Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STUDIO stɯ4diω, äv. (i sht förr) med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r. l. m.; best. -on; pl. -or (Östergren (1948) osv.), äv. -os (Berger Ysaïl 117 (1905) osv.), ngn gg äv. = (ST(A) 1964, nr 313, s. 20 (: talstudio)).
Etymologi
[liksom ä. d. studio (d. studie), t. studio, eng. studio, fr. studio av it. studio, av mlat. studium, studierum, arbetsrum (se STUDIUM); i bet. 2 är ordet dock snarast lån från eng.]
1) om en konstnärs arbetslokal l. arbetsrum, ateljé; äv. i utvidgad anv. (jfr slutet) om större sådan arbetslokal osv. (tillhörig konstnär l. konstakademi l. dyl. o.) betraktad ss. skola för yngre konstnärer, konstskola; i sht förr äv. allmännare, om arbetsrum l. studerkammare o. d. tillhörigt (tillhörig) l. avsett (avsedd) för l. använt (använd) av en person som icke är konstnär. Lundgren Res. 188 (1852). Jag hyrde mig .. strax en studio med tillhörande sofrum. Dens. MålAnt. 3: 111 (1873). Rummet en läkares studio: böcker, preparat, instrument, skelettet i sin vrå. Bergman Dröm. 240 (1904). Landino föreläser i den florentinska studio’n Petrarca. Söderhjelm ItRenäss. 173 (1907). (V. Benedictsson hade) ett litet rum med väggarna täckta af böcker och ett uppslaget spelbord vid det enda fönstret .. Detta var hennes studio. Lundegård Benedictsson 317 (1908). (Bibliotekarie) Moll .. dvaldes nu i sin lilla studio i Uppsala universitetsbibliotek, bland handskrifter, som .. skulle sättas ihop till böcker. Blomberg Uvd. 173 (1917). BraBöckLex. (1980). — särsk. i utvidgad anv., om arbetslokal l. verkstad i fabrik o. dyl. l. etablissemang o. d. för konsthantverk, särsk. keramik- o. glasarbete. Form 1951, s. 110. De studios som våra keramik- och glasfabriker inrättat till en de konstnärliga idéernas och de hantverkliga experimentens tummelplats. Därs. 1952, s. 78. Varför har inte textilföretagen i likhet med de keramiska fabrikerna studios för exklusiva experiment? Därs. 1959, s. 509.
2) om specialinredd lokal avsedd för inspelning l. inläsning av ngt l. för hälsobefrämjande aktiviteter o. d.
a) om (en med elektrisk utrustning av olika slag försedd) lokal för inspelning o. sändning av radio- och televisionsprogram, film, grammofonskivor o. d. Mikrofonens placering i inspelningslokalen (studion) .. spelar en ej ringa roll, särskildt vid utförandet af flerstämmig musik, då alla instrument skola göra sig gällande i radio på samma sätt som i konsertlokalen. 2NF 38: 79 (1925). Radiolyssn. 1927, nr 10, s. 8 (i planerat radiohus). Dagen därpå stod jag i Ganz studio och lyssnade till de första takterna av denna (hans) berömda sång (Sing, Sweet Bird). Krey-Lange Melba Liv 26 (1927). Vad gör det att endast några få studios av verklig betydelse ha sitt säte i själva Hollywood och att många millioner meter mera film vevas på (osv.). SvD 28/1 1934, Söndagsbil. s. 1. Jag har sett många verkligt välgjorda filmer producerade av studios för armén, flyget och flottan och även av andra institutioner som (osv.). SvD(B) 1945, nr 200, s. 9. DN 27/4 1980, s. 20 (om lokaler för ljudproduktion). — jfr RADIO-, TAL-, TELEVISIONS-STUDIO m. fl.
b) om specialinredd lokal för inlärning av ngt; särsk. dels om en för språkinlärning o. d. inredd lokal, där varje elev är försedd med egen bandspelare, språklaboratorium, inlärningsstudio, dels (särsk. ss. senare led i ssgr) om en för dans l. balett o. d. (jfr c) avsedd lokal, ofta övergående i l. närmande sig bet.: institut l. skola. RTKatal. 1937, 4: 1279 (om dansskola). En av Sveriges förnämsta studios på grundskolenivå. Skolvärld. 1972, nr 8, s. 15. — jfr SPRÅK-STUDIO.
c) om (särsk. ss. senare led i ssgr) specialinredd lokal avsedd för hälsobefrämjande aktiviteter (ss. gymnastik, sport, motion), ofta övergående i l. närmande sig bet.: institut l. skola. jfr: I receptionen, som är samordnad med expresstvätten och hälsostudion, får man nyckel till vilhytt med tvättrum, duschrum eller fullt utrustat badrum. DN(A) 10/1 1965, s. 16. Gracil-Wiking Motionsstudio. TelKatal. 1984—85, 1: 179.
3) om mindre teaterscen; stundom: (konstnärlig l. intim) experiment- l. försöksteater. (Teatern) skulle kallas Moskvas Konstnärliga Teaters Studio och skulle bli en god praktisk skola för oss. Salander Boleslawski o. Woodward Lans. 61 (1934). (V. Mejerhold) experimenterade också, som ledare för en rad studios, och han hade blivit chef för Kejserliga Alexandersteatern. Krukovskaja RyDag. 143 (1938). Dramatiska teaterns 1945 öppnade lilla scen (den s. k. Studion) i Sthlm. 2BonnierKL (1946).
4) om studieförening l. studieklubb o. d.; särsk. om studieförening som ägnar sig åt att se o. diskutera film l. teater l. konst l. höra o. diskutera musik o. d.; äv. om studieförenings osv. lokal. Ergo 1929, s. 212 (om filmstudio). Studentfilmstudion är väl den största bland de akademiska föreningarna. Ergo har varit med om att bilda både den gamla och den nya studion. HågkLivsintr. 19: 422 (1938). Studion står .. som anordnare av en föreläsning i (osv.). UNT 30/1 1939, s. 5. IllSvOrdb. (1955). — jfr TEATER-STUDIO.
Ssgr: (2) STUDIO-APPARATUR. särsk. till 2 b. DN(A) 1966, nr 119, s. 3.
-ARBETE~020.
1) till 1: arbete som framställts i studio. Form 1951, s. 178 (om porslinsservis). (I M. Fredin-Fredholms ateljé) står den vertikala vävstol som t. ex. gobelängen Hugin och Munin vuxit fram i, ett rent individuellt studioarbete. Därs. 1953, s. 204.
2) till 2, särsk. till 2 a; abstr. Sörensen Hollywood 130 (1932).
(2) -BRUK. särsk. till 2 a. En monitor (TV-mottagare) för studiobruk. SvYrkeslex. 2: 116 (1969).
(2) -BYGGNAD. särsk. till 2 a: byggnad som utgör l. tjänar ss. studio. Edlund Chandler Syst. 149 (1950).
(2 a) -CHEF. UNT 16/1 1931, s. 4.
(2 a) -ELEKTRIKER. SvYrkeslex. 2: 116 (1969).
(2 a) -FRAMFÖRANDE~0200. radio- l. televisionsutsändning från studio. Operan gavs i studioframförande. IllSvOrdb. (1955).
(2 a) -FÖRESTÄLLNING~0020. jfr -framförande. SvD(A) 1958, nr 297, s. 3.
(1 slutet) -GLAS. glas framställt o. formgivet i studio. GbgP 17/3 1983, s. 18.
(2 a) -GUDSTJÄNST~02 l. ~20. jfr -framförande. SvD 10/4 1982, s. 14.
(1 slutet) -KERAMIK. keramik framställd i studio. Form 1939, s. 92.
(1, 2) -LOKAL. lokal som utgör l. används ss. studio, studio. RadioteknRevy 1930, nr 5, s. 16.
(2) -MAN. särsk. till 2 a: (vid Sveriges Television anställd) tjänsteman som tjänstgör i studio o. utgör förbindelselänk mellan producent o. medverkande i studion. RöstRadioTV 1957, nr 7, s. 5.
(4) -MEDLEM~02 l. ~20. UNT 1942, nr 283, s. 9 (i filmstudio).
(2 a) -MUSIKER. musiker som brukar anlitas av studio vid inspelning av grammofonskiva o. d. SvD 18/8 1973, s. 10.
(2 a) -PROGRAM. program som sänds i radio- l. televisionsstudio. RöstRadio 1956, nr 26, s. 17.
(2) -PUBLIK. särsk. till 2 a: publik i radio- l. televisionsstudio o. d. Lange StadSov. 81 (1970).
(2 a) -REPORTER. reporter som tjänstgör i radio- l. televisionsstudio. SvD(A) 18/9 1967, s. 25.
(3) -SCEN. (scen (se d. o. 1) i) studio. SvDÅb. 19: 200 (1941).
(2 a) -SÄNDNING. jfr -framförande. RöstRadioTV 1957, nr 27, s. 14.
(3, 4) -TEATER. teater med mindre scen (ofta avsedd för experimentteater o. d.). Form 1957, s. 147.
(2 a) -TEKNIK. jfr -tekniker. DN 27/4 1980, s. 17.
(2 a) -TEKNIKER. tekniker som medverkar vid inspelning (o. sändning) av radio- o. televisionsprogram l. vid grammofoninspelning l. dyl. o. som svarar för inspelningens tekniska kvalitet. RöstRadioTV 1957, nr 14, s. 19.
(2 a—c) -UTRUSTNING~020. RadioTelev. 1955, nr 10, s. 20.
(2 a) -UTSÄNDNING~020. utsändning som görs från studio. SvD(L) 1926, nr 84, s. 2 (i radio).
(2 a) -VÄRDINNA. värdinna för (underhållnings)program som sänds i radio- l. televisionsstudio. Se 1965, nr 13, s. 44 (i televisionsstudio).

 

Spalt S 13191 band 31, 1993

Webbansvarig