Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRI- tri1– l. (i ssg med huvudtonen på senare ledens första stavelse) tri, äv. tri3~, ssgsförled.
Etymologi
[liksom t., eng., fr. tri- av lat. tri- l. gr. τρι-, i avljudsförh. till tres resp. τρεῖς (se TRE, räkn.). — Jfr TRIAD, TRIALIS, TRIALISM, TRIALOG, TRIANDRIST, TRIANGEL, TRIATHLON, TRIBRACHYS, TRICEPS, TRIENNAL, TRIENNIUM, TRIER, TRIFOLIUM, TRIFORIUM, TRIFTONG, TRIGLYF, TRIGON, TRIKLOR-, TRIKOLOR, TRIKORN, TRILJON, TRILOBIT, TRILOGI, TRIMARAN, TRIMESTER, TRIMETYL-, TRINITRO-, TRINOM, TRIO, TRIOD, TRIOL, TRIONAL, TRIPLETT, TRIPLICERA, TRIPLOID, TRIPOD, TRIPPEL, adj., TRIPTYK, TRIREM, TRISKELE, TRITONUS]
ss. förled i ssgr för att beteckna att ngt innehåller l. kännetecknas av l. har avseende på antalet tre av ngt; tre-.
Ssgr[ofta med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. l. fr.]: TRI-ARKI. [med avs. på senare leden se hierarki] (†) om styrelseform i vilken makten delas mellan tre parter. Andersson (1845). I stället för Medeltidens triarki: konung, råd och menighet har den gamla dyarkien af konung och folk återkommit. Fahlbeck Förf. 21 (1904). Auerbach (1915).
-CYKEL3~20 (040 LoW (1911)).
1) [jfr fr. tricycle] (†) om (av (två) häst(ar) dragen) trehjulig vagn (för passagerarbefordran). Almqvist GMim. 1: 207 (1841).
2) [jfr eng. tricycle] (numera bl. mera tillf.) trehjulig cykel; särsk. om sådan cykel för passagerarbefordran; jfr tre-hjuling. TIdr. 1883, s. 198. Meshie på tricykel i spetsen för sina lekkamrater. Hanström SådDjur 177 (1935). En .. märklig nyhet var tricykeln som hade plats för en passagerare i vilstol längst fram. Fogelström BarnStad 247 (1962).
-CYKLISK040. i sht kem. o. farm. om kemisk förening: som innehåller tre (till ett större ringsystem) sammankopplade ringar (se ring, sbst.1 7 o); särsk. om antidepressivt läkemedel med sådan kemisk struktur. Fyra svåra förgiftningsfall .. redovisas i Läkartidningen som varnande exempel på oförsiktig användning av tricykliska antidepressiva medel. SvD 24 ⁄ 9 1970, s. 6.
-DENT04. (numera mindre br.) treudd (se d. o. 1). Valerius 1: 55 (1831). BonnierLex. (1966).
-GAMI104. om förhållandet att samtidigt vara gift med l. (mer l. mindre) samtidigt ha sexuella förbindelser med tre personer. Pfeiffer (1837). Den som en tid studerat de engelska tidningarna, vet att det ingalunda är bland fabriksbefolkningen ensamt som bi- och trigami talrikt nog förekomma. Steffen ModEngl. 174 (1893). (Filmen) handlar .. om trigami. Expressen 22 ⁄ 1 2001, s. 84.
-GLYCERID1004. i sht kem. om var o. en av de estrar som bildas av glycerol (jfr glycerin) med tre fettsyror (o. som utgör en betydande del av de fetter som förekommer i växt- o. djurriket); särsk. om (halten l. koncentrationen av) sådana fetter i människokroppen; i sht i pl. KommentSvFarm. 138 (1902). Oljesyrans triglycerid, ett typiskt fett. HantvB I. 1: 83 (1934). Den höga sockerkonsumtionen medförde ingen stegring av kolesterolhalten i blodet men däremot en uttalad stegring av det andra viktiga blodfettet, triglyceriderna. SvD 19 ⁄ 11 1970, s. 10. Ssg (i sht kem.): triglycerid-halt. DN 23 ⁄ 4 1969, s. 17.
-GRAF04. språkv. grupp av tre bokstäver som tillsammans betecknar ett språkljud; jfr digraf, triftong. Lidforss FrSpr. 1 (1867). En skrift med digrafer ock trigrafer är ytterst svårläst. Landsm. III. 1: 27 (1881).
-KLIN04. [med avs. på efterleden se diklin] miner. om kristall(system): som kännetecknas av att de tre kristallaxlarna är olika långa o. bildar sneda vinklar mot varandra; äv. ss. adv.: i enlighet med sådant system; jfr monoklin, adj.2 Triklina systemet. NF 8: 1578 (1884). I triklina kristaller (uppträder) likartade ytor aldrig parvis, utan städse en och en. Gertz o. Grönwall Min. 19 (1923). Fältspat kristallisera dels monoklint dels triklint. 3NF 8: 117 (1927).
-KLORID104. kem. kemisk förening (i sht salt) innehållande tre kloratomer; särsk. (o. numera i sht) ss. efterled i ssgr l. elliptiskt för sådana. Lundell (1893). NE 1: 432 (1989; elliptiskt för antimontriklorid). jfr arsenik-, benso-triklorid.
-LATERAL1004. [med avs. på senare leden se bilateral] tresidig; särsk. om möte l. samarbete l. avtal o. d.: som äger rum l. ingås mellan tre parter (ss. stater l. regioner l. organisationer o. d.). Andersson (1845). Ett trilateralt samarbete mellan USA, ”Europa” och Japan. SvD 18 ⁄ 12 1973, s. 3.
-LEMMA032. [bildat i analogi med dilemma] log. slutledning l. argument innehållande en disjunktion med tre alternativa led; äv. allmännare, om besvärlig l. svårbemästrad situation i vilken ngn har att välja mellan tre (mer l. mindre) olyckliga l. obehagliga alternativ. Tuderus Kiesewetter Log. 79 (1806). Trilemma .. (dvs.) en art af hypothetico-disjunktiv slutledning .. der Öfversatsen innehåller tre genom ett antingen-eller förbundna lemmar. Grubbe FilosOrdl. (c. 1845). Maffians trilemma. DN 17 ⁄ 12 1969, s. 11.
-LIT04. [med avs. på senare leden se lito-] arkeol. om till den megalitiska kulturen hörande (monumental) anläggning bestående av två resta stenar o. en överliggande. 2NF 17: 1466 (1912). Det berömda Stonehenge .. i England utgöres av ett komplex triliter. 3NF 13: 1115 (1930).
-METER3~20, äv. 040. metr. om versmått i vilket versraden utgörs av tre dubbla takter; i sht (särsk. i uttr. jambisk trimeter) om sådan av jamber uppbyggd vers, senar. (Några av) verserna (är) ordentliga, tragiska trimetrer. Phosph. 1810, s. 217. Ann Jäderlunds sköna, mäktiga hymn .. på ett versmått i närheten av det antika dramats jambiska trimeter. Expressen 3 ⁄ 4 1990, s. 4.
-MORF04. [med avs. på senare leden se dimorf] (i fackspr.) som uppträder l. kan uppträda i tre olika former l. gestalter; särsk. dels (kem. o. miner.) om kemiskt ämne l. kemisk förening: som kristalliserar i tre olika former (tillhörande olika system l. vilka inte kan härledas ur varandra), dels (bot.) i fråga om längden av ståndare resp. stift. H. Rose har .. ådagalagt att rutil, brookit och anatas icke äro annat än olika isomeriska modifikationer af titansyra som här visar sig vara trimorf. Berzelius ÅrsbVetA 1845, s. 250. Blommorna .. är hos många arter (av fackelblomster) trimorft heterostyla, dvs. arten har tre olika blomtyper som skiljer sig i fråga om ståndar- och stiftlängder. NE 6: 90 (1991).
-MORFI104. [till -morf] (i fackspr.) förhållandet att ngt är trimorft; egenskapen att vara trimorf. Ekbohrn (1868). Trimorfi hos blommor och frukter. BotN 1905, s. 133. Trimorfi är ett specialfall av polymorfi. 2NF (1919).
-NITRAT104. (i fackspr., i sht kem.) förening vars molekyler innehåller vardera tre nitratgrupper; särsk. ss. senare led i ssgr l. elliptiskt för dessa. Bomullskrut är en blandning av cellulosadi- och trinitrat. Rent trinitrat kan ej framställas tekniskt. Bolin OrgKem. 169 (1925). jfr glycerin-trinitrat.
-OXID104. kem. oxid vars molekyler innehåller vardera tre syreatomer; särsk. ss. senare led i ssgr l. elliptiskt för dessa. Svafveldioxiden oxideras af luften till trioxid. KommentSvFarm. 121 (1902). Trioxiden är det viktigaste utgångsmaterialet för framställning av .. arsenikföreningar. NE 1: 577 (1989). jfr arsenik-, svavel-trioxid.
-PLAN04 l. 3~2. [jfr eng. triplane] (förr) flygplan med tre vingpar; jfr biplan, sbst.2, multi-plan. Grenander LuftskFlygm. 92 (1910). Bi- och triplan kunna ha vingarna antingen midt öfver hvarandra eller ock förskjutna framåt eller bakåt. 2NF 35: 893 (1923).
-SULFID104. kem. sulfid vars molekyler innehåller tre svavelatomer; särsk. ss. efterled i ssgr l. elliptiskt för sådana. KemT 1891, s. 136. Vid inverkan af triacetsyra i värme utfaller arseniken som trisulfid. KommentSvFarm. Handledn. 91 (1907). jfr arsenik-trisulfid.
-TEISM104. rel.-vet. o. teol. tro på l. dyrkan av tre gudar; särsk. om sådan tolkning l. framställning av treenighetsläran som framhäver trefalden på bekostnad av enheten. Doederlein .. säger sig tvifla att läran om de tre personerna kan i folkundervisningen så framställas och förklaras .. att faran af tritheismen, eller villfarelsen om tre gudars tillvarelse, kan undvikas. Geijer I. 5: 327 (1821).

 

Spalt T 2465 band 35, 2007

Webbansvarig