Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SPALT spal4t, r. l. m. (RP 17: 292 (1657) osv.) ((†) n., Björnståhl Resa 4: 216 (1782: spalt eller columner; möjl. avses spalter), Schiller SvSpr. 76 (1859)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (ss. n. =, Björnståhl Resa 4: 216 (1782), Weste FörslSAOB (c. 1817)).
Ordformer
(förr äv. spalltt)
Etymologi
[liksom d. spalt av t. spalt, av fht. spalt; jfr (mh)t. spalte (varav d. spalte); till fht. spaltan, klyva (se SPALTA, v.1). — Jfr SPALTA, sbst., SPALTA, v.2]
1) (numera i sht i fackspr.) långsmal öppning, smal spricka l. springa; numera i sht om sådan öppning osv. för ljuset i spektroskop o. d. Ekblad 71 (1764). Elden (i den brinnande kolflötsen vid Zwickau) har uppnått ett djup af 90 alnar under ytan, och ångorna utbryta genom flera spalter och öppningar. Wikström ÅrsbVetA 1838, s. 353. Meridianinstrumenten äro uppställda i lokaler i vilkas tak en i meridianens riktning gående spalt kan öppnas. Bergstrand Astr. 221 (1925). Hon skulle ha sett alltför docksöt ut om hon inte haft en bred spalt mellan framtänderna. Jersild BabH 34 (1978). — jfr KÄRN-, LUFT-, ROST-, ÖGON-SPALT. — särsk.
a) veter. om springa mellan tårna i klöv (se KLÖV, sbst.2 1), klövspalt; förr äv. om hornspricka l. hornspalt. Spalten emellan klöfwarne är (hos nötkreaturen) vanligen något mindre framtill än på bakbenen. Sjöstedt Husdj. 1: 224 (1860). Bohm Husdj. 249 (1902; om hornspricka). — jfr BEN-, HORN-, HOV-, KLÖV-, KRON-, OX-SPALT m. fl.
b) oeg. l. bildl.; utom i slutet särsk.: oenighet, ”spricka”. — särsk. (föga br.) om förhållandet att en ryttare i sadeln mera låter sin kroppsvikt vila mot (de utspärrade benen o.) skrevet än mot sätet, i uttr. halv spalt och halvt säte, betecknande att kroppsvikten fördelas (ungefär) lika mellan skrevet och sätet. 2NF 25: 1112 (1917).
2) konkret: del erhållen gm spaltning (se SPALTA, v.1); utom i a, b särsk. dels om skiva erhållen gm spaltning, dels oeg. l. bildl. (jfr b), särsk. om ljusstråle. I många tusen spalter / bryts strålen (dvs. solstrålen). Tegnér (WB) 9: 92 (1841). Mot de uppslagna bänkluckorna skars oväsendet sönder i spalter, som i stämmor. Lo-Johansson Stat. 1: 137 (1936). TT 1945, s. 58 (om skiva). — särsk.
a) boktr. om var o. en av de något kilformade bräder mellan vilka böcker fastsätts vid förgyllning l. färgning l. glättning av snitten. Thon o. Kirsch 75 (1856). Key Amatörbokb. 49 (1916).
b) bildl., i uttr. hela långa spalter (döda l. dyl.), hela långa rader (döda l. dyl.; se RAD, sbst.1 4). CVAStrandberg 5: 17 (1862: hela långa spalter döda).
3) garv. spaltat läder l. skinn, spaltläder; i sht om köttspalt. Hirsch LbGarfv. 89 (1898; om köttspalt). HantvB I. 2: 306 (1934; om köttspalt). Spalt till stövelstyvning. PrislCFNordströmSthm 1939, s. 4. KatalSkinnex. 1981, s. 2. — jfr KÖTT-, MELLAN-, NARV-, SMORLÄDERS-SPALT.
4) om var o. en av två l. flera, av raka linjer (o. mellanrum) l. streck o. d. begränsade, vertikalt gående, smala delar av texten på sida i tidning l. bok o. d.; jfr KOLUMN 2 b. Uppslagsboken (Lexikonet) är tryckt i två spalter. Artikeln står på sidan fem, spalt tre i tidningen. De olympiska spelen har fyllt sportsidorna spalt upp och spalt ned, dvs. många spalter. Hvar sida (i manuskriptet) är afdeld i 3 spalt eller columner. Björnståhl Resa 4: 216 (1782). Upplagan bestämdes till 2000 Exemplar, .. och formatet till qvart med spalt. 2VittAH 10: 247 (1812, 1816). Pergamentet räknar 302 blad, hvilka äro indelade i spalter — inalles 1208. AntT 5: 415 (1895). Tidström skiftar mening tusenfalt. / Gamla ideal förrådas kallt. / Tretti silverpenningar per spalt. Gullberg Ensamst. 28 (1935). Läsaren (av en tidning) ska ledas över från spalt till spalt, inte inges den felaktiga föreställningen att artikeln är slut. Poppius o. Jansson Journ. 96 (1959). — jfr ANNONS-, HYRES-, NYHETS-, PETIT-, RADIO-, SIFFER-, SKRIV-, TEXT-, TIDNINGS-SPALT m. fl. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) i uttr. spalt om spalt med ngn l. ngt, betecknande att ngn skriver resp. att ngt står i spalten bredvid den där ngn annan skriver resp. där ngt annat står l., allmännare, att ngn skriver osv. i samma tidning l. skrift o. d. som ngn annan osv. Att skriva för Gustaf Retzius, spalt om spalt med Rydberg och Brandes, är för mig en heder. CSnoilsky (1884) i SnoilskyVänn. 2: 98. Spalt om spalt med denna ledande artikel publicerade ’DailyMail’ en uppsats av Maurice Maeterlinck. Steffen Krig 1: 130 (1914).
b) boktr. i utvidgad anv., konkret(are), om en (i spaltform) satt sats (se d. o. 1) som sättes i förråd; i sht i uttr. sättning i spalt, sättning i förråd, förrådssättning. 3NF (1933). GrafUppslB 256 (1951: sättning).
c) i pl., i allmännare anv., övergående till att beteckna en tidning l. tidskrift l. (vanl.) tidningarna l. pressen (se PRESS, sbst.1 5) över huvudtaget; ofta i uttr. öppna sina spalter för ngn l. ngt o. d., om tidning l. tidningsutgivare o. d.: låta ngn skriva resp. låta ngt inflyta i tidningen l. sin tidning o. d.; förr äv. i sg., betecknande en tidning l. dess hela text. Han hade ingen lust att komma (l. figurera) i spalterna. Tidningens spalter, om (texten i) tidning. Kort sagdt, hur Er (dvs. M. af Pontins övers. av E. Jouys sorgespel) Sylla må finnas bedömd / I Post, i Komet och på Argiska spaltet; / På scen skall han segra, besökt och berömd. Leopold 6: 373 (1828). Det icke minst märkvärdiga under .. (Kellgrens strid med Thorild om dennes Kritik över kritiker) är den högsinthet, hvarmed Kellgren .. öppnar sin egen tidnings spalter för motståndarens uppsatser. Beskow (1861) i 2SAH 48: 334. Prisvärt är givetvis att tidskriften ämnar öppna sina spalter för lekmannaröster, som önska yttra sig i den religiösa frågan. SvTeolKv. 1930, s. 159. Märket C.D.W. (dvs. Carl David af Wirsén) blev en makt i spalterna. Hesselman i 3SAH LIII. 1: 16 (1942). Lo-Johansson Förf. 68 (1957).
d) i utvidgad anv.: av texter i tidning (l. tidskrift) bestående avdelning omfattande (l. fördelad på) en l. (vanl.) flera spalter; i sht ss. senare led i ssgr o. elliptiskt för sådana. Jag vore Eder tacksam att under allmänhetens spalt få infört följande genmäle. UNT 9/11 1933, s. 9. Aronson SångPolstj. 31 (1948). — jfr INSÄNDAR-, KULTUR-, KÅSÖR-, LEDAR-, MARGINAL-, SKVALLER-, SLASK-, SOCIETETS-SPALT.
5) (†) om ett slags bladig l. fjällig gips. Rinman (1789).
Ssgr (Anm. Vissa av de nedan anförda, till 1 o. 3 hänförda, ssgrna kan äv. hänföras till spalta, v.1): (1) SPALT-BILD. i sht fys. bild (se bild, sbst.1 1 d) erhållen av ljus fallande genom en spalt. TSvLärov. 1947, s. 28.
(1) -BILDNING. med. bildning (se d. o. 4 a) av en spalt l. spalter; äv. konkret, motsv. bildning 4 b: spalt. SvLäkT 1935, s. 923 (konkret). SvTandläkT 1950, s. 303 (abstr.).
(1) -BLAD. trädg. prydnadsväxten Schizopetalum Walkeri Sims (som har djupt delad blomma). HbTrädg. 6: 214 (1876).
(4) -BLOMSTER. i (tidnings)-spalt förekommande blomster (se d. o. 3 e). SvD(A) 1929, nr 228, s. 8. —
-BREDD. [jfr t. spaltenbreite] bredd hos spalt. WoJ (1891). särsk.
1) (mera tillf.) till 3; äv. om den högsta bredd hos läder för spaltning, som en spaltmaskin kan ta emot. PrislCFNordströmSthm 1939, s. 76.
2) till 4. GHT 1896, nr 83 A, s. 2.
(4) -BUSE. (numera bl. tillf.) ss. nedsättande beteckning på en i tidningspressen verksam kritiker. Strindberg Brev 9: 366 (1894).
(1) -BÄCKEN. anat. bäcken (se d. o. 5) kännetecknat av en spalt mellan de två höftbenen. Wernstedt (1951).
(4) -CENTIMETER. jfr -millimeter. DN(A) 1964, nr 150, s. 36.
(1) -FIL. [jfr t. spaltfeile] (numera föga br.) bladfil. Hahnsson (1899). Cannelin (1921).
(1) -FILTER. tekn. i motor (t. ex. bilmotor): filter (med uppgift att rena t. ex. smörjolja o.) bestående av tunna plåtlameller med spalter emellan. AutB 232 (1947).
(1) -FLÖJT. [jfr t. spaltflöte] mus. flöjt kännetecknad av att luften från spetsen l. från sidan blåses genom en spalt mot en skarp kant. 3NF 15: 122 (1931).
(1) -FOT. [jfr d. spaltefod, t. spaltfuss] anat. (missbildad) människofot där öppningen mellan två tår fortsätter upp till vristen. Wernstedt (1951).
(4) -FYLLARE. (skämts.) om person som skriver spaltfyllnad. Unnerstad Snäckh. 115 (1949).
(4) -FYLLNAD. konkret: fyllnad (se d. o. 4) införd för att fylla ut en spalt l. ett antal spalter; i sht bildl., om litterärt fyllnadsgods använt l. lämpligt för sådant ändamål. Tidningarna, som äro snåla på hvarje rad till spaltfyllnad. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 219 (1838). Tidningarna .. hade .. som spaltfyllnad en smula förströelseläsning. Lo-Johansson Soc. 113 (1958).
-FYLLNING. (numera bl. mera tillf.) spaltfyllnad. Wingård Minn. 9: 86 (1848). Ssg (numera bl. mera tillf.): spaltfyllnings-maskin. bildl., om person som mekaniskt skriver spaltfyllnad. Cygnæus 5: 484 (1860).
(4) -FÖDA. bildl., om ngt som behandlas i tidningarnas spalter. Berzelius (o. Palmstedt) Brevväxl. 2: 155 (1833).
(1) -FÖRLUST. [jfr t. spaltverlust] tekn. i kolv- l. strömningsmaskin: energiförlust orsakad av att en del av mediet läcker ut genom spalterna mellan t. ex. kolv o. kolvvägg. IngHb. 2: 635 (1948).
(1) -GOLV. lant. i ladugård o. d.: golv bestående av golvbeläggning med spalter emellan delarna (så att t. ex. gödsel faller ned genom spalterna). ÖgCorr. 1965, nr 58, s. 13.
(1) -HAND. [jfr t. spalthand] anat. missbildad hand där endast en öppning finns mellan fingrarna (med endast tumme o. lillfinger). Wernstedt (1951).
(1) -HJUL. (†) skovelhjul vars skovlar är försedda med spalter. VetAP 1: 319 (1741).
(4) -HUGGARE. (†) tidningsreporter som betalas per rad; jfr -fyllare o. notis-jägare. Schulthess (1885). Björkman (1889).
(4) -HÖJD. boktr. Östergren (1943).
(4) -KILOMETER. hyperboliskt; jfr -mil. SvD 1970, nr 49, s. 16.
(4) -KORREKTUR. boktr. icke ombrutet korrektur (se d. o. 2), korrektur i spalt. GrafForum 1948, s. 97.
(1) -KORROSION. [jfr t. spaltkorrosion] tekn. korrosion uppträdande i trånga spalter (där vätska lätt intränger). IVAKorrOrdl. 24 (1957).
(1) -LAMPA. oftalm. om en av den svenska oftalmiatrikern A. Gullstrand c. 1910 konstruerad lampa för undersökning av ögats främre delar, vilken ger ett smalt, platt ljusknippe (äv. kallad Gullstrands spaltlampa). Berg Ögat 64 (1929). Lindskog o. Zetterberg 202 (1975: Gullstrand’s).
(4) -LINJE. [jfr t. spaltenlinie] boktr. linje (se d. o. 1 a) som skiljer två spalter. Fahlgrén Boktr. 115 (1853).
(4) -LÅNG. om tidningsartikel o. d.: som upptar en hel spalt, som har en hel spalts längd; äv. allmännare l. bildl., om föredrag o. d.: lång som en tidningsspalt, mycket l. odrägligt lång. NerAlleh. 1886, nr 122, s. 1 (om reflexioner i tidningar). IllSvOrdb. (1955; äv. om föredrag).
(4) -LÄNGD. boktr. om längd av spalt i lodrät led; jfr -höjd. NordBoktrK 1909, s. 368.
(4) -MELLANRUM~002, äv. ~200. boktr. SIS 731221 (1952).
(4) -METER. spaltlängd uppgående till en meter; äv. hyperboliskt (jfr -mil). 11 100 spaltmeter annonser. Bjurman 3Statsm. 170 (1935). Tidningarna skriver spaltmeter om (zigenarna). SvD 1969, nr 308, s. 7.
(4) -MIL. hyperboliskt, om mycket stort spaltutrymme; jfr -kilometer, -meter. ÖgCorr. 1966, nr 60, s. 9.
(4) -MILLIMETER. spalthöjd uppgående till en mm. 2NF 37: 849 (1925).
(3) -MOCKA. (i fackspr.) mockaskinn framställt av köttspalt. SDS 1959, nr 10, s. 7.
(1) -NÄVA. (†) växten Geranium dissectum Lin. (som har djupt smalflikiga blad), fliknäva. Gosselman BlekFl. 74 (1865).
(4) -PARAD. (numera mindre br.) om (paradmässig) uppräkning l. uppställning i spalterna av vad som händer l. hänt, l. om (paradmässig) sammanfattning av vad som står i spalterna under en viss tid o. d. Veckans spaltparad. SvD(A) 1916, nr 35, s. 11. Veckans spaltparad. Därs. 1923, nr 67, s. 10.
(4) -POLEMIK. i tidningsspalter(na) förekommande polemik. Rootzén Vård. 215 (1930).
(4) -RAD. jfr rad, sbst.1 6. UpsP 1860, nr 1, s. 1.
(1 a) -RAND. (†) i fråga om hornspricka l. hornspalt, om var o. en av de begränsande ytorna av sprickan. Wrangel HbHästv. 877 (1886).
(1) -REVA. trädg. (den i Sydamerika inhemska, i Sv. stundom ss. prydnadsväxt odlade) växten Abobra tenuifolia Naudin (som har flikiga blad). Lilja SkånFl. 714 (1870). HbTrädg. 6: 7 (1876).
(4) -RUBRIK. boktr. rubrik sträckande sig över en spalt. NordBoktrK 1907, s. 317.
(4 b) -SATS. [jfr t. spaltensatz] boktr. icke ombruten sats, sats i spalt; jfr spalt 4 b. GrafUppslB (1951).
(4) -SKEPP. [jfr t. spaltenschiff] boktr. skepp (se skepp, sbst.1 2) för en l. flera (tidnings)-spalter. WoJ (1891). HantvB I. 5: 27 (1937).
(4 c) -SKRIVARE. (mera tillf.) person som regelbundet skriver l. redigerar viss spalt med visst stoff (t. ex. film l. politik) i tidning, kolumnist. SAOL (1973).
(1) -SPEKTROGRAF. i sht astron. spektrograf i vilken ljuset passerar genom en spalt. Bergstrand Astr. 559 (1925).
(1) -SPEKTRUM. i sht astron. spektrum erhållet medelst spaltspektrograf. SvD(A) 1963, nr 338, s. 16.
(4) -STANDARD. boktr. standard beträffande spaltbredd. GrafUppslB 748 (1951).
(4) -SÄTTNING. [jfr t. spaltensatz] boktr. sättning i spalter. Nordin Boktr. 115 (1881).
-TRYCK.
1) [jfr t. spaltdruck] tekn. till 1, i strömningsmaskin o. d.: tryck verkande i kolv- l. pumphusets periferi (mot spalterna mellan t. ex. kolven o. cylinderväggen). 2NF 30: 349 (1920).
2) (numera mindre br.) till 4: tryck med indelning i spalter. Björkman (1889). SAOL (1973).
(1) -UGN. (förr) om ett slags kamin kännetecknad av ett antal runt kaminens innersida placerade kanaler för luftintag, vilka genom en spalt längs kaminens omkrets hade förbindelse med kaminens inre. PT 1904, nr 210, s. 3.
(4) -UTRYMME~020. om utrymme som står till buds l. som ngt upptar l. ges i (en spalt l.) spalterna (i sht i tidning). SDS 1894, nr 308, s. 3. Ord som har stort spaltutrymme i ordböckerna som ’få’, ’gå’, ’föra’. Regnéll Sem. 108 (1958).
(4) -VIS. i spalter; så mycket att flera spalter fylls. WoJ (1891). Texten sättes vanligen spaltvis. Oldenburg Bok 73 (1923). Han .. läser endast stationsnamnen (i kommunikationstabellen), de står ju där spaltvis. Hedberg VadUngFlick. 102 (1969).
(1) -ÖPPNING. [jfr t. spaltöffnung] (i sht i fackspr.) öppning i form av en spalt, spalt. ArkKem. II. 33: 9 (1906). SvGeogrÅb. 1943, s. 64. särsk. [efter motsv. anv. av t. spaltöffnung] (numera knappast br.) klyvöppning. Wikström ÅrsbVetA 1830, s. 65. 2NF (1917).
Avledn. (till 4): -SPALTARE, r. l. m. ss. senare led i ssgr: (tidnings- l. tidskrifts)artikel som upptar (så l. så många) spalter; jfr en-, tre-, två-spaltare.
-SPALTIG, adj. [jfr t. -spaltig] ss. senare led i ssgr.
1) till 1: delad l. kluven i (så l. så många) delar; jfr tve-spaltig.
2) till 4: som har (så l. så många l. så l. så beskaffade) spalter; jfr mång-, nio-, sex-, sju-, smal-, tre-, två-spaltig. jfr äv.: Bred-spaltig. Sundén (1891).

 

Spalt S 9088 band 29, 1982

Webbansvarig