamhet. verksamhet (se d. o. 1 b) ss. översättare; jfr översättnings-verksamhet. GbgP 1873, nr 266 B, s. 1. I samband med en vistelse i Köpenhamn, där han forskade och drev översättarverksamhet, skrev han en bok om Det moderna Danmark. Linder 4Decenn. 510 (1949).
Avledn. (till översättare 3): översättarskap, n. om förhållandet att vara översättare l. verksamheten att översätta, översättargärning l. översättarverksamhet. BEMalmström 4: 370 (c. 1860). Hans öfversättarskap bär äfven spår deraf. SvBL 8: 394 (1881). Ett författar- och översättarskap som är på god väg att bli något man verkligen inte vill missa. DN 9/5 2020, Kultur s. 10.
ÖVERSÄTTARINNA101032, f. (numera bl. mera tillf.) kvinnlig översättare. Kritiken kan aldrig bättre ådagalägga den artighet, äfwen hon är skyldig damerna, än då hon helt och hållet tiger med beskaffenheten af denna öfwersättarinnas debut. SP 8/1 1822, s. 4. En resa i Norge för att sammanträffa med en amerikansk översättarinna. 3SAH LXXXVIII. 2: 74 (1980).
ÖVERSÄTTBAR, adj. som kan översättas, översättlig. SvLittFT 1834, sp. 819. Öfversättarens lyckliga sätt att i svensk dräkt återgifva författarens ofta ej så lätt öfversättbara stil. GHT 1890, nr 179 B, s. 1. Varje logiskt översättbar matematisk sanning. Wedberg NLog. 2: 57 (1945). jfr o-, svår-översättbar.
Avledn.: översättbarhet, r. 1600-talsskalderna skrev både bröllops- och begravningskväden .. och de liknade kärleksakten med döden och omvänt. Den ömsesidiga översättbarheten av de båda sfärernas terminologier var i det närmaste fullständig. Lindberger o. Ekner LäsPoesi 88 (1955).
ÖVERSÄTTLIG, adj. översättbar. Weste 2: 1938 (1807). Denna konstiga phras, som knappt är öfversättlig på Svenska. Franzén Minnest. 2: 111 (1859). Man skulle kanske kunna säga att Tranströmers poesi vacklar mellan en retorisk (och därmed översättlig) och en symbolisk (och därmed oöversättlig) skrivart. AB 17/5 1998, s. 4. jfr o-, svår-översättlig.
Avledn.: översättlighet, r. l. f. Björkman 1337 (1889). Att (Paul) Celan blivit den mera mönsterbildande beror på hans större översättlighet. Hufvudstadsbl. 15/2 2015, s. 34.

 

Spalt Ö 717 band 39, 2023

Webbansvarig