Publicerad 1954   Lämna synpunkter
POSITIV pωs1iti4v l. 1-, sbst.1, n.; best. -et; pl. = (PJGothus Luther ScrSent. H 2 a (1597) osv.), i sht förr äv. -er (VDAkt. 1677, nr 261, Östergren (1935)).
Ordformer
(pasititu 1547. posetif (-tijff, -tiv) 16811938. positij 1597. positiv (-tif, -tiff, -tijff) c. 1620 osv. positive 15471796. postif (-tiff, -tijff) 15811681. postiuet, best. 1629)
Etymologi
[jfr t. positiv, eng. positive, fr. positif; av mlat. (organum) positivum, eg.: (orgel) som kan uppställas. — Jfr POSITIV, adj.]
mus.
1) (om ä. förh.) liten (flyttbar) orgel med endast labialstämmor o. utan pedal. G1R 18: 652 (1547). Närtuna Positiv .. skall förut .. varit med valtsverk, som efter en särdeles vefning kunnat sielf spela vissa Psalmer. Hülphers Mus. 254 (1773); jfr 2. Ett Positiv i form af Byrå med 3:ne stämmor .. kan erhållas mot 350 R:dr B:co. LdVBl. 1836, nr 7, s. 4. Moberg TonkHVästerl. 1: 115 (1935). jfr BRÖST-, RYGG-POSITIV.
2) liten bärbar orgel spelad med en vev som vrider en vals med metallstift som tillsluta l. öppna de olika pipornas ventiler. Spela l. (vard.) hala l. veva positiv. Cook 2Resa 111 (1783). De instrument, som i senaste tiden mest bidragit till att förstöra folkmusiken, äro positivet och dragharmonikan. Valentin Musikh. 1: 138 (1900). Upp i grupp på karusell, / flåsar posetivet. Ferlin Goggl. 16 (1938). jfr KARUSELL, VEV-POSITIV m. fl. särsk. bildl., om ngt som liknar l. låter som ett positiv; i sht för att framhäva ngts enformiga karaktär. Sehlstedt 4: 20 (1871). Skalderna stämde sina positiv till den nya solnedgången. Strindberg TjqvS 3: 135 (1887). Forsslund Arb. 93 (1902). jfr VERS-POSITIV.
Ssgr (i allm. till 2): POSITIV-APA, f. l. r. apa som gör konster till positivmusik l. som samlar in pängar åt positivspelare. Essén Prim. 249 (1919).
(1) -BYGGARE. (†) jfr orgel-byggare. VDAkt. 1775, nr 546.
-DOCKA, r. l. f. (mera tillf.) docka på positiv som dansar l. svänger i takt med positivhalarens spel. Strindberg TjqvS 1: 252 (1886).
-HALARE. (vard.) positivspelare. SöndN 1879, s. 155. Inne på gårdarne .. vefva positivhalarne upp sina minst spruckna och mest eggande dansmelodier. Levertin Småmynt 136 (1883).
-HATARE. (tillf.) person som hatar positivmusik. Positiv-hataren. Blanche (1843; lustspelstitel).
-LÅT. melodi som spelas på positiv; ljud från positiv; jfr låt, sbst.3 5. Agrell Landsb. 19 (1887).
-MAN, m. (mera tillf.) = -spelare. Henriksson Tyskl. 115 (1901).
-MARKATTA~020. jfr -apa. DN(A) 1928, nr 316, Söndagsbil. s. 3. —
-MELODI. jfr -låt; äv. bildl., om enformig l. mekanisk melodi l. rytm i vers o. d. SAOL (1900). Küntzel TyLitt. 138 (1927).
-MUSIK. (Lundin o.) Strindberg GSthm 129 (1880).
-MÄSSIG. om musik o. d.: som i sitt mekaniska o. okänsliga framförande påminner om l. liknar positivmusik. Wegelius Musikl. 1: 45 (1888).
-SMAK. (tillf.) bildl., om tarvlig l. outvecklad smak. Fröding Eftersk. 2: 220 (1894, 1910).
-SPELARE. person som spelar positiv. NVexjöBl. 1847, nr 12, s. 2. ”Jag vore olycklig, om jag ej kunde musik” — sa’ positivspelaren. Holmström Sa’ han 50 (1876). särsk. (tillf.) bildl., om person som liksom positivspelare frambringar musik l. litteratur o. d. mekaniskt o. utan konstnärlig uppfattning o. d. Numers Dram. 1: 90 (1892).
-SPELERSKA. WoJ (1891).
-SPELNING. Lundell (1893).
-STYCKE. jfr -låt. Linder Tid. 132 (1924).
-TAVLA. (förr) tavla som positivspelare medförde för att illustrera en visa. Strindberg TjqvS 1: 202 (1886).
-VERK, se -värk.
-VEVARE. (vard.) = -spelare. Sturzen-Becker 2: 53 (1861).
-VISA, r. l. f. visa som positivspelare spelar l. sjunger; äv. allmännare: slagdänga. Björkman (1889). Positivvisan om ”mister Johansson”. Fröding Eftersk. 2: 220 (1894, 1910).
-VRIDARE. (†) = -spelare. Knorring Skizz. II. 2: 45 (1845). ÖresundP 1848, nr 10, s. 1.
(1) -VÄRK, n. (om ä. förh.) mus. orgelvärk i positiv. Fornv. 1933, s. 233.

 

Spalt P 1530 band 20, 1954

Webbansvarig