Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TVÅNG tvoŋ4, n. (OPetri Kr. 123 (c. 1540) osv.) ((†) r. l. m. l. f. Apg. 7: 11 (NT 1526), VDAkt. 1720, nr 336); best. -et; pl. =.
Ordformer
(tvong (tw-, -nng) 15261749. tvång (tu-, tw-, -gh) 1526 osv. twang (tu-, -gh) 1523c. 1640)
Etymologi
[fsv. thvang, twong; jfr fd. tvang, fht. gedwang (t. zwang); sannol. av mlt. dwanc, till dwingen (se TVINGA, v.)]
I. i abstr. o. konkretare anv.
1) († utom i vissa ssgr) motsv. TVINGA, v. 1: tryck l. press l. tryckande l. pressande (se äv. II); särsk. i förb. i tvång, i kläm l. press l. i visst läge; äv. dels om ansträngning l. anspänning (av talorgan l. röst o. d.), dels om trängningar till avföring (jfr STOL-TVÅNG). (Det är) nödigt, att .. några Man .. hålla på Stångestaget .. at så mycket stadigare kunna hålla Stången i twång. Rosenfeldt Tourville 95 (1698). Emot twång eller trängiande wid Bakdelen, träder man i stället för en Stolpill, en Liusbit i Ändan, eller sitter på et warmt bräde. Block Ludwig 45 (1717). (Hon sade) at hon kände ingen smärta, icke eller något tvång i den delen, som blifvit opererad. VeckoskrLäk. 1: 201 (1781). Det går an, fast med något starkare tvång af rösten, att behålla det egna ljudet af (slutet) o och e .. t. ex. i orden grodd, snedd. 2SAH 1: 111 (1801). Et fyrkantigt rosa-rödt kläde .. (som) fästes ledigt och utan tvång på håret. MagKonst 1827, s. 24. Nu damerna bära små grodor i hatten, / Och kjolarna sprängas af formernas tvång. Hedenstierna Kaleid. 10 (1884). — jfr GANASCH-, HOV-, SKO-TVÅNG, sbst.1, m. fl. — särsk. [numera bl. med anslutning till 3] om mekanisk l. fysisk påverkan l. kraft o. d. som kontrollerar l. styr ngt l. leder ngt i viss bana o. d. Spärrinrättningen (för växellås) måste verka automatiskt och med tvång. TT 1899, Byggn. s. 76. Det sätt på vilket tvånget åstadkommes, t. ex. om partikeln är innesluten i ett smalt rör eller som pendel vid en otänjbar tråd, o. s. v. Ekman Mek. 142 (1919). 19Årh. V. 1: 39 (1922).
2) (†; jfr dock a) motsv. TVINGA, v. 2.
a) († utom i ssgrna TVÅNGS-LÄGE o. NÖDTVÅNG) motsv. TVINGA, v. 2 a: svårighet(er) l. trångmål; lidande l. plåga; nöd; jfr BETRYCK; särsk. i uttr. lida tvång, utstå svårigheter l. lidanden l. lida nöd; äv. om brist (på ngt). Så kom hunger och stoor twångh vtöffuer alt Egypti land. Apg. 7: 11 (NT 1526). November. Then fatige lider stor nöd och tuång. Ps. 1549, K. 12 a. At efter wi förnimme .. det är stort twång uppå böcker för ungdomen, som uti Gymnasio .. Studera skola (har vi gett tillstånd till ett boktryckeri). Ambrosiani DokumPprsbr. 83 (i handl. fr. 1628). Förlåt min tysta suck, mitt hjertas tvång; / Och tag emot min fröjd med mina tårar. Stenhammar 107 (1795). I hafven delat pröfningarna, tvången, / När ödet såg på mig med bistra drag! Bäckström Sång. 235 (1876). — jfr NÖD-, SJÄLA-TVÅNG m. fl.
b) motsv. TVINGA, v. 2 b; särsk. om skada l. förstörelse o. d. som drabbar (jordbruks)växt(er). HFinlH 9: 355 (1559). (Man brukar) låta åkren ligga något grof-kokot än gran, efter säden då alrabest står sig emot frost och skarpa bläster, som då giöra mindre twång. Serenius EngÅkerm. 189 (1727). De större fleråriga växterna .. lida till alla delar tvång af kölden. VetAH 1810, s. 108.
3) motsv. TVINGA, v. 4: förhållandet l. tillståndet att ngn tvingas (till ngt); äv. (äv. motsv. TVINGA, v. 3) om förhållandet osv. att ngn l. ngt står under ngns makt l. befinner sig i ngns våld, ofrihet, förtryck; äv. (i sht i pl.) konkretare, dels om åtgärd l. handling varigm ngn tvingas (till ngt) l. kommer i ngns våld o. d., dels om handling l. krav o. d. som utförs resp. uppfylls under tvång; äv. om plikt l. skyldighet o. d.; särsk. i sådana uttr. som tillgripa tvång, göra ngt av tvång l. utan tvång, förr äv. sätta ngn under tvång. En dramatisk ökning av anmälningar från personer som utsatts för sexuellt tvång. Rätten ansåg att den åtalade hade begått brottet under tvång. Han tvekade inte att tillgripa tvång för att driva sin vilja igenom. Han erkände utan tvång. Det finns inget tvång att delta i mötet. Olaga tvång. Yttre tvång. FörsprRom. 1 b (NT 1526). Teslikes wore the Skåningar i stoor twång aff the Swenska. OPetri Kr. 124 (c. 1540). Landshöfdingen (bör) ingalunda tillåta Städerne, igenom theras Privilegiers misbruk, at skada Bergslagerne och sätta them under twång. Bergv. 1: 773 (1734). Om Sverge ej i dag utur et nesligt tvång / Utaf min (dvs. G. I:s) hand sin räddning vinner. Kellgren (SVS) 3: 170 (1786). De hinder af hvilka han varit mött, de tvång honom blifvit ålagda, och den kedja af omständigheter som vållat hans olyckor. 1SAH 3: 297 (1790, 1802). De filmer, som skola visas offentligt .. (skall) undergå censurering, under det att filmer, som visas inför slutet sällskap, icke äro underkastade detta tvång. Förberg SäljFilm 218 (1946). Förr gick människor i kyrkan av konvention, ännu längre tillbaka av tvång. DN 28 ⁄ 8 2005, s. C8. — jfr BESIKTNINGS-, BIKT-, DAGSVERKS-, HANDELS-, KÖP-, LAG-, LOTS-, NÖD-, PASS-, SKRÅ-, SLIPS-, TILLSTÅNDS-TVÅNG m. fl. — särsk.
a) [fsv. rætsins thvang] (†) i uttr. rättens tvång, rättstvång; särsk. i uttr. sätta pengar o. d. i rättens tvång. Huem tha Skaane oc Halland med retzins twang tilfallendis varder then skal sig late at nöy.a. G1R 1: 295 (1523). Sa(m)me dagh sette .. Erik i Vindesten i r(e)ttenss tuångh xxxviii .. (mark) r(e)de pe(n)ni(n)ge. UpplDomb. 7: 68 (1553). UpplDomb. 1: 85 (1631).
b) utan närmare tanke på verkligt tvång, om (självpåtagen l. av yttre omständigheter orsakad) bundenhet l. begränsning(ar) l. press o. d. i ngns levnadsförhållanden l. förehavanden; jfr TVINGA, v. 4 c. Långt från Palatsers twång all frihet fans i tjäll. Dalin Vitt. 3: 291 (1751). Det dagliga tvång hvari .. (Dalin) var, att med dessa snillefoster (dvs. tillfällighetsverser) uppfylla de högaktade personers önskan, med hvilka han lefde. 2SAH 2: 191 (1798). (Förändringen) befriade henne från tvånget att ta fru Sandström med. Hallström Händ. 193 (1927). Tvånget till mångsidighet, till att visa sin bekantskap med olika delar av professurens område. Wigforss Minn. 2: 66 (1951). Deras gemensamma liv var leda och tvång, föga trohet men mera agg. Gyllensten Grott. 217 (1973). — särsk. (numera föga br.) om förkonstling l. förställning l. sökthet; äv.: stelhet (se d. o. 2, 5); särsk. i förb. utan tvång, obesvärat, osökt (se d. o. c β); jfr TVUNGENHET 2. Brunkman SvGr. 22 (1767). Hon ej af konst och tvång, ej af förställning vet, / En blick förråder lätt dess hjertas hemlighet. Bellman (BellmS) 19: 259 (1793). (Dalin) skref först modersmålet i en vårdad och behaglig stil, lätt och flytande, utan främmande prål och tvång. Broocman SvSpr. 98 (1810). Då vi inträdde, uppsteg fadren .. och nickade åt oss vänligt och utan tvång. Runeberg (SVS) 7: 8 (1832). (Skådespelerskans) rörelser och hållning voro så naturliga .. och utan någon stelhet eller något konstlat tvång. Lagergren Minn. 3: 308 (1924). — jfr FORM-, RIM-, SMAK-TVÅNG m. fl.
c) (†) i fråga om underkuvande l. tyglande av kroppen l. känslor l. begär o. d. (jfr TVINGA, v. 3 a, b); särsk. i uttr. lägga på sig l. pålägga sig tvång. (Man fastar) så at man icke låter croppen haffua all then wellust .. som han gerna hade, vtan at man haller hono(m) j twång. OPetri 2Post. 51 b (1530). Twång ock Måttlighet, har mången Sjuka stillt. Columbus BiblW K 2 b (1676). Thet kostade mig möda och twång .. at förborga min bedröfwelse för honom. Humbla Landcr. 515 (1740). (Han) lägger .. på sig ännu hårdare tvång och späker sig mycket strängare än förut. Landsm. V. 6: 35 (1885). Auerbach (1915: pålägga).
d) (oemotståndlig(t)) impuls l. drift l. behov (att göra ngt); särsk. (psykol.) i fråga om psykisk störning, om återkommande stark sådan impuls osv. mot vilken patienten inte kan värja sig; särsk. i förb. inre tvång. Man utan styre drifs och följer blodets tvång. GFGyllenborg Vitt. 1: 167 (1762, 1795). Ett sinne som i grunden hatar den lag hvars gerningar det med fruktan och inre tvång straffas. Geijer I. 5: 181 (1811). Ack, den stackars barndomens tvång att sluka kulturen torr! Siwertz JoDr. 17 (1928). Det enda man får veta är, att det efter fallet förblivande i människonaturen är tvånget att ha en Gud. KyrkohÅ 1958, s. 236. (Elever med tvångssyndrom) känner ett tvång att saker och ting ska bli precis rätt. De accepterar inte en fläck i skrivboken utan måste göra om allt från början. Skolvärld. 2001, nr 15, s. 30. — jfr SJÄLV-, SKRIV-TVÅNG m. fl.
II. [sannol. åtm. delvis sg.-bildning till pl. tvänger (se TVÄNG, sbst.2)]
1) (†) tving; i ssgrna LIM-, LÅS-, SKRUV-TVÅNG.
2) (†) rem (jfr TVÄNG, sbst.2); i ssgn SKO-TVÅNG, sbst.1
Ssgr (i allm. till I 3): A (†): TVÅNG-BORG, -FRI, -FULL, -FÖRESTÄLLNING, -LAG, -LÖS, -LÖSHET, -MÅL, -RÖRELSE, -SELE, -STOL, -STYRA, -SYSTEM, -TRÖJA, se B.
B: TVÅNGS-ACKORD. jur. jfr ackord 1 d. Warburg Richert 2: 366 (1905). Tvångsackord .. (dvs.) överenskommelse mellan en gäldenär och en majoritet bland hans borgenärer, varigenom hans skulder nedsättas el. betalningstiden för dem ändras. 2SvUppslB (1954).
-ANSLUTA~020 l. ~200, -ning. tvinga (ngn) att ansluta sig (se ansluta 2 g δ) (till ngt); i sht ss. vbalsbst. -ning. 2NF 4: 5 (1905). De fackliga arbetarorganisationernas s. k. tvångsanslutning till det socialdemokratiska partiet. 2NF 27: 1277 (1918). Efter 1759 kunde, om majoriteten bönder i socknen så ville, alla jordägare tvångsanslutas (till sockenmagasinet). TurÅ 1969, s. 205.
-ANSTALT~02 l. ~20.
1) (†) anstalt (se d. o. 1) som innebär l. medför tvång i ngt avseende; jfr -åtgärd. Bemödanden att genom tvångsanstalter hämma yppighet och öfverflöd i en nations lefnadssätt. Järta 1: 113 (1816). Hwasser VSkr. 1: 7 (1852).
2) institution vid vilken de intagna vistas under tvång, i sht om ungdomsvårdsskola (jfr anstalt 5); särsk. (o. numera bl.) i jämförelser l. oeg. l. bildl., om ngt som anses påminna om en sådan institution. Om man i nyare tider ofta betraktat Staten blott såsom .. en yttre tvångs- och säkerhets-anstalt .. så (osv.). 2VittAH 15: 298 (1832, 1839). När breven började tala om tvångsanstalten, tänkte jag med glädje på hjärtfelet och hoppades att det skulle rädda mig. Fridegård LHård 140 (1935). Du anser att både barnomsorgen och skolan är ett slags tvångsanstalter. DN 28 ⁄ 2 1997, s. A27.
-ARBETA~020. (numera bl. tillf.) utföra tvångsarbete. Den fattige står inför valet att tvångsarbeta åt den rike eller hungra ihjäl. Förbundet 1906, nr 1, s. 1. Han skulle .. sändas ner till Bremerholms fästning i Köpenhamn för att tvångsarbeta där så lång tid, som K. M:t kunde anse lämpligt. JämtlHärjedH 2: 289 (1945).
-ARBETARE. Allt detta arbetsfolk är tvångsarbetare, utskrifna i tur från byarna .. på paschans befallning. Kræmer Orient. 326 (1866).
-ARBETE~020. arbete utfört under tvång; särsk. (i fråga om ä. sv. förh.) om sådant arbete vid särskild anstalt, ss. straff. DA 1825, nr 13, s. 2. Under .. (1888) dömdes 133 (prostituerade kvinnor) till tvångsarbete. Lundin NSthm 552 (1889). Meddelandet om massdeportationer av belgiska arbetare i hundratusental för att sättas i tvångsarbete i Tyskland. Höglund Branting 2: 117 (1929).
Ssgr (i fråga om ä. sv. förh.): tvångsarbets-anstalt. BtRiksdP 1884, 2Hufvudtit. s. 3. Tvångsarbete skall förrättas i allmän tvångsarbetsanstalt. SFS 1956, s. 18.
-fånge. SFS 1891, Bih. nr 1, s. 3.
-AUKTION. exekutiv auktion. Lasterna såldes på tvångsauktion långt under värdet. Odhner G3 2: 83 (1896).
-BAND. jfr band, sbst. 4 b slutet. Christeliga författningar lydas såsom twångsband och smädas såsom wantrons upfinningar. Ödmann PredUtk. 18 (1808).
-BORG. (tvång- 1846. tvångs- 1873 osv.) (i sht i fackspr.) borg (se borg, sbst.1 1) vars främsta syfte är att befrämja kungens l. borgherrens kontroll av de i området boende undersåtarna; jfr tving-borg. Cygnæus 8: 54 (1846). Saksarne .. grepo till vapen, stormade och förstörde Henriks tvångsborgar. Rydberg KultFörel. 5: 385 (1887).
-BUD.
1) strängt l. oavvisligt påbud; jfr bud 2 o. -föreskrift. LBÄ 29–31: 206 (1799). Det offentliga (drar sig) tillbaka från områden, där det i århundraden ifrigt och ymnigt lagstiftat, upphäfver tvångsbud, för hvilka nutiden blyges. Hedin Tal 1: 392 (1903).
2) kortsp. jfr bud 5. SAOL (1950).
-DIRIGERA, -ing. jfr dirigera 1 e β γ. SAOL (1950). Kommittén tar bestämt avstånd från varje form av tvångsdirigerande åtgärder. TSvLärov. 1955, s. 393.
-DOP. handlingen l. akten att (låta) tvångsdöpa ngn. Ling BlotSven 41 (1824).
-DRIFT.
1) till I 3; jfr drift 15. Samtidigt beslagtogos råmaterialförråden i fabrikerna och inrättades tvångsdrift vid vissa kolgrufvor. 2NF 38: 1038 (1926).
2) psykol. till I 3 d; jfr drift 11 a. HdlNorbergMål. 1: 29 (1897). Han fröjdas och ryser vid anblicken av en rakkniv .. han måste kasta bort den för att övervinna sin galna tvångsdrift. Bjurman Poe 367 (1916).
-DÖPA. (i sht förr) med tvång (låta) döpa (ngn). (Biskopen) visade stor själfständighet gentemot regeringen genom att vägra tvångsdöpa barn till baptister. 2NF 13: 1494 (1910). Han är ingen korsriddare, som tvångsdöper hedningar. Spångberg StMän 2: 20 (1921).
-EVAKUERA, -ing. med tvång evakuera (ngn); jfr -förflytta. SAOL (1950). Lokalbefolkningen i östra Karelen tvångsevakueras undan ryssarna i slutet av kriget. Expressen 24 ⁄ 11 2004, s. 16.
(I 3 d) -FENOMEN. psykol. jfr fenomen I 1. Öfriga tvångsfenomen, tvångstankar och fobier. Gadelius Tvångst. 25 (1896).
-FLYTTA, -ning. tvinga (ngn) att flytta; jfr -förflytta. AB 4 ⁄ 1 1899, s. 3.
-FRED. fred (se d. o. 3) vars villkor dikteras av segrande makt (o. som innebär avträdande av landområde); äv. (numera bl. tillf.) om fred (se d. o. 1) som tvingats fram. Tvångsfred vid de danska slakterierna? SocDem(A) 8 ⁄ 4 1938, s. 6. Varje fred där den ena parten måste avstå territorium är en tvångsfred! Hufvudstadsbl. 26 ⁄ 3 2005, s. 25.
-FRI. (tvång- 17871939. tvångs- 1807 osv.) fri från tvång; särsk. till I 3 b (slutet): otvungen; särsk. (förr) om bok l. tidning o. d.: som icke utkommer på bestämda tider, fri (se d. o. 11 e); jfr -lös. Linnerhielm 1Br. 7 (1787, 1797). (Skriftserien) utkommer i tvångsfria häften. Samtiden 1872, s. 557. 1828 .. togs träsnittet i den periodiska pressens tjänst. Förläggsteckningarna blefvo alltmera tvångsfria, måleriska, raderingsmässiga. 2UB 10: 258 (1907). Utmärkande för den moderna sinnesjukvården är .. den tvångsfria behandlingens princip. Gadelius Sinnessj. 34 (1908).
-FULL. (tvång- 17961860. tvångs- 1837) (†) fylld av tvång; äv.: som kännetecknas av tvång; särsk. till I 3 b slutet. Linnerhielm 1Br. 218 (1796). Ett strängt, twångsfullt prohibitif-system, som i synnerhet på ungdomen yttrar twenne ganska menliga inflytelser. SvLittFT 1837, sp. 490. Holt .. visade ett tvångfullt och misstroget utseende. Carlén Köpm. 1: 404 (1860).
-FÖRENING. särsk. om förening (se d. o. 7 c) vars medlemmar ansluts med tvång; jfr -organisation. Bestämmelser angående bildandet af .. (fiskeri)föreningar, hvilka .. skulle i viss mån komma att blifva s. k. tvångsföreningar. BtRiksdP 1904, 9Hufvudtit. s. 33.
-FÖRESKRIFT~002, äv. ~200. föreskrift som innebär l. medför tvång; jfr -bud, -regel. Tvångsföreskrifter, som innefattade egenskapen af slafveri. NordFörsäkrT 1960, s. 288 (1854).
(I 3 d) -FÖRESTÄLLNING. (tvång- 1885. tvångs- 1882 osv.) psykol. tvångstanke (jfr föreställning, sbst.1 11 b); äv. om felaktig föreställning (jfr föreställning, sbst.1 11 b β). NF 5: 710 (1882). Tvångsföreställningar, då den sjuke tror sig tvungen att göra vissa saker, såsom att räkna fönstren i husen, stenarna på gatan. Wretlind Läk. 9–10: 50 (1901). (E. XIV) var under flera månader oförmögen att utöva sitt regentskap och levde i tvångsföreställningen att han var avsatt och fången. Carlsson o. Rosén SvH 1: 460 (1962).
-FÖRFLYTTA, -ning. tvinga (ngn) att flytta; särsk. (o. i sht) med avs. på folkgrupp; i sht dels i pass., dels ss. vbalsbst. -ning; jfr -evakuera, -flytta. Resultatet blev, att han tvångsförflyttades till Skattskärr. Järnvägsminn. 37 (1952). När tyskarna tvingades retirera tvångsförflyttades svenskbyborna först till Polen och därefter till Tyskland. DN(A) 27 ⁄ 6 1964, s. 4. GbgP 30 ⁄ 12 2007, s. 20 (:tvångsförflyttning).
-FÖRSÄKRING. obligatorisk försäkring. Lille Försäkr. 153 (1882).
-FÖRSÄLJNING. mot ägarens vilja genomdriven försäljning; särsk. (o. i sht) om exekutiv försäljning; jfr -realisation. Utmätningar och tvångsförsäljningar af fastigheter tilltagande dagligen i provinserna. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 84 (1816).
-FÖRVALTA, -ning. med tvång övertaga o. förvalta (fast egendom); numera vanl. med avs. på flerbostadshus; i sht ss. vbalsbst. -ning. SFS 1912, s. 522 (: tvångsförvaltning). Hyresgästföreningen ansökte .. om tvångsförvaltning av tre fastigheter .. sedan energiverken stängt av fjärrvärme och elektricitet p g a obetalda räkningar. SDS 23 ⁄ 5 1992, s. C5.
-GIFTE. giftermål till vilket en av l. båda kontrahenterna tvingats; jfr -vigsel, -äktenskap. Johanson SpeglL 55 (1909, 1926). Enligt .. (åklagaren) har flickan anmält att hon misshandlats och att föräldrarna arrangerat ett tvångsgifte. KvällsP 18 ⁄ 9 2007, s. 23.
-GÄSTNING. gästning (se d. o. 1) som äger rum utan värdens samtycke. Vid ett försök till tvångsgästning hos prästen i Öfverselö .. 1491 råkade han .. i handgemäng med sockenbönderna. 2NF 31: 770 (1920).
(I 3 d) -HANDLING. psykol. handling som utförs av inre tvång. Gadelius Tvångst. 70 (1896). De vanligaste typerna av tvångshandlingar är tvångsmässigt tvättande och tvångsmässigt kontrollerande. PsykLex. 554 (1997).
-HUSHÅLLNING~020. (numera bl. i skildring av ä. förh.) särsk. om planhushållning. EkonS 1: 50 (1891).
(I 3 d) -IMPULS. psykol. jfr impuls 4 slutet. Herrlin Minnet 294 (1909).
-INLÄGGNING~020. särsk. om tvångsintagning (se -intaga). Tvångsinläggning å epidemisjukhus. VerdS 155: 31 (1908).
-INLÖSA~020, -ning. (med stöd av lag l. myndighetsbeslut) inlösa (egendom) mot ägarens vilja; i sht med avs. på fast egendom l. aktier. SAOL (1950). Fastigheterna Solhem 4:3-5 .. som kommunen .. begärt regeringens tillstånd att få tvångsinlösa. DN 18 ⁄ 5 1984, s. 33. Förra året skrev hon över 91 procent av aktierna i sitt bolag på honom. Med den andelen kan han tvångsinlösa resten av aktierna. Expressen 14 ⁄ 2 2007, s. 12.
-INLÖSEN~020. tvångsinlösning; jfr -köp. Skyldigheten att underkasta sig tvångsinlösen av aktie. Hernberg Rättsh. 372 (1922).
-INTAGA~020, -ning. mot vederbörandes vilja intaga (ngn) på sjukhus l. behandlingshem o. d.; i sht ss. vbalsbst. -ning (jfr -inläggning). Sjövall o. Höjer 118 (1929). (Läkaren) anser att tvångsåtgärder mot (narkotika)missbrukarna blir nödvändiga. Han yrkar på en ny lag som medger tvångsintagning. SvD(A) 18 ⁄ 8 1968, s. 10.
-INTECKNING~020. (i sht i fackspr.) jfr inteckna 3. BtRiksdP 1901, I. 2: nr 25, s. 39. Tvångsinteckning (dvs.) inteckning i fast egendom utan fastighetsägarens medgivande. SvAffärslex. (1948).
-INTERNERA, -ing. internera (ngn). Tvångsinternera alkoholister. Thyselius VHerr1Kam. 46 (1908).
(I 1) -JACKA. (förr) tvångströja; äv. bildl.; jfr -tröja. Patienten (var) i så häftig sinnesrörelse att man nödgade påsätta honom tvångsjackan. Hygiea 1841, s. 532. Det visar .. huru oändligt svårt det är att pressa in en motsägelserik situation i en summarisk tvångsjacka. SvD(A) 1933, nr 51, s. 4.
-KOLLEKTIVISERA, -ing. kollektivisera (ngt) med tvång. År 1930, då det ryska jordbruket tvångskollektiviserades. Meurling KommunismSv. 72 (1950).
-KOMMENDERA, -ing. i fråga om ovillkorlig beordning: kommendera (se d. o. II 2 a) (ngn). Skolgossarne voro tvångskommenderade till kyrkan varannan söndag. Holmberg Tidsstr. 83 (1918). (Pojkarna) tvångskommenderades i augusti 1944 till tyska armén. Enquist Legionär 13 (1968).
-KONVERTERA, -ing.
1) (i fackspr.) konvertera (se d. o. 2 b) (lån). Tvångskonvertering .. (dvs.) konvertering, som .. (inte) överenskommits med fordringsägarna, utan som ensidigt beslutas. SvBanklex. (1942).
2) tvångsomvända (ngn); jfr -kristna. SAOL (1950). Kort tid efter kristnandet var alla muslimer och judar i Spanien antingen fördrivna, tvångskonverterade eller mördade. GbgP 27 ⁄ 6 2001, s. 50.
-KRAFT.
1) (i sht i fackspr.) till I 1 slutet: kraft (se d. o. 4) som tvingar ngt till viss rörelse. Ekman Mek. 258 (1919). Exempel på orsak till tvångskrafter är stödförskjutning och förhindrad temperaturrörelse. TNCPubl. 89: 193 (1988).
2) (numera bl. tillf.) till I 3: kraft (se d. o. 3) varmed ngn tvingas till ngt. Jag anser samhället under sin utveckling bilda flera och mäktigare tvångskrafter än handens. Järta 2: 412 (1824).
-KRISTNA. med tvång kristna (ngn); jfr -döpa, -konvertera 2. Nu blevo de (dvs. saxarna) av honom (dvs. Karl den store) genom en lång rad av fälttåg tvångskristnade, och biskopssäten upprättades i Paderborn, Münster (m. fl. ställen). OoB 1930, s. 276.
-KURS. (i sht om ä. förh.) särsk. om av staten fastställd kurs för betalningsmedel; särsk. i fråga om pappersmyntfot. Äfven efter Carl XII:s död sökte regeringen hålla mynttecknen och .. myntsedlarne .. i tvångskurs. Agardh o. Ljungberg I. 3: 14 (1853).
(I 3 d) -KÄNSLA. särsk. psykol. om tvångstanke l. fobi. Viktigare psykiska symtom äro tvångstankar och tvångskänslor (fobier). 2NF 12: 34 (1909). Jag hade en tid en tvångskänsla av att jag gick omkring och sov; det .. kändes ung. som en mara i vaket tillstånd. Ekelöf Självbiogr. 100 (1966).
-KÖP. tvångsinlösen. Schulthess (1885). En särskild lag .. som underlättade tvångsköp, expropriering, av fastigheter. DN 26 ⁄ 4 1992, s. C2.
-LAG. (tvång- 1792. tvångs- 1802 osv.) jfr lag, sbst.1 1. Jag skall Bevisa, at en Tvånglag på Tryckfriheten ej Bör Vara. Thorild (SVS) 3: 270 (1792).
-LEVERANS. leverans som sker under tvång; särsk. om sådan leverans av förnödenheter o. d. till staten i krigstid. KrigVAT 1851, s. 491. Kriget kräfde stränga åtgärder, rekvisition af lifsmedel för armén, tvångsleveranser af ved till järnvägarna (osv.). 2NF 35: 670 (1923).
-LICENS. särsk. jur. jfr licens 2 a. BtRiksdP 1902, I. 2: nr 39, s. 9. Innehavare av patent på uppfinning, vars utnyttjande är beroende av annan tillhörigt patent, äger erhålla tvångslicens att utnyttja den uppfinning som skyddas därav. SFS 1967, s. 1785.
-LIKVIDATION. av domstol beslutad likvidation. SvBanklex. (1942).
-LOTS. (i fackspr.) Lang FinlSjör. 1: 281 (1890). Tvångslotsar .. d. v. s. lotsar, som befälhavaren är tvungen att antaga och till vilka han överlämnar kommandot. Lang FinlSjör. 310 (1932).
-LÅN. (i sht om ä. förh.) av stat upptaget lån till vilket långivaren tvingas. LittT 1796, s. 123. 1627 satt Eliot en tid häktad, enär han vägrat betala sin andel i de olagliga tvångslån konungen påbjudit. 3NF 6: 697 (1927).
(I 2 a) -LÄGE. prekärt l. trängande läge (se d. o. 6) l. nödläge, knipa. MosskT 1887, s. 223. President Johnson befinner sig i ett tvångsläge där han måste avvärja attacker från två håll. DN(A) 6 ⁄ 8 1964, s. 2.
-LÖS. (tvång- c. 17001964. tvångs- 1864 osv.) fri från tvång; särsk. (numera föga br.) till I 3 b slutet: otvungen l. konstlös; i sht ss. adv.; jfr -fri. Isogæus Segersk. 265 (c. 1700). Aloise Foscari har fritt och tvångslöst bekänt sig skyldig. Hallström VenezKom. 182 (1901). En de fria passionernas apostel af upphöjd sedlighet och radikal anhängare af en tvångslös frihet, fördömde Fourier. 2NF 26: 192 (1917). Ibland låter han rimmet osökt och tvångslöst glida in i en för övrigt orimmad dikt. Werin Ekelund 1: 93 (1960).
(I 3 (b slutet)) -LÖSHET~20, äv. ~02. (tvång- 18111919. tvångs- 1797 osv.) (numera föga br.) egenskapen l. förhållandet att vara fri från tvång. LittT 1797, s. 200. SAOL (1998).
-MAKT. makt (se d. o. 11) gm l. grundad på tvång; jfr -välde. Weste (1807). En naturrättslig kyrkouppfattning, enligt vilken kyrkan var en förening av likställda personer, som inte skulle utöva tvångsmakt över medlemmarna. Rig 1961, s. 139.
-MATA, -ning. mata (ngn) med tvång; äv. i bildl. anv. (jfr mata, v. 1 e α); särsk. ss. vbalsbst. -ning. Vid näringsvägran (hos en deprimerad) kan tvångsmatning påfordras. Wretlind Läk. 9–10: 269 (1902). Den tvångsmatning av död minneskunskap som .. försiggick (i skolan). Ahlin Markn. 23 (1957).
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13) som används för att tvinga (ngn till ngt), maktmedel. BtFinlH 2: 328 (1670). För rätten att tillgripa det som kallas tvångsmedel, exempelvis husrannsakan .. fordras en underbyggd brottsmisstanke. Guillou Coq 119 (1986).
-MEDICINERING. medicinering som sker mot ngns (vanl. patientens) vilja. SvD 19 ⁄ 11 1971, s. 1. I förslagen ingår .. (att) bältesläggning och tvångsmedicinering endast skall få användas i nödsituationer. DN 24 ⁄ 9 1985, s. 5.
-MEDLING. medling som påtvingas tvistande parter. SträngnHist. 521 (1959).
-METOD. jfr -medel. Presidentskan har varit med om att införa tvångsmetoder för att förhindra den frivilliga förkrympningen av kinesiskornas fötter. SDS(A) 23 ⁄ 6 1932, s. 8.
(I 2, 3) -MÅL. (tvång- 15291872. tvångs- 16641964) (†) tvång. Jcke wetthandis wtaff huad orsak nöd eller twongmåll the sådant förretagit haffue. G1R 6: 30 (1529). (Det har anmärkts) att Almqvist ej var obenägen för tvångsmål. Lysander Almqvist 177 (1878). Östergren (1964; angivet ss. skriftspr. o. ålderdomligt).
-MÄSSIG. som medför l. innebär l. sker med tvång; i sht (psykol.) till I 3 d: som utförs av l. präglas av tvång. Herrlin Snille 77 (1903). Den trohjärtade blåögde växelförfalskaren, som handlat under tvångsmässiga impulser och begått ett brott. 3SAH 50: 403 (1940). Spencers .. klander av hemmens tvångsmässiga och naturstridiga uppfostran. PedT 1958, s. 93.
(I 3 d) -NEUROS. psykol. tvångssyndrom. Bjerre Själsläk. 129 (1914).
-ODLA, -ing. odla (viss gröda) under tvång; i sht ss. vbalsbst. -ing. Tvångsodling av kaffe (på Sumatra) afskaffades 1908. 2NF 27: 703 (1918). Expressen 19 ⁄ 10 1998, s. 54.
-OMHÄNDERTAGA. med tvång omhänderta (ngn) för vård o. d. Bestämmelserna om tvångsomhändertagande (har) blivit kritiserade. SvD(A) 18 ⁄ 6 1959, s. 4. Tvångsomhändertaganden med fosterhemsplacering som ofta blir följden av att ensamstående föräldrar klappar ihop. DN 12 ⁄ 12 1976, s. 33.
-OMVÄNDA~020, -else. med tvång omvända (se d. o. 4 b β α’) (ngn till ngt); jfr -konvertera 2. Tvångsomvändelser (i Ingermanland) förekommo endast undantagsvis såsom yttringar af öfverdrifven nitälskan. Hjärne K12 24 (1902).
-ORDNING. särsk. om samhällsordning som grundar sig på tvång l. innebär l. medför tvång (för medborgarna). Den drömda socialiststatens starka centralisation och tvångsordning i ekonomiskt afseende. NF 19: 231 (1895).
-ORGANISATION. särsk. om organisation (se d. o. 3) vars medlemmar ansluts med tvång; jfr -förening. Gesällsamfunden .. äro liksom skråna själfva tvångsorganisationer .. de föreskrifva obligatoriskt inträde. EkonS 2: 342 (1898).
-PERMITTERA, -ing. permittera (ngn) mot vederbörandes vilja; avskeda. BtRiksdP 1885, 4Hufvudtit. s. 51. Slutligen tvångspermitteras manskapet efter manövrernas slut och nödgas då tigga sitt uppehälle. Aminoff Krigsg. 12 (1904).
-PLIKT. [jfr t. zwangspflicht] lagstadgad plikt; äv. allmännare, om moralisk plikt. Undersåtarena hafva ansett för en tvångspligt hos Regenterna, at befordra allmännt väl och Samhällets lycksalighet. LittT 1795, s. 400. Då nu .. staten som en tvångspligt ålägger försäkring ej blott mot sjukdom och olycksfall utan (osv.). Forssell Stud. 2: 95 (1884, 1888).
-POLITIK. politik som grundar sig på l. innebär l. medför tvång; jfr makt-politik. SundsvP 17 ⁄ 6 1886, s. 3. Jag (är) övertygad om att .. (en marknadsinriktad miljöpolitik) kommer att ge en betydligt större effekt än dagens förbuds- och tvångspolitik. DN 30 ⁄ 1 2005, s. A6.
-REALISATION. (i sht i fackspr.) jfr realisation 2 o. -försäljning. Auerbach (1915). Sker ej uppgörelse inom stadgad tid, må den ickeförsumlige parten .. företaga tvångsrealisation, resp. täckningsköp. SFS 1920, s. 489.
-REGEL. regel (se regel, sbst.1 II 1 b) som innebär l. medför tvång; jfr -föreskrift. KrigVAH 1805, s. 151. Han är en avgjord motståndare till tvångsregler på alla områden när det gäller mänsklig fostran. SvLäkT 1935, s. 1657.
-REGEMENTE. jfr regemente 1 o. -makt, -politik, -välde. Till följd af .. (spartanernas) låga bildning blef deras välde blott ett brutalt tvångsregemente. Boëthius HistLäsn. 1: 163 (1895).
-REGLERA, -ing. i sht ss. vbalsbst. -ing.
1) till I 1 slutet; jfr reglera II 3. Man har .. vid denna turbin måst släppa efter på den säkerhet, som ligger i en mekanisk tvångsreglering. TT 1901, M. s. 25.
2) till I 3: med tvång reglera (ngt); jfr reglera II 2. Sträfvandet att genom tvångsreglering af hyrorna söka förhindra hvad man kallar ”oskälig hyresstegring”. Cassel Dyrtid 248 (1917).
-REKRYTERA, -ing. med tvång rekrytera (ngn); jfr rekrytera I 2, 3 o. -rekvirera, -utskriva 1, -uttaga, -värva. KrigVAH 1832, s. 184. Omkr. 150.000 polacker, som varit bosatta på tyskt område och tvångsrekryterats till den tyska krigsmakten. SvGeogrÅb. 1947, s. 99. Såvitt känt förekommer icke någonstans någon tvångsrekrytering till realskolan. TSvLärov. 1952, s. 446.
-REKVIRERA, -ing. med tvång rekrytera (ngn) l. rekvirera (ngt); jfr rekvirera 1 f, g o. -utskriva 2. (Revolutionärerna) tvångsrekvirerade sprit från apoteken .. och ställde till festlig bal. Böök ResSv. 219 (1922). In på 1960-talet klassificerades bönder på självhushållsnivå som arbetslösa, vilket innebar att de kunde tvångsrekvireras till vägbyggen och andra offentliga arbeten. Jannes Möten 12 (1976).
-REKVISITION. jfr rek–visition 1 o. -rekvirera. Finlands Senats beslut angående .. tvångsrekvisition av elektriska förnödenheter. FFS 1918, nr 102, s. 1.
-REVISIONISM. med tvång genomförd revisionism. Den unionspolitiska tvångsrevisionismen. Spångberg StMän 1: 22 (1917).
-RÄTT. [jfr t. zwangsrecht] jur. jfr rätt, sbst.2 4. LittT 1795, s. 39. Kommunen försöker lösa regleringsrätten på frivillig väg .. Om inte det går kommer vi att begära tvångsrätt. GbgP 21 ⁄ 12 2007, s. 12.
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. (numera bl. mera tillf.) rättighet att utöva tvång (mot ngn); jfr -rätt. LittT 1796, s. 11.
-RÖRELSE. (tvång- 1890. tvångs- 1868 osv.)
1) tekn. till I 1 slutet: av yttre påverkan framtvingad rörelse. TT 1890, s. 203.
2) till I 3 d (i sht psykol.): tvångsmässig (stereotyp) rörelse. Lundberg HusdjSj. 167 (1868). Tvångsrörelser, då den sjuke stereotypt utför samma rörelse t. ex. att nysta med fingrarna, tugga på naglarna (osv.). Wretlind Läk. 9–10: 247 (1902).
-SAMHÄLLE~020. samhälle kännetecknat av tvång mot medborgarna. Att en sådan höjning (av levnadsstandarden som nazisterna utlovat) .. skall leda till att den stora massan av befolkningen förvandlas till tvångssamhällets husdjur, utan egen vilja och utan rörelsefrihet, förtiges. GHT 27 ⁄ 4 1944, s. 3.
(1) -SELE. (tvång- 1901) jfr sele, sbst.2 1 d β. Quennerstedt Torneå 1: 205 (1901).
-SEMESTER. påtvingad semester. LD 6 ⁄ 3 1959, s. 16. Sysselsättningsfrågan skall vi .. försöka lösa. Tvångssemestrar kanske dock måste tillgripas. LD 1960, nr 139, s. 9.
-SITUATION. jfr situation 2 o. -läge, -tillstånd. MorgT 2 ⁄ 10 1948, s. 5.
-SKYDD. jfr skydd 2 a ε. För den mest skadliga sidan af bankens .. verksamhet statuerar man ett tvångsskydd, under det man proklamerar bankens oberoende af staten. Geijer I. 7: 273 (1829).
-SLAKT. av myndighet beordrad slakt (se slakt, sbst.1 2), i sht för att hindra smittspridning. Tvångsslakten på Ängeltofta. SvD(B) 4 ⁄ 3 1925, s. 5.
-SPARA. spara (se spara, v. 6) av tvång; särsk. i fråga om att staten temporärt hindrar löneökningar l. höjer skatt för att minska den privata konsumtionen; i sht ss. vbalsbst. -ande. HandInd. 126 (1926). Tvångssparandet innebär endast uppskjuten konsumtion. Pengarna är alltfort medborgarnas. SDS 8 ⁄ 2 1990, 1: 2. Gör hushållsbudget – och håll den. Tvångsspara – via löneavdrag – till en buffert. GT 13 ⁄ 5 2008, s. 22.
(I 1) -SPILTA. (i sht i fackspr.) = nöd-spilta. HbRödStjärn. 28 (1932).
-STERILISERA, -ing. med tvång sterilisera (ngn). Östergren (cit. fr. 1951). Innan den nya lagstiftningen trädde i kraft kunde man tvångssterilisera människor med ”asocialt beteende”. ICAKurir. 1983, nr 20, s. 20.
(I 1) -STOL. (tvång- 18251921. tvångs- 1908 osv.) (förr) inom mentalvården använd stol vid vilken orolig l. våldsam patient hölls fastbunden. Bergman VSmSkr. 122 (1825). Den s. k. tvångsstolen, vid vars armstöd och ben den sjuke kunde spännas fast med remmar. Söderström LäkKvacksalv. 204 (1926).
(I 1 slutet, 3) -STYRA. (tvång- 18971930. tvångs- 1913 osv.) särsk. tekn., i fråga om reglering av ventiler i (förbrännings)motor. TT 1897, M. s. 20. Tvångstyrd säges en ventil vara, om den öppnas och stänges genom mekanisk påverkan. Nerén (1930).
-STÄLLNING. i fråga om människas l. djurs kropp(sdel), om felaktig l. onaturlig ställning; äv. till I 3 (d): ställning som intas av tvång. En tvångsställning, som ger ögonmusklerna ett högst ansträngande .. arbete. LärovKomBet. 188485, III. 4: 264. Till tvångsrörelserna .. böra äfven de s. k. tvångsställningarna föras. 2NF 30: 493 (1920).
(I 3 d) -SYMTOM l. -SYMPTOM. psykol. jfr symtom 2. Gadelius Tro 2: 230 (1913). Patienter med fobier och tvångssymptom kan hjälpas till frigörelse genom att avsiktligt göra sådant som de undviker på grund av fobi. Egidius ModPsyk. 95 (1977).
(I 3 d) -SYNDROM. psykol. jfr -neuros. SDS 26 ⁄ 10 1992, s. B1. Tvångssyndrom (dvs.) psykisk störning med tvångstankar el. -handlingar. Lindskog (1997).
-SYSTEM. (tvång- 1846. tvångs- 1885 osv.) system (se system, sbst.1 5 b) som grundar sig på l. medför tvång. Palmblad Norige 379 (1846). Det som .. gav bohusfiskarna möjligheter att dra sig ur detta krediternas tvångssystem. Hasslöf SvVästkustf. 395 (1949).
-TANKE. om tanke som är svår att frigöra sig från; särsk. (psykol.) till I 3 d: om återkommande (obehaglig l. plågsam) tanke l. föreställning som den drabbade (fullt medveten om att den är irrationell l. oberättigad) inte kan värja sig mot; jfr -föreställning. Gadelius Tvångst. (1896; titel). En trettioårig man förföljes av hatfulla tvångstankar mot en av sin barndoms uppfostrare. Küntzel ModTyLitt. 132 (1927). Jag kan fortfarande sakna cigaretterna ibland. Det härliga är att vara fri och oberoende och ledig från tvångstankar. ICAKurir. 1987, nr 45, s. 28.
Ssg (numera föga br.): tvångstanke-sjuka. sjukdom som karakteriseras av tvångstankar. På vårt språk finnes .. ingen uppsats i detta ämne, ehuru tvångstankesjukan är en af de morbida själsföreteelser, hvilka af den praktiserande läkaren bäst böra kännas. Gadelius Tvångst. 6 (1896). DN 11 ⁄ 7 1968, s. 3.
-TAPPA, -ning. jfr tappa, v.1 2 b; i sht ss. vbalsbst. -ning. Det är tio år sedan Vänern senast var så ”bräddfull”. Sedan en tid tillbaka tvångstappas sjön på 1 000 kbm vatten per sekund. SvD(A) 10 ⁄ 11 1967, s. 12. GbgP 19 ⁄ 7 1991, s. 18 (: tvångstappning).
-TILLSTÅND~02 l. ~20. tillstånd (se d. o. 3) vari tvång föreligger (jfr -situation); särsk. (psykol.) till I 3 d (jfr tillstånd 3 c o. -syndrom). Tegnér FilosEstetSkr. 301 (1808). Krigs- eller arbetstjänst eller annat liknande tvångstillstånd. NE 7: 274 (1992). Tvångstillstånd är så plågsamma tillstånd att de flesta patienter föredrar .. (medicinens) förhållandevis lindriga biverkningar. DN 3 ⁄ 6 1996, s. B2.
(I 1) -TRÖJA. (tvång- 18441852. tvångs- 1839 osv.) plagg avsett att fixera armarna hos orolig l. våldsam patient, skyddströja (jfr -jacka); äv. i bildl. anv., om ngt som hindrar ngn l. begränsar ngns frihet. Hygiea 1839, s. 360. Länge ansåg man cellerna och tvångströjan för de nödvändigaste av alla de medel, som tillhörde ett hospitals utrustning. Gadelius Sinnessj. 28 (1908). Medan hela övriga Östeuropa fredligt och värdigt kastar av sig stalinistiska tvångströjor utbryter i Ceausescus Rumänien brutaliteter av kinesisk dimension. DN 20 ⁄ 12 1989, s. 2.
-UNDERVISNING. obligatorisk (se d. o. 2) undervisning. Schulthess (1885).
-UPPFOSTRAN~020. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om av domstol beslutad vård på ungdomsvårdsanstalt. BtRiksdP 1902, I. 2: nr 8, s. 50. Tvångsuppfostran kan enl. lag .. träda i st. f. böter eller fängelse eller straffarbete i högst 2 år, som ådömes någon, hvilken fyllt 15, men ej 18 år. 2NF 38: 1008 (1926).
-UPPFOSTRINGSANSTALT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ungdomsvårdsanstalt; jfr -anstalt 2. SFS 1905, Bih. nr 2, s. 6.
-UTSKRIVA~020, -ning. särsk. (i sht förr) i fråga om utskrivning av manskap l. förnödenheter.
1) tvångsrekrytera (ngn). 2SAH 40: 185 (1865).
2) tvångsrekvirera (ngt). Tvångsutskrifning af hästar och fordon. PT 1892, nr 243, s. 3.
-UTTAGA~020, -ning. (i sht förr) tvångsrekrytera (ngn). Med stöd af ett riksdagsbeslut .. erhöllo myndigheterna (i Ungern) rätt att i nödfall tvångsuttaga arbetskrafter. Hildebrand Donaumon. 60 (1915). Lundkvist Snapph. 32 (1968: till krigstjänst).
-VACCINATION. obligatorisk (se d. o. 2) vaccination. (Fadern) anhöll att hans lilla flicka skulle befrias från tvångsvaccination, då hon .. vore sjuk och svag. VL 9 ⁄ 3 1901, s. 3.
-VIGSEL. jfr -gifte. Hygiea 1844, s. 443.
-VIS, adv. o. adj.
I. ss. adv.: med l. gm tvång. Sthm 2: 241 (1897). Gatubelysningen är .. ett rent kollektivbehov, för vilket bidrag måste upptagas tvångsvis. Cassel TeorSocEkon. 97 (1934).
II. ss. adj.: som sker med l. gm tvång. SvD(A) 12 ⁄ 11 1929, s. 5. Tvångsvisa förvärv, expropriationer, av fastigheter. GbgP 8 ⁄ 8 1980, s. 3.
-VÅRD. om vård som med lagens stöd ges åt ngn (i sht missbrukare l. psykiskt sjuk person) mot vederbörandes vilja. Han efterlyser .. en lag som ger läkare rätt till tvångsvård av missbrukare. GHT 15 ⁄ 8 1968, s. 7. PsykLex. 553 (1997).
-VÅRDA. låta (ngn) bli föremål för tvångsvård. GHT 18 ⁄ 8 1969, s. 20. Missbrukare av alkohol och narkotika skall kunna tvångsvårdas i ett år. SvD 4 ⁄ 2 1981, s. 6.
-VÄLDE. gm tvång utövat välde; äv.: välde som kännetecknas av tvång o. förtryck, i sht om diktatur; jfr -makt. Detta tvångsvälde gör hertigdömenas tillstånd alldeles rättslöst. AB 6 ⁄ 11 1865, s. 3. Hippias tog .. ensam ledningen, stödd på legotrupperna, och hans regering blev ett tvångsvälde. Almquist VärldH II. 1: 112 (1931).
-VÄRVA, -ning. tvångsrekrytera (ngn); äv. i allmännare anv. 2VittAH 17: 102 (1839, 1846). Utskrivning .. och tvångsvärvning fyllde åter arméns kadrar. Andersson SvH 306 (1943). Valagitatorerna .. (i Sovjetunionen) utsågs antingen inom partiet, eller tvångsvärvades utanför kretsen av partimedlemmar. DN 6 ⁄ 8 1999, s. C4.
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd l. handling i syfte att tvinga ngn till ngt l. handling som ngn tvingas till; jfr -anstalt, -medel, -metod. Man höll .. tiden för Svaranden att träda i svaromål å trenne Ting öppen, och först då han från alla dem uteblifvit, vidtogos mot honom tvångsåtgärder. Nordström Samh. 2: 576 (1840). Det är orimligt att pålägga bilisterna tvångsåtgärder om vilkas lämplighet de icke är övertygade. DN(A) 19 ⁄ 4 1964, s. 8.
-ÄKTENSKAP~002, äv. ~200. jfr -gifte. PT 1898, nr 17 A, s. 3.
-ÄMNE. särsk. (numera föga br.) om obligatoriskt studieämne. 1NordUnivT IX. 2: 71 (1864). För humanisterna tillkommo (förutom latin i fil. kand.-examen) såsom tvångsämnen .. filosofi, nordiska språk och historia (osv.). LundagKron. 3: 35 (1955).
(I 3 d) -ÄTA. psykol. äta (mycket l. ofta) av tvång; i sht i fråga om hetsätning. På vad sätt spelar .. (känslorna) in för de många som äter för mycket, som tröstäter och tvångsäter? SvD 26 ⁄ 1 1976, s. 16.

 

Spalt T 3348 band 35, 2009

Webbansvarig