Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SERVICE 4rvis, äv. sœr4vis, l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, sbst.1, r.; best. -en. Anm. Ordet, som företrädesvis användes i sg., brukas stundom i pl. i den eng. formen services. SvGeogrÅb. 1958, s. 158.
Ordformer
(service 1925 osv. sörvis 1955)
Etymologi
[liksom dan. o. t. service av eng. service (se SERVIS). — Jfr SERVA, v.3]
om (anordningar för) sakkunnig hjälp l. betjäning som företag l. institution o. d. ger sina kunder l. klienter, kundtjänst; äv. allmännare, om (anordningar för) betjäning av allmänheten l. ett kollektiv o. d. i ett l. flera avseenden (i regel i fråga om tillgodoseende av materiella behov). (Gm förbättrade förbindelser med England) skulle det bli möjligt (för exportindustrin) att bereda den engelska kundkretsen en bättre ”service”. SvD(A) 1930, nr 29, s. 4. För varje år ökas (för svenska riksarkivets del) kraven på service för forskningen. 3MeddRArk. 1957, s. 69. En mycket berest svensk professor förklarade nyligen, att intet land har så dålig service (för resande o. d.) som Sverige. PedT 1959, s. 37. — jfr SAMHÄLLS-SERVICE. — särsk.
a) om kundtjänst i praktiskt tekniskt avseende (i sht i fråga om maskiner l. maskinella anordningar, motorfordon o. dyl.), bestående i översyn o. justering (samt erforderliga reparationer); i sht om sådan översyn osv. Ha bilen inne på service. FordServiceBull. 1925, s. 9. De stora bensinbolagen (ha) numera övergått till s. k. fullständig service. UNT 1931, nr 10734, s. 7. STSD 1936, nr 347, s. 9 (i fråga om reservoarpenna). Vad USA nu begär är att få använda en av de isländska flyghamnarna för landning, bunkring, reparationer och annan service. GHT 1946, nr 229, s. 10.
b) (ngt vard.) övergående i bet.: uppassning l. betjäning (se BETJÄNING 1 a). Och vilken sörvis! Brickor in och brickor ut. Och jag gillar sjukhusmaten. Idun 1955, nr 48, s. 55. (Hovmästaren:) Är det något galet med servicen? Trenter KallHand. 9 (1957).
Ssgr: SERVICE-ANDA. anda kännetecknad av vilja att ge (god) service o. d. Idun 1957, nr 38, s. 5.
-ANLÄGGNING~020. anläggning där service ges; särsk. till a. ServiceNytt 1934, s. 87. —
-ARBETE~020. särsk. till a. FordServiceBull. 1926, s. 25. —
-AVDELNING ~020. avdelning (i företag o. d.) som har till uppgift att svara för service; särsk. till a. Motorför. 1930, nr 12, s. 8.
(a) -BIL. bil med utrustning för servicearbeten (som utföras på annan plats än servicestation o. d.). FordServiceBull. 1925, s. 3. —
-BOX. (i sht i fackspr.) om kassaskåp som vid bank l. poststation o. d. placerats så att man utifrån kan inlägga pengar för insättning på konto o. d.; jfr natt-fack. SvD(A) 1962, nr 144, s. 5.
Ssg (i sht i fackspr.): servicebox-system. LD 1958, nr 43, s. 7.
(a) -BUSS. stor (bussliknande) servicebil. Motorför. 1951, nr 5, s. 8.
-CENTRAL. central för serviceverksamhet; särsk. till a. TurÅ 1961, s. 52.
-CHEF. chef för serviceavdelning o. d.; särsk. till a. ServiceNytt 1931, nr 10, s. 8.
(a) -DAGS. (ngt vard.) dags för service. LD 1958, nr 105, s. 12 (i fråga om bil).
-DEMOKRATI. demokrati präglad av (att partierna tävla med varandra i) strävan efter att på alla sätt tillgodose medborgarnas (tänkta) behov av betjäning från samhällets sida. JWesterståhl i DN(A) 1956, nr 209, s. 3. —
-FUNKTION. funktion som innebär serviceverksamhet. SvGeogrÅb. 1950, s. 46.
-FÖRETAG~102, äv. ~200. företag som utövar serviceverksamhet; särsk. till a. TMotorAutVerkstäd. 1936, nr 6, s. 5. —
-GATA. gata avsedd för betjäning av fastigheter l. företag o. d. (medelst leveranser o. d.). SvD(A) 1957, nr 320, s. 7.
(a) -HALL. hall i serviceverkstad o. d. ServiceNytt 1942, s. 35. —
-HUS. bostadshus för flera familjer med gemensamma anordningar för matlagning, städning, barnens tillsyn o. d., kollektivhus, familjehotell. GHT 1963, nr 82, s. 9.
-INGENJÖR. ingenjör som sysslar med l. leder serviceverksamhet; särsk. dels om ingenjör i rådgivande kundtjänst, dels om ingenjör som leder praktisk teknisk serviceverksamhet. SvYrkeslex. nr 799, s. 1 (1951). DN(A) 1964, nr 326, s. 17.
-INRIKTAD~020, p. adj. inriktad på att ge (god) service; om person äv.: som har intresse o. sinne för serviceverksamhet. BonnierLM 1954, s. 616 (om bokhandel). SvD(A) 1965, nr 103, s. 23 (om person).
-INRÄTTNING~020. jfr inrättning, sbst.2 1 c, o. -anläggning; särsk. till a. DN(A) 1964, nr 93, s. 2.
(a) -INSPEKTION. (efter viss tid (i drift) l. viss körtid l. körsträcka) av servicepersonal företagen översyn över en nyligen i bruk tagen maskin l. anläggning l. bil o. d. Nerén BilB 2: 26 (1931; i fråga om bil).
-INSPEKTÖR. tjänsteman (inom ett företags serviceorganisation) som har till uppgift att bl. a. inspektera servicearbeten; särsk. till a. DN(B) 1957, nr 347, s. 21.
-JOBB. (vard.) = -arbete. TurÅ 1965, s. 208.
-KOSTNAD. kostnad för service; särsk. till a. SvGeogrÅb. 1949, s. 268.
-LOKAL. lokal där (l. vars tillhandahållande innebär att) service ges; särsk. till a. Fordvärld. 1932, nr 3, s. 18. Form 1956, s. 156 (i servicehus).
-MAN. man som sysslar med serviceverksamhet l. servicearbete; äv. bildl. Förberg SäljFilm 199 (1946). SvD(A) 1957, nr 182, s. 4 (bildl.). särsk. till a, om person anställd på servicestation. ServiceNytt 1930, nr 1, s. 2. —
-NYTT, n. jfr ny, adj. 1 i; särsk. till a. Service Nytt. (1930; titel på tidskrift).
-NÄRING. näring (se näring, sbst.2 3) inriktad på allmänhetens direkta betjänande (motsatt: näring inriktad på produktion). EkonT 1954, s. 246.
-ORGANISATION. abstr. o. (vanl.) konkret(are): organisation för serviceverksamhet; särsk. till a. FordServiceBull. 1926, s. 33 (konkret).
-ORT. (i fackspr.) ort som tillhandahåller service åt ett omland o. d.; särsk. om tätort med tanke på dess servicefunktioner i förhållande till omgivande landsbygd. SvGeogrÅb. 1958, s. 152.
-PERSONAL. personal som ger service; personal sysselsatt inom serviceyrke(n); särsk. till a. ServiceNytt 1931, nr 10, s. 8. Servicepersonal av skilda slag, anställda inom handeln och .. på alla vårdområdena. DN(A) 1963, nr 287, s. 5.
-PRIS. jfr -kostnad; särsk. till a. Rogberg Portug. 167 (1931).
-SINNAD, p. adj. jfr -inriktad. SvD(A) 1961, nr 116, s. 18 (om butik).
(a) -SKOLA. (av firma o. d. organiserad) skola för servicepersonal. SDS 1929, nr 225, s. 7.
(a) -STATION. [jfr eng. service station] station (verkstad o. d.) för servicearbeten; särsk. om bensinstation (anläggning för försäljning av bensin) med smörj- o. tvätthall. Rogberg Två 233 (1929). UNT 1931, nr 10734, s. 7 (om bensinstation).
-TEKNIKER. tekniker som sysslar med servicearbete. DN(B) 1961, nr 73, s. 23.
-TID.
1) om den tid under dagen som service ges (t. ex. gm affär(er)s öppethållande). LD 1959, nr 281, s. 4.
2) till a: tid som service tar (t. ex. i fråga om motorfordon l. detalj på ett sådant). Motorför. 1955, nr 10, s. 34.
-UTRYMME~020. utrymme avsett för serviceverksamhet; jfr -lokal. Samuelsson HALärovUpps. 202 (1952).
-VERKSAMHET ~102, äv. ~200. verksamhet bestående i l. inriktad på service. EkonT 1954, s. 16.
(a) -VERKSTAD~20, äv. ~02. verkstad som utför servicearbete. Ratten 1940, nr 10, s. 7. —
-VÅNING. i bostadshus: till de inneboendes gemensamma disposition stående våning med tvättrum, förvaringsrum för cyklar, fritidslokaler o. d. SvD(A) 1965, nr 78, s. 19.
-YRKE. om yrke inriktat på allmänhetens direkta betjänande i ett l. annat avseende (t. ex. med reparationer l. vård av tillhörigheter l. med kroppsvård l. kommunikationsmedel o. d.), serviceinriktat yrke; särsk. motsatt: yrke inriktat på produktion. Järnvägsminn. 200 (1952; om järnvägspersonals yrke).

 

Spalt S 2010 band 25, 1967

Webbansvarig