Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REGISTER rejis4ter, n.; best. -tret (KyrkohÅ 1931, s. 218 (1540) osv.) ((†) -teret HH XXXIII. 1: 191 (1561), Ekeblad Bref 1: 111 (1652; enl. hskr.)); pl. =; pl. best. -tren (G1R 29: 591 (1559) osv.) l. -terna (Hülphers Mus. 304 (1773) osv.) ((†) -teren VinkällRVarbg 1566—67, s. 21 a; -trerna BokvGP 118 (1725)). Anm. Ordet användes förr (o. ngn gg ännu i utpräglat fackspr. i bet. I 1 (a)) i den lat. formen registrum. G1R 1: 259 (1524; i bet. I 1). Ekbohrn (1904; i bet. I 1 a).
Ordformer
(regester 15611658. regiistar 1539. regiister 15461554. register 1523 osv. rigister 1581. rigistir 1709)
Etymologi
[fsv. register (1MeddRArch. I. 2: 47 (1485)); jfr d., mlt., lt., mht. o. t. register; av mlat. registrum, regestrum; jfr ffr. registre (fr. registre), it. o. span. registro, eng. register; sannol. ombildning av mlat. regestum, senlat. regesta, n. sg. resp. n. pl. av p. pf. av lat. regerere, återföra, föra l. skriva in m. m. (se REGERERA). — Jfr REGISTRERA]
I. om förteckning o. d. samt i anv. som närmast ansluta sig härtill.
1) förteckning, lista, längd, index; äv.: kartotek l. efter liknande system uppställd systematisk samling av uppgifter o. d.; utom ss. efterled (o. förled) i ssgr numera i sht i b, c, f α; äv. (numera bl. i a) allmännare, om skriftlig handling vari ngt bokföres l. upptecknas (i tidsföljd), särsk.: (bok med) räkenskaper, äv. dels: redogörelse, dels: journal l. dagbok, dels: protokoll; särsk. dels i uttr. register över, äv. på, förr äv. av ngt, förr äv. ngts register, dels i sådana uttr. som föra (äv. hålla) register (över, i sht förr äv. på ngt). G1R 1: 63 (1523). Eth register på någre ferske Materialia, som han kan köpa mett sig hiit jn i landett. Därs. 9: 76 (1534). (Lat.) Diarium (sv.) register som scriffuas vti thz som dagliga skeer. VarRerV 32 (1538). Thetta Register är lÿdandes på Skipgårdsens Opbördh och Vthgifth. SkeppsgR 1544, s. 1 a. UpplDomb. 7: 12 (1546; om domstolsprotokoll). Rääf Ydre 3: 392 (i handl. fr. 1594; om redogörelse för åtkomst av gods m. m.). Thenne Synodus hafwer för gott anseedt, the helige Bökers Register vthi thetta Decret at infatta. Schroderus Os. III. 1: 261 (1635). Rudbeckius Kyrkiost. 39 (c. 1635: ther af). Höpken 1: 231 (1745: hålla .. et .. register på). Oaktat Stjernornas antal tyckes vara oändeligt, hafva dock Astronomerna varet nog oförtrutna, at uprätta Register (cataloger) öfver dem. Duræus Naturk. 161 (1759). Gustav Vasas register på försträckningar till (utländska hantvärkare m. m.). Heckscher SvEkonH 1: 110 (1935). Ellen Key skrev .. in .. (den bok som man lånade) i det register (över utlånade böcker) som var fäst vid hyllan. Kræmer Brantings 42 (1939). — jfr BESKATTNINGS-, BESVÄRINGS-, BI-, BOK-, DAG-, DAGSVÄRKS-, FRÄLSE-, FÖRLÄNINGS-, GEGEN-, GÄRDE-, HAMNE-, HANDELS-, HANDLINGS-, HUVUD-, INVENTARIE-, JORD-, KLAGOMÅLS-, KOPIE-, KORT-, KOTALS-, KVITTENTIE-, LEVERERINGS-, LÄNS-, LÖNINGS-, MATERIAL-, NYFIKENHETS-, ORD-, PERSEDLE-, RESTANTIE-, REVERSALS-, RIKS-, RIM-, RÄKNE-, SAKÖRES-, SILKES-, SKEPPS-, SKULD-, SMIDES-, SOCKNE-, STAM-, STOLA-, STUBBA-, TID-, TILLFÖRNINGS-, TIONDE-, TULL-, UPPBÖRDS-, UTGIFTS-, UTTÅGS-, YRKES-, ÅRS-REGISTER m. fl. — särsk.
a) (om ä. förh.) om kopiebok för utgående (o. ingående) skrivelser o. d. (förd vid kansli o. d.); registratur (se d. o. 2 b); särsk. [jfr motsv. anv. i fsv. (1MeddRArch. I. 2: 47 (1485)) samt nylat. registrum regni] (numera bl. hist.) i uttr. riksens register, om kopiebok för viktigare statsakter o. d. (jfr RIKS-REGISTRATUR). G1R 1: 127 (1523). Wardt .. vplæset wor nåd[igeste] h[er]r[es] register huru ha[n]s nåde hade vthsc[re]ffuit til meniga landet nær clippi[n]gen war affsett. OPetri Tb. 313 (1529). (Vi kunna) icke eder förhålle, (att) .. bisperne .. hafve myckit varitt uti thett verdzlige regementett och rijkzens register och vichtige handlinger haft hand emillan. G1R 24: 485 (1554). Celsius G1 1: 231 (1746: gamla Riksens Register). De dokument, som bevarats i de påvliga registren. SvTeolKv. 1937, s. 85.
b) om vissa förteckningar l. längder osv. som (enl. utfärdade bestämmelser) kontinuerligt föras av (administrativ) myndighet l. ämbetsvärk l. postanstalt l. handelshus l. organisation o. d.; särsk. om av myndighet o. d. förd förteckning vari inskrivning medför (l. har betydelse för) ernående av vissa rättsvärkningar med hänsyn till vad som inskrivits (t. ex. ger skydd l. auktoritet åt ngt); i sht ss. efterled (o. förled) i ssgr; jfr c. ConvLex. 3: 431 (1825; om spanskt register över fartyg). Ett, enligt tyska handelslagboken, vid domstolarna fördt offentligt register, afsedt för införandet af köpmännens firmor, inrättade bolag (m. m.). NF 6: 683 (1882). SFS 1887, nr 42, s. 1 (om handelsregister). Öfver de under hvarje månad från utlandet mottagna paket och penningekartor skall vederb. utvexlingspostanstalt föra register. Geijer Postförf. 287 (1890). För aktiebolag föres .. hos Patent- och registreringsverket ett för hela riket gemensamt register, aktiebolagsregistret. 2NF 10: 1352 (1909). Anmälan (av automobil) till registret skall göras skriftligen. SFS 1915, s. 434. Form 1934, s. 35. jfr: (Fartyget) Coquette var under panamensiskt register. Forss VindBlås. 183 (1942); jfr β. — jfr ANKOMST-, CIVIL-, CIVILSTÅNDS-, ELIT-, FARTYGS-, FASTIGHETS-, FIRMA-, FÖRENINGS-, FÖRSÄKRINGS-, HANDELS-, HUNDSKATTE-, INDUSTRI-, JORD-, LUFTFARTYGS-, MOTORFORDONS-, MÖNSTER-, PATENT-, STRAFF-, TIDNINGS-, ÄKTENSKAPS-REGISTER m. fl. — särsk.
α) om förteckning över mottagna l. avsända brev l. skrivelser l. meddelanden o. d.; särsk. (i sht mil.) inskränktare, om förteckning över avgående meddelanden o. d., motsatt: diarium (för inkommande meddelanden osv.); ofta övergående i 2. Ett register öfver ankommande skrifvelser, i hvilket de myndigheter, med hvilka expeditionen vanligen skriftvexlar, upptagas i bokstafsordning. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 342 (1879). Krymeddelanden (dvs. meddelanden på hemligt språk) föras i diarium och register H. ArtillRegl. 1940, 2: 218.
β) [jfr motsv. anv. i eng. o. span.] (om utländska förh.) i utvidgad anv., om (nationalitets- o.) registreringscertifikat för fartyg. Utländska fartygs drägt beräknas efter det mätebref eller register befälhafvaren medför. SPF 1857, s. 408. SFS 1907, Bih. nr 34, s. 2.
c) om förteckning l. längd osv. över personer som i ngt avseende utgöra en sammanhörande grupp l. en kategori o. d.; särsk. dels (o. numera företrädesvis) om dylik förteckning som (enl. utfärdade bestämmelser) föres av myndighet l. organisation l. (ekonomisk) förening o. d., dels (utom ss. senare led i ssgr numera bl. tillf.) om förteckning (i viss ordning, särsk. i tidsföljd l. i alfabetisk ordning) över medlemmar av en släkt l. över innehavare av en befattning o. d.; i sht förr äv. om rulla över krigsfolk; ofta dels i förb. med en av prep. över (i sht förr äv. ) inledd bestämning (förr äv. i förb. med bestämning bestående av ett genitivattribut) betecknande de personer (l. den släkt o. d.) som upptas i förteckningen, dels i sådana uttr. som upplägga l. föra register över (i sht förr äv. ) ngra, förr äv. hålla register på ngra. OPetri Tb. 4 (1524; om förteckning över rådmän). Bleeff vpläsit itt register i huilko bescriffne woro the ther skulle taghas widh halsen aff the Swenska. Dens. Kr. 151 (c. 1540). Iagh fann itt register på mantalet, theras som tillförenne vpkompne woro vthaff fängelset. Neh. 7: 5 (Bib. 1541; Luther: register; Bib. 1917: släktförteckningen). Register på Kong Mttz Knechter. KlädkamRSthm 1561—65 L, s. 125 a. Thyselius HdlLärov. 2: 231 (1624: hålla). Somlige (biskopar) förde .. (Chrysostomus’) Nampn, såsom en högt uplyst och heligh Lärares, vthi Gudfruchtige Biskopars Register. Schroderus Os. 1: 577 (1635); jfr f. Registret öfver de Romerska Konsulerna. Nordforss (1805). I sparbank skola föras .. (bl. a.) register å sparbankens gäldenärer. SFS 1892, nr 59, s. 6. Mejerisammanslutning, som har att uppbära allmän eller lokal avgift, skall upplägga register över de avgiftsskyldiga. Därs. 1932, s. 894. — jfr ADELS-, BIKT-, BÖRDS-, CIVIL-, CIVILSTÅNDS-, HOV-, KUND-, MANTALS-, MÖNSTER-, MÖNSTRINGS-, OBEFINTLIGHETS-, SLÄKT-REGISTER m. fl.
d) (numera bl. tillf.) om alfabetisk ordförteckning använd ss. stomme vid utarbetande av ordbok. Beskow (1844) i 3SAH XLVIII. 2: 295
e) (numera bl. tillf.) om uppräkning av föremål l. företeelser o. d. med tanke på dess torftighet i fråga om åskådliggörande stoff o. d., i sht förr äv. med tanke huvudsakligen på dess längd; i sht förr äv. oeg. l. bildl. (utan tanke på sådan uppräkning i skriftlig form o. d.), stundom: (lång) rad l. ramsa, stundom: förråd (se FÖRRÅD, sbst.3 1 b); förr särsk. i uttr. register av ngt; jfr f α. Så vill jagh uthi thette breff schrifve eder et heelt register aff nye tijender uthur Sverige. HT 1920, s. 102 (1625). At hjernan är fulproppad med et ömnogt Register på Dygdeskaran. Lallerstedt Dygdel. Föret. 4 (1746). At studera Geographien (gm att jämföra iakttagelser i naturen med kartor o. d.) är vida nyttigare och förnuftigare, än et magert Register af Köpingar och Byar. Bergklint MSam. 2: 13 (1784). Ett helt påhänge af band och ett helt register af äretitlar. CGafLeopold (1805) i 2Saml. 2: 37. De .. botemedel, som hittils äro gifne, äro väl alla au hazard tagne ur registret af enkla och sammansatte ämnen, som naturen och konsten fournerar. JGGahn (1807) hos Berzelius Brev 9: 18. Det lefvande lif i det förgångna, förutan hvilket historien förblifver ett själlöst register, utan förmåga att värma. ZTopelius (1882) i FoU 21: 175. Cannelin (1921). jfr (†): Minnet, är blott Registret, kalla Varelsen, af en bild: Inbildningen dess återlefvande. Thorild (SVS) 1: 69 (1784); jfr 2.
f) (utom i α numera bl. mera tillf.) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr e), om ngt som tänkes ss. l. i analogi med en förteckning o. d.; äv. motsv. c, om tänkt förteckning över personer som bilda en viss kategori o. d.; i sht förr särsk. om förteckning tänkt ss. förd av Gud över människors gärningar l. över dem som skola vinna evig salighet o. d. At tu icke står j hans (dvs. Guds) Register, eller är aff honom förseedder til ewigha saligheet. PErici Musæus 3: 65 b (1582). Så är .. wår Tröst, Gudh hålla ett richtigt Register på alla Menniskiors Werck. Wallius JEriksson 36 (1620). Alt hwad ödet tecknar an / Och i sitt Register förer / Måste skee och måste fort. Skogekär Bärgbo Wijs. 16: 2 (1635). (William Allens) lefnad kan betraktas som ett register öfver samtidens filantropiska verksamhet. Frey 1850, s. 302. Fridegård LHård 163 (1935). (†, med genitivattribut betecknande de personer som tänkas vara uppförda i förteckningen): Ingen (bör) draga sigh vndan .. Vthan inneslute sigh medh i the syndares register. Rothovius Äropr. E 1 b (1633). — särsk.
α) (fullt br.) om tänkt förteckning l. lista över ngns fel l. brister l. synder l. förseelser o. d.; jfr e o. SYNDA-REGISTER. J Herrans Register warda alla hans Synder vptecknadhe. PPGothus Und. O 2 a (1590). Denna stränga angifvaren (dvs. samvetet) .., som håller registret öfver våra laster. Lybecker Young 112 (1795). Låt oss inte skriva flera synder på hans register än vad som är rättvist. Stenring Otyg 33 (1931). Den kringdrivande samhällsarrogante (ynglingen) med ett rätt fult register. DN(B) 1954, nr 71, s. 3.
β) [jfr t. im schwarzen register stehen] (†) i uttr. stå i svarta registret, ss. beteckning för att ngn står illa till boks (jfr LISTA, sbst.2 e); äv. i uttr. ha ngn på sitt register, ha ngt otalt med ngn, komma ihåg ngn (se HÅG 6 b β β‘). Ehuru wähl och så jag Paulus, medh iblandh de Odugelige räknat warder, och fuller alldeles i swarte Registret, (dess wärr) öfuerst ståår. Kempe Krigzpersp. 46 (1664). ÖoL (1852). jfr: Effter the wiste vthi hwad Register the stodo skreffne, sökte (de) at salvera sigh med Flychten. Rålamb Resa 61 (1658, 1679).
γ) (†) i uttr. i register med (en kategori), som (kan) räknas l. hänföras till (en kategori). Se bägge printsar så med hjeltar i register, / Tilltagsamhet och mod för ingendera brister. JGHallman Vitt. 29 (c. 1756).
δ) (†) om tänkt minneslista o. d., i uttr. hålla ett register, noggrant hålla i minnet vad man sagt o. d. Crusenstolpe Tess. 4: 288 (1849).
ε) (†) i uttr. göra sina register klara l. rena, eg.: göra sina räkenskaper i ordning; bildl.: göra sig beredd att stå till svars l. att avlägga räkenskap för sina gärningar o. d. PolitVis. 179 (1560). (Hon) kallade .. til sigh sijn Kyrkioheerde .., begärandes göra sine saker och register klare in för Gudh. Phrygius MRosengren D 4 a (1608).
2) [specialanv. av 1] förteckning över innehållet i en bok l. skrift, vanl. med uppgifter om de sidor där de olika avsnitten börja o. d.; äv. om (alfabetisk) förteckning över ngt (t. ex. ord l. personer l. saker som behandlas) i en skrift l. ett bokvärk o. d. med hänvisningar till förekomstställen; äv. om förteckning över ärenden i protokoll o. d., uppställd efter liknande principer; jfr 1 b α. Register till, förr äv. över en bok l. tidningsårgång o. d. Upprätta l. föra (i sht förr äv. hålla) register (över ngt, t. ex. protokollförda ärenden). OPetri 1: 373 (1528). Uthi wår Biblia .. behöfues ett godt register, huarest man dett besynnerligeste snart igenfinna kan. Thyselius Bidr. 157 (1615). Register Öfver Den Svenske Argus, Förste Del. År 1733. Dalin Arg. 1: 345 (1733, 1754). (Protokollssekreterarna) böra .. protokollet inom åtta dagar uppläsa och rätta samt däröver hålla register, så att man i hastighet må kunna igenfinna det som åstundas. Wedberg 1HD 273 (i handl. fr. 1773). Register till Böcker måste tryckas med smärre stil, än Texten. Täubel Boktr. 2: 49 (1823). Bellman (BellmS) IX. 2: 241 (1950). — jfr HUVUD-, MATERIAL-, NAMN-, ORD-, PERSON-, PREJUDIKAT-, SAK-, YRKES-, ÅRS-, ÄMNES-REGISTER m. fl. — särsk. [jfr motsv. anv. i t.] (i fackspr.) om sådan anordning för angivande av innehållet i en bok o. d. som består av ett antal (insatta) blad med över bokens osv. snitt utskjutande flikar med (påklistrade l. tryckta o. d.) bokstäver l. siffror l. rubriker o. dyl. l. som utgöres av ett antal i (fram)snittet gjorda, trappstegsformigt anordnade, med bokstäver osv. försedda flikar (jfr REGISTER-FLIK, -UTHUGGNING); särsk. i uttr. genomgående register, om sådan anordning. BokbOrdl. (1899). Genomgående register. GrafUppslB (1951).
3) [jfr motsv. anv. i eng. samt REGISTRERA I 2] i utvidgad anv. (jfr 4): skala varpå en index (se d. o. 2) utvisar storleken l. graden o. d. av ngt som är föremål för mätning; numera bl. allmännare, om anordning varigm l. apparat varmed ngt registreras (se REGISTRERA I 2); utom ss. förled l. efterled i ssgr numera bl. (tekn.) om inrättning (särsk. i teletekniska utrustningar) som uppsamlar inkommande impulser o. styr andra organ i beroende härav. Å plåtens .. öfre del är ett register .. af metall fastskrufvadt, hvarå en vid muttern .. fäst visare .. angifver de olika expansionsgraderna. Lundberg Lok. 163 (1902). Så snart en sökare (vid en automatisk telefonväxel) nått kontakt med abonnenten, stanna de övriga (sökarna), ett register inkopplas .. (o.) svarston erhålles. 2SvUppslB 28: 1195 (1954). — jfr KASSA-REGISTER.
4) (numera bl. ngn gg tillf.) i utvidgad l. bildl. anv., om person. Står icke .. (J. Falstaffs) dräng, och kuttrar med sin herres gamla register, hans kladd, hans promemoria? Hagberg Shaksp. 3: 304 (1848; om värdshusvärdinna; eng. orig.: old tables); jfr b. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. lt.; jfr 1 e] i uttr. långt register, lång människa, lång räkel. Lidner 2: 66 (c. 1785). Weste (1807; vard.).
b) [jfr motsv. anv. i lt. o. t.; möjl. utgående från sådana uttr. som ins alte register kommen l. gelangen, komma på överblivna kartan] (†) i uttr. gammalt l. uråldrigt register, ss. nedsättande benämning på gammal kvinna. I .. (den bortkörda tjänstflickans) ställe är ett uråldrigt Register kommit. JGOxenstierna Dagb. 173 (1771). Nordforss (1805).
5) elliptiskt för: registerton; i ssgn NETTO-REGISTER.
II. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; användningen möjl. ytterst utgående från oeg. anv. av I 2 (jfr de i mlat. anträffade betydelserna: (i ena ändan i bokbandet fäst) snöre som placerades ss. märke vid ett ställe i en bok (som man raskt ville kunna slå upp), rep varmed kyrkklocka sattes i rörelse; jfr äv. den i mlt. anträffade bet.: snöre); registren sattes i äldre orglar i värksamhet gm snören; möjl. har ordet i denna anv. anslutits till l. påvärkats av lat. regere, styra m. m. (se REGERA, v.1), o. därmed sammanhörande ord] om anordning varigm lufttillförseln till en orgelstämma regleras samt i anv. som närmast ansluta sig härtill.
1) mus. anordning bestående av en med hål försedd skjutbar ribba l. träskiva o. d. varmed förbindelsen mellan kancellerna o. stämmorna i en orgel kan stängas l. öppnas, slejf; äv. om motsvarande anordning i pneumatisk l. elektrisk orgel; äv. om andrag l. vippa o. d. i orgels spelbord varmed sådan anordning manövreras, registerandrag; äv. sammanfattande, om samtliga sådana andrag osv. i en orgels spelbord; äv. om motsvarande anordningar för reglerande av klangfärgen i orgelharmonium l. dragspel o. dyl. l. (i sht om ä. förh.) om anordning på klavecin, avsedd för erhållande av olika tonhöjd vid anslag av en tangent o. bestående av en rörlig list med hål för de delar av mekanismen som uppbära taggarna varmed strängarna anslås. VetAH 1741, s. 219 (i klavecin). Registerna .. äro ofvanpå väderlådorna genom borade med hol, hvilka på det nogaste böra vara passade emot Cancellernes öpningar. Hülphers Mus. 304 (1773). Mellan luftlådan och pipstocken ligga registren. Lagergren Orgelsk. 1: 3 (1894). Hallberg drog ut hela registret, spände ut båda knäsvällarna (på orgeln) och klämde i. Larsson i By Logen 91 (1916). Drag an registren, drag dov bordun, / drag gäll trumpet. Karlfeldt Hösth. 136 (1927; i bild); jfr 2. Dragspel med 3 register. Östergren (1935). — jfr BLIND-REGISTER.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. it.; utvecklat ur 1] mus. stämma i orgel, orgelstämma (äv. kallad klingande register); äv. i utvidgad anv., om var o. en av de klangfärger som (medelst registerandrag o. d.) kan åstadkommas i orgelharmonium l. dragspel o. d. Enkla, blandade (l. sammansatta) register, register som för varje tangent har en resp. mer än en pipa. Mekaniska register, motsatt: labial- o. tungstämmor. Domkyrkans orgel .. (hade) varit i godt stånd, med ”7 eller 8 register .. färdige och bruklige”. Lundström LPGothus 1—2: 286 (i handl. fr. 1631); jfr 1. Möller (1790). (Orgel-)pipornas förening i särskilda grupper af bestämd klangkarakter, register. UB 2: 541 (1873). Hennerberg (o. Norlind) 1: 21 (1912: ”klingande register”). Bland mekaniska register märkas tremulant och klockspel. 2SvUppslB 23: 1034 (1952). — jfr BASUN-, CYMBAL-, FLÖJT-, KVINT-, MIXTUR-, ORG-, ORGEL-, PEDAL-, TERS-, TRUMPET-REGISTER.
3) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. it.] (i sht i fackspr.) i utvidgad anv. av 2, om var o. en av de av olika klangfärg (o. stämbandens olika förhållande vid ljudbildningen) utmärkta tonlägena hos den mänskliga rösten; röstläge; stundom: stämklang, stämma; äv. om sammanfattningen av de olika toner l. tonlägen som en röst (särsk. en människas röst) förfogar över; tonomfång; äv. allmännare, om avdelning av (med röst l. instrument frambragta) toner (från den lägsta till den högsta) som utgöra en enhet med hänsyn till ngn viss egenskap (t. ex. klangfärg, uppfattbarhet för det mänskliga örat). Sånglära 4 (1814). Den vackra kontrasten mellan höga violiner och flöjter i lägre registret. Norman MusUpps. 6 (1880, 1888). (Näktergalens) register ligger mellan trastens och löfsångarnes. Strindberg Blomst. 27 (1888). Hvarje röst har .. tvenne register, ett lägre och ett högre. Det förra plägar i dagligt tal benämnas bröströst, det senare falsett. Nyström Talorg. 9 (1888). De toner, en individ har till sin disposition, kallas hans register (tonomfång). Noreen Pros. 14 (1897). En vibration av frekvensen 40,000 i sekunden är helt utanför det hörbara registret. SvGeogrÅb. 1933, s. 120. Ett litet öppet brev från döden, mumlade han halvt för sig själv, .. innan han drog an det fulla registret. Siwertz Fribilj. 72 (1943). — jfr BRÖST-, FALSETT-, HÖJD-, MELLAN-, RÖST-, SÅNG-, TENOR-REGISTER.
4) i mer l. mindre bildl. anv. av 2 o. 3; särsk. om område för ngns förmåga l. sfär av ngns känsloliv l. om konstnärs färgskala o. d.; ofta sammanfattande, om omfång av företeelser o. d. som innefattas i ngt, särsk. om omfånget av ngns förmåga l. kunnande i olika avseenden l. om omfång l. skala av känslor l. stämningar l. (konstnärliga) uttryck(smedel) o. d. som ngn förfogar över l. som ngt omspänner o. d. CVAStrandberg 1: 282 (1866). Hr Lindblads poetiska register är icke stort, men det har toner af stor skönhet. Samtiden 1873, s. 826. Det är framför allt två register .. (A. Fjelner) behärskar, Skåne och den politiska satiren. Fjelner TypTillf. 132 (1923). Koloriten .. rör sig .. inom ett mera dämpat register. OoB 1928, s. 456. Livets register är mycket större och rikare än de fatta, vilka lägga all vikt vid förståndsmässigheten. Segerstedt Spalt. 276 (1933). En litteratur, som .. spelar på ett så stort register som den om Gotland. NFMånKr. 1939, s. 747. En vältalighet, som spänner över ett mycket stort register. SvD(B) 1945, nr 199, s. 14. — jfr KÄNSLO-, TEXTUR-, ÅRS-REGISTER m. fl. — särsk. (mera tillf.) i sådana uttr. som (vara) uppe i det högre registret, ss. beteckning för att ngn är upprymd (särsk. på grund av alkoholförtäring), kliva upp i det höga registret, bli patetisk. Allardt Livsuppg. 127 (1915: kliva). Glas på glas svepte han, glittrande glad och hastigt uppe i det högre registret, tack vare ovanan vid pokulerande. Lindqvist Herr. 327 (1917).
III. om vissa tekniska anordningar som visa likhet med ett register i en orgel (se II 1).
1) [jfr motsv. anv. i mlt., t. o. eng.; jfr äv. den i t., eng. o. fr. förekommande bet.: spjäll i ugn o. d.] (numera knappast br.) för reglering av lufttillförseln till en ugn avsedd anordning bestående av (en lucka med) ett antal draghål som kunna öppnas o. stängas; förr äv. om vart o. ett av ett antal sådana draghål. (muren i kapellugnen) lemnas i alla 4 hörnen draghål eller register. Wallerius ChemPhys. 1: 49 (1759). Rinman 2: 407 (1789). TySvOrdb. 1906 (1932).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] repslag. vid maskinell repslagning använd skiva med koncentriskt placerade hål genom vilka garnen löpa, riktskiva. UB 6: 413 (1874). 2SvUppslB 30: 249 Pl. (1954).
3) [jfr motsv. anv. i t.] (†) tekn. vid skruvtillvärkning medelst svarv använd anordning bestående av ett trästycke med gängning, utgörande underlag för det vid spindeln fästa, med motsvarande gängning försedda skruvmönstret, (tärning i) chaser. Schulthess (1885).
IV. om (exakt) motsvarighet l. noga avpassat läge o. d.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; jfr II 1, III] boktr. (exakt) motsvarighet mellan satsytors, kolumnsiffrors, raders osv. läge på olika sidor (särsk. i sköntryck o. vidertryck) l. mellan de olika delfärgernas läge vid flerfärgstryck; inpassning av tryck; noga avpassat läge (av form, tryckark, pappersbana o. d.) för erhållande av sådan motsvarighet; äv. om noga avpassat läge av matris i gjutform för åstadkommande av att bokstaven erhåller rätt läge på kägeln; äv. i uttr. hålla register, åstadkomma l. förete sådan motsvarighet, stå i register, förete sådan motsvarighet. Wollin Stilgjut. 70 (i handl. fr. 1764; i fråga om matriser). ÖoL (1852: hålla). Om punkturen är rätt stäld, bör arket stå i register. Nordin Boktr. 304 (1881). En pneumatisk sugapparat .. (på rotationspress) är mycket tillförlitlig .. och gifver ett hårskarpt register. 2UB 10: 221 (1906). Man kan .. om tvåtursmaskinerna säga att de i bästa möjliga mån hålla register. NordBoktrK 1908, s. 261. Gjutmaskinen (ställer) in matrisramen .. mot en gjutform .., varvid ett centrerstift ingriper i motsv. hål på ramens ryggsida, så att registret blir korrekt. 2SvUppslB 28: 770 (1954).
2) [jfr motsv. anv. i t.] tekn. i utvidgad anv., om virans plana o. vågräta läge i pappersmaskin under avvattningens första skede; ss. förled i ssgn REGISTER-VALS 2 samt i ssgr som äro sekundärt bildade till denna (se REGISTER-BALK, -LAGER, -LINJAL, -PARTI, -SKENA).
V. [jfr motsv. anv. i fr.; sannol. bildl. anv. av II 1, 2] konst. om var o. en av ett antal (ovanför varandra anordnade) avdelningar (band) av en målning l. bildframställning o. d., stundom äv. av ett antal rader av fönsteröppningar i en mur o. d. I översta registret på ett väggfält plöjes och sås, i det mellersta skär man säden och i det understa tröskas den. Lugn Egypt. 2: 126 (1924). Västmuren (i kyrkan) var .. genombruten, nederst genom tre tornbågar, där ovan öppnade sig tornets andra våning i två register mot mittskeppet. Roosval RomK 157 (1930). SörmlH 14: 241 (1949).
Ssgr (i allm. till I 1, 2): A: (I 1 b, c) REGISTER-AKT. (i fackspr.) akt (se akt, sbst.1 II a) tillhörande ett register (särsk. straffregister). SFS 1900, nr 82, s. 7.
(jfr II 1) -ANDRAG~02, äv. ~20. mus. (skjutbar stång med) handtag o. d. varmed slejf(er) i orgel manövreras; äv. om motsvarande anordning i pneumatisk l. elektrisk orgel; jfr andrag 1. Drake Töpfer 291 (1850). Hennerberg (o. Norlind) 1: 35 (1912). 2NF 24: 212 (1916; i pneumatisk orgel).
(I 1 b, c) -ANMÄLAN~020. (i fackspr., mindre br.) anmälan av ngt till (registrering i) register fört av myndighet o. d., registreringsanmälan. Hernberg Rättsh. 18 (1922; i fråga om handelsregister).
(I, II 1, IV 1) -ANORDNING~020. särsk.
1) (i fackspr.) till I 3: registreringsanordning. 2SvUppslB 16: 1257 (1950).
2) boktr. till IV 1: anordning (på tryckpress) för åstadkommande av register. NordBoktrK 1908, s. 261.
-ARK, n. [jfr t. registerbogen, eng. register sheet]
1) till I 2: tryckark innehållande register. HT 1949, s. 163.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] boktr. till IV 1: ark som användes ss. ledning vid formens rätta inställning för erhållande av gott register, inställningsark. TySvOrdb. 1906 (1932).
-ARTAD, p. adj. Ljunggren SAHist. 2: 223 (1886). En registerartad uppräkning. TurÅ 1950, s. 253.
(I 1 b) -AVGIFT~02, äv. ~20. (föga br.) registreringsavgift. Cannelin (1921).
(IV 2) -BALK. tekn. i pappersmaskin, om var o. en av de balkar varpå registervalspartiet vilar. BokPapper 297 (1944).
(I 2) -BAND. bokband innehållande register till ett bokvärk o. d. SvFlH 3: 672 (1945).
-BETECKNING. särsk. till I 1 b, om beteckning som åsättes ngt i av myndighet fört register (jfr -bokstav); särsk.: beteckning som åsättes fastighet i fastighetsregister l. jordregister. SFS 1908, nr 74, s. 10. 2SvUppslB 2: 340 (1947).
-BLAD. särsk. (i fackspr.) till I 1 b, c, om blad med uppgifter rörande en viss sak l. ett visst faktum o. d. (t. ex. en fastighet, ett motorfordon, ett äktenskap) i register fört av myndighet o. d. Schauman o. Christierson Gide 501 (1899). För hvarje registerakt (i straffregistret) skall upprättas ett registerblad, angifvande aktens nummer samt den dömdes namn, födelsetid och födelseort. SFS 1900, nr 82, s. 7. Därs. 1923, s. 843 (i automobilregister).
(II 2) -BLANDNING. [jfr t. registermischung] (†) mus. = -kombination. Drake Töpfer 226 (1850).
(I 1) -BOK; pl. -böcker. [jfr t. registerbuch, eng. register book] bok vari ngt registreras l. är registrerat; i fråga om nutida förh. företrädesvis till I 1 b, c, om dylik bok som föres (l. utgives) av myndighet l. bolag l. ekonomisk förening o. d.; äv. bildl. Een Register book på alle breef assignationer, och quittenser ifrån 1661 till 1682. BoupptSthm 1682, s. 48 b, Bil. (1681). Öfver aktieteckningen och aktiernas utgifvande skall af styrelsen en registerbok föras. SFS 1882, Bih., nr 58, s. 3. Dödens registerbok blir aldrig full. Höglund Skogsinsp. 86 (1906). Av klassificeringssällskap årl. utgivna registerböcker. 3NF 11: 812 (1929).
-BOKSTAV~02, äv. ~20. särsk. till I 1 b, om bokstav som tilldelas ngt i register fört av myndighet o. d.; jfr registrerings-bokstav. BtRiksdP 1945, 1: nr 95, s. 6 (1944). Varje till försvarstjänst användbar hund (erhåller) en militär registerbokstav jämte inskrivningsnr. 2SvUppslB 2: 340 (1947).
(IV 1) -BORD. [jfr t. registertisch] boktr. med horisontalt o. vertikalt skjutbara linjaler försett bord för uppgörande o. kontroll av registerark (se d. o. 2); äv.: iläggningsbord. Frändberg (1935). GrafUppslB 338 (1951; om iläggningsbord). Därs. 666.
(I 1 b) -BREV. [jfr t. registerbrief] (numera knappast br.) sjöt. registreringscertifikat. Smith 311 (1917).
(II 1) -BRICKA, r. l. f. mus. bricka (av järnplåt överdragen med celluloid) anbragt (l. avsedd att anbringas) på registerandrag; jfr -platta. VaruhbTulltaxa 1: 551 (1931).
(II 3) -BROTT. (i fackspr.) vid sång: plötsligt (oförmedlat) överslag från ett sångregister till ett annat, parafoni. PsykPedUppslB 2175 (1946).
(I 1 b, c) -BYRÅ. byrå (se d. o. 3) med uppgift att föra register över ngt (l. över en kategori av personer o. d.). SthmStadsfullmHandl. 1908, 5: Bih. nr 71, s. 8. (Den under livsmedelsnämnden sorterande) Registerbyrån .. är en kortbyrå för alla dem som sakna fast bostad. DN(A) 18/8 1918, Bil. s. 3. 2SvUppslB 10: 1074 (1949).
(II 1, 2) -BÄLG. [jfr t. registerbalg] mus. i pneumatisk orgel: till en orgelstämma hörande bälg som vid registrets andragande fylles med luft o. påvärkar registerventilen, så att denna öppnas. Hennerberg (o. Norlind) 1: 75 (1912).
(I 1 b) -CERTIFIKAT. [jfr t. registerzertifikat] (numera knappast br.) sjöt. registreringscertifikat. Smith 311 (1917).
(II 2) -CRESCENDO, n. mus. = -svällare. Brodin 193 (1948).
(I 1 b) -DIMENSION. [jfr eng. register dimensions, pl.] sjöt. igenkänningsmått; i sht i pl. SohlmanSjölex. (1955).
(jfr II 1) -DRAG. [jfr t. registerzug] (†) mus. utdragbart o. inskjutbart registerandrag; äv.: slejf. Drake Töpfer 60 (1850; om slejfer). UB 2: 542 (1873; om registerandrag).
(I 1 b) -DRÄKTIGHET~102, äv. ~200. (numera bl. tillf.) sjöt. dräktighet (särsk. nettodräktighet) i registerton. Schulthess (1885). Ramsten o. Stenfelt (1917).
(I 1 b) -ENHET~02, äv. ~20. (i fackspr.) enhet (se d. o. II 2) i register (t. ex. i fastighetsregister). Thulin Mant. 2: 160 (1935).
(I 1 b) -FASTIGHET~102, äv. ~200. (i fackspr.) fastighet upptagen i fastighetsregister l. jordregister; jfr -enhet. 2NF 13: 160 (1910). SFS 1943, s. 523.
-FLIK. (i sht i fackspr.) på (led)kort i kortsystem (kortregister): uppskjutande flik avsedd för anteckning om innehållet i den närmast följande avdelningen av kortsystemet; äv. om (över snittet utskjutande l. i snittet utskuren) flik i genomgående register (se d. o. I 2 slutet) till bok o. d. Sillén BokförMet. 1: 152 (1915). GrafUppslB 666 (1951; i genomgående register till bok).
-FORM. särsk. (mera tillf.) i uttr. i registerform, i form av ett register l. en förteckning o. d., i sht förr äv.: i form av en torr l. mager uppräkning o. d. (jfr register I 1 e). (Berättelsen) är (icke) sakrik, ehuru den innehåller en stor mängd saker, ty de äro endast uppräknade i registerform. QLm. 2: 12 (1833).
-FORMIG. (numera bl. tillf.) jfr -form. Den sanna Bildningen är liflig, är lefvande — ej död och registerformig. KrigVAH 1824, s. 63.
-FÖRA. (in)-föra (ngt l. ngn) i register, registrera; i sht i pass., särsk. i p. pf.; särsk. till I 1 b, c. Auerbach (1913). 2NF 33: 1184 (1922).
(I 1 b, c) -FÖRARE. person med uppgift att föra register; särsk. om person med uppgift att föra fastighetsregister (tomtbok, jordregister). SFS 1917, s. 592 (för fastighetsregister). Trolovad, som varken är eller bör vara kyrkobokförd i svensk församling, skall (vid begäran om lysning till äktenskap) förete det motsvarande intyg av utländsk registerförare han kan anskaffa. Därs. 1920, s. 967.
-FÖRING. (in)-föring i register, registrering; särsk. till I 1 b, c. SFS 1917, s. 592 (i fråga om fastighetsregister).
(I 1 e) -HISTORIA. (tillf.) om historia (se d. o. II 1, 2) utmärkt av torr uppräkning av händelser o. d. utan åskådliggörande stoff. Topelius Vint. I. 1: 10 (1863, 1880).
(I 2 slutet) -HUGGMASKIN~102. (i fackspr.) maskin för registeruthuggning. GrafUppslB 666 (1951).
(I 2 slutet) -HUGGNING. (i fackspr.) = -uthuggning. GrafUppslB 666 (1951).
-HÅL, n.
1) mus. till II 1: hål i slejf. Lagergren Orgelsk. 1: 3 (1894).
2) (i sht förr) boktr. till IV 1; i tryckark: vart o. ett av de av punkturerna vid tryckning av arkets första sida åstadkomna hål vari punkturerna vid tryckning av arkets baksida pressas in för åstadkommande av register. 2NF 30: 95 (1919).
(IV 1) -HÅLLANDE, n. (tillf.) boktr. åstadkommande av register. Täubel Boktr. 2: 49 (1823).
(II 3) -HÖJD. (i fackspr., mera tillf.) ett registers höjd; tonhöjd med hänsyn till det register vari tonen bildas. Wulff Värsb. 46 (1896).
(IV 1) -INSTÄLLNING~020. boktr. inställning (t. ex. av form l. av registervalsar) för erhållande av register. HantvB I. 7: 262 (1939; vid rotationspress).
(II 2) -KANCELL. [jfr t. registerkanzelle] mus. i orgel: kancell avsedd för en orgelstämma, stämkancell. SohlmanMusiklex. 3: 719 (1951).
(II 2) -KANCELL-LÅDA, r. l. f. [jfr t. registerkanzellenwindlade] mus. i orgel: kancellåda med stämkanceller. SohlmanMusiklex. 3: 717 (1951).
-KARTA, r. l. f. (i fackspr.)
1) till I 1 b: till fastighetsregister hörande karta som visar gränserna för i registret upptagna tomter, stadsägor o. d. SFS 1917, s. 591.
2) (numera föga br.) till I 2: översiktskarta som anger vilka områden som framställas på en serie kartor, indexkarta. SFS 1879, Bih. nr 3, s. 16. Globen 1923, s. 33.
-KARTONG. [jfr t. registerkartenkarton] pappask för registerkort. Östergren (1935).
(I 3) -KASSA, r. l. f. (föga br.) kassakontrollapparat, kassaregister. TeknOrdb. 1473 (1951).
(I 1 b) -KLASS. (mera tillf.) sjöt. klass (se d. o. 6 f slutet) i (klassificeringsanstalts) fartygsregi ster Lang FinlSjör. 122 (1932).
(jfr II 1) -KNAPP, r. l. m. [jfr t. registerknopf, fr. bouton de registre] (numera bl. mera tillf.) mus. jfr -andrag o. knapp, sbst. 1, 4 a β. Drake Töpfer 74 (1850). MeddSlöjdF 1900, 2: 107.
(jfr II 1) -KNOPP. [jfr t. registerknopf] (numera föga br.) mus. = -knapp. Höijer 391 (1864).
(II 2) -KOMBINATION. [jfr t. registerkombination] mus. jfr kombination, sbst.1 2 c. Hennerberg (o. Norlind) 1: 49 (1912).
-KORT, n. kort i kortregister. Granfelt SkruvstF 60 (1923).
(IV 1) -KUGGE l. (i koll. anv. alltid) -KUGG. boktr. om var o. en av de kuggar på cylinder o. fundament i tvåturspress vilka vid tryckning gripa in i varandra o. därigm åstadkomma register; äv. koll.; jfr -kuggstång. GrafUppslB 872 (1951; koll.).
(IV 1) -KUGGSTÅNG~02, äv. ~20. boktr. på fundament i tvåturspress: kuggstång som vid tryckning griper in i ett kuggsegment på cylindern o. därigm åstadkommer register; jfr -kugg. NordBoktrK 1908, s. 261.
(I 1 e, f) -KUNSKAP~20 l. ~02. (numera bl. tillf.) kunskap omfattande en mängd fakta utan systematiskt l. organiskt sammanhang o. d. FKM 4: 20 (1815).
(IV 2) -LAGER, n. tekn. registervalslager. TT 1901, M. o. E. s. 49.
(II 1) -LED, r. l. m. (mera tillf.) mus. led (se led, sbst.1 6) varomkring registervinkel rör sig. MeddSlöjdF 1900, 2: 107 (i orgelharmonium).
-LIK, adj. (numera bl. tillf.) särsk.: som i fråga om torftighet (med hänsyn till åskådliggörande stoff o. d.) liknar en förteckning l. lista o. d., som utgör en mager l. torr uppräkning av fakta o. d.; jfr register I 1 e. Ett registerlikt uprepande af många species. VetAH 1802, s. 259. En torr och naken, registerlik historieskrifning. Svedelius Lif 142 (1887).
(IV 2) -LINJAL. tekn. i pappersmaskin: var o. en av de tillhållare (i form av små vinkeljärn) som tjäna att hålla viran i rätt läge på registervalsarna. TT 1901, M. s. 47. Därs. s. 49.
-LÅDA, r. l. f.
1) till I 1, 2: låda med kortregister l. med en efter liknande system ordnad samling av uppgifter l. avbildningar o. d. Form 1934, s. 36.
2) mus. till II 1, 2: (ton)kancellåda, slejflåda; äv. (o. numera vanl.): för registren i pneumatisk orgel avsedd låda med komprimerad luft som vid andragande av ett register strömmar till o. påvärkar ett relä för motsvarande registerventil, varigm detta registers luftlåda fylles med komprimerad luft. Hennerberg (o. Norlind) 1: 20 (1912). SvUppslB (1935).
(I 1 b) -MARK. [efter t. registermark; de utländska fordringsägarnas tillgodohavanden fördes av tysk myndighet i ett särskilt register] (gm ett 1933 träffat avtal uppkommen, efter andra världskrigets slut avskaffad) tysk valuta (med lägre kurs än den vanliga riksmarkens) gällande utländska fordringsägares tillgodohavanden i Tyskland o. underkastad särskilda inskränkningar beträffande användningen. Resetidn. 5: nr 1, s. 4 (1934).
(II 1) -MEKANIK. [jfr t. registermechanik] mus. mekanisk registerregering. PT 1898, nr 155, s. 3.
-MEKANISM.
1) tekn. till I 3, om registerväljare i teleteknisk utrustning. Ekeberg Telef. 3: 67 (1941).
2) mus. till II 1, = -regering. 2NF 18: 6 (1912). Norlind MusLex. 795 (1916; på klavecin).
(I 1 b) -MYNDIGHET. [jfr t. registerbehörde] (i Finl.) myndighet som har att föra register (handha registrering), registreringsmyndighet. FFS 1889, nr 36, s. 9 (i fråga om fartygsregister). Därs. 1919, nr 1, s. 27 (i fråga om föreningsregister).
-MÄSSIG. som överensstämmer med l. är karakteristisk för ett register l. en förteckning o. d.; äv. med tanke på torftighet i fråga om åskådliggörande stoff o. d. (jfr register I 1 e); ofta ss. adv. Palmblad Fornk. 1: Föret. XI (1843). En .. registermässigt uppställd redogörelse för .. huvuddragen av dalmålets ljud- och böjningssystem. Levander Dalmål. 2: 257 (1928).
-NUMMER. särsk. till I 1 b, om nummer som åsatts ngt i register fört av myndighet o. d. Registernummer i patentregistret. TT 1879, s. 74. Hvarje i jordregistret införd fastighet åsättes ett registernummer. SFS 1908, nr 74, s. 2.
(I 1 b) -OMRÅDE. (i Finl.) vart o. ett av de områden i vilka Finland är indelat med hänsyn till registrering av fartyg. FFS 1889, nr 36, s. 9.
(IV 2) -PARTI. [jfr d. registerparti, t. registerpartie] tekn. registervalsparti. BokPapper 297 (1944).
(II 1) -PEDAL. [jfr t. registerpedal] (föga br.) mus. pedal (se d. o. 2) varmed register manövreras. Schulthess (1885).
(II 1) -PLATTA, r. l. f. [jfr t. registerplatte] (mera tillf.) mus. platta med påskrift (stämbeteckning) på registerandrag, (jfr -bricka, -skylt); äv. oeg., om liknande platta som står i förbindelse med signalapparat till orgeltrampare. På registerplatta i orgeln angifven signalapparat till orgeltramparen. 2NF 38: 430 (1926).
(I 1 c) -PLÅT. mil. registreringsplåt. TjMeddLantförsv. 1941 B, s. 633.
(II 1, 2) -PÅSKRIFT~02, äv. ~20. (mera tillf.) mus. påskrift (stämbeteckning) på registerandrag. Drake Töpfer 276 (1850).
(II 1) -REGERING. mus. mekanism varigm registrens (slejfernas l. registerventilernas osv.) rörelser kunna regleras medelst registerandragen; jfr -mekanism. Lagergren Orgelsk. 1: 5 (1894). 2NF 22: 1214 (1915).
(jfr II 1) -RIBBA, r. l. f. (mera tillf.) mus. jfr register II 1. Hennerberg (o. Norlind) 1: 21 (1912).
-SAMLING. (mera tillf.) konkret; särsk. om systematiskt ordnad samling av fingeravtryck med uppgifter om de personer vilka fingeravtrycken tillhöra. Ashton-Wolfe Spind. 192 (1930).
(IV 2) -SKENA, r. l. f. [jfr d. registerskinne] (mindre br.) tekn. = -balk. TT 1901, M. s. 49.
(I 1 b) -SKEPP. [jfr t. registerschiff, eng. register-ship, fr. vaisseau de registre, span. navío de registro] (förr) spanskt fartyg som gick i handelsfart på Amerika o. som inregistrerats i register som fördes av spanska handelshus över sådana fartyg. PT 1758, nr 26, s. 3.
(II 1) -SKYLT. [jfr t. registerschild] mus. skylt (platta) med påskrift (stämbeteckning) på registerandrag; jfr -platta.
(I 1) -SKÅP. (i sht i fackspr.) skåp för förvaring av register; numera vanl. i utvidgad anv., om skåp med (rulljalusi o.) under varandra anordnade utdragbara fack (för förvaring av handlingar o. d.). BtRiksdP 1900, 2Hufvudtit. s. 3 (för straffregister). TeknOrdb. 968 (1951).
(I 2 slutet) -SKÄRMASKIN~102. (i fackspr.) = -huggmaskin. GrafUppslB 666 (1951).
(I 2 slutet) -SKÄRNING. (i fackspr.) = -uthuggning; äv. konkret: register (se d. o. I 2 slutet). GrafUppslB 666 (1951; abstr.). TSvLärov. 1953, s. 21 (konkret).
(jfr II 1) -STAV. (föga br.) mus. = -ribba. VaruhbTulltaxa 1: 551 (1931).
(II 1) -STÅNG. [jfr t. registerstange] mus. i registerregering: stång varpå registerknapp är fäst o. som (medelst väll o. vällarm l. registervinkel o. d.) står i förbindelse med en slejf l. registerventil; jfr -andrag. Drake Töpfer 220 (1850). 2NF 20: 865 (1914).
(IV 1) -STÄLLNING. (mera tillf.) boktr. = -inställning. HantvB I. 7: 262 (1939).
(II 2) -SVÄLLARE, r. l. m. [jfr t. registerschweller] mus. anordning varmed en orgels stämmor successivt kunna sättas i l. ur funktion. Hennerberg (o. Norlind) 1: 49 (1912).
(I 13) -SYSTEM. [jfr t. registersystem, eng. register system] system kännetecknat av användning av register; särsk.
1) till I 1 b, c, om systemet att organisation av arbetare l. arbetsgivare i syfte att underlätta l. effektivera sin värksamhet för register över arbetsgivare (företag) resp. arbetare. Det syndikalistiska registersystemet vid Stockholmsbagerierna. SvD(A) 1925, nr 315, s. 5. 2SvUppslB 23: 1033 (1952).
2) tekn. till I 3: system för teleteknisk utrustning, kännetecknat av användning av register. TeknOrdb. 968 (1951).
(I 1 e) -TABELL. (tillf.) om torr uppräkning av händelser o. d. utan åskådliggörande stoff; jfr -historia. Geijer I. 5: 222 (1819).
(jfr II 1) -TANGENT. [jfr t. registertaste] mus. vippliknande anordning varmed stämma i orgel med pneumatisk l. elektrisk registerregering kan sättas i l. ur funktion; äv. allmännare, om handtag på utdragbart register; jfr -andrag, -knapp samt manubrium. Hennerberg (o. Norlind) 1: 21 (1912). Norlind AMusH 163 (1920; allmännare).
(I 1 b) -TIDNING. (numera bl. mera tillf.) tidning för kontinuerlig publicering av register över patent l. varumärken l. av handelsregister o. d.; jfr registrerings-tidning. TT 1884, s. 60. FFS 1925, s. 1112.
(I 1 b) -TON ~ton2. [jfr t. registerton, registertonne; efter eng. register ton] i sht skeppsmät. för mätning av fartygs dräktighet (för införande i fartygsregister) använd enhet utgörande 100 engelska kubikfot (ungefär = 2.83 m3), rymdton; jfr deplacemangs-ton. Brutto l. netto registerton (äv. registerton brutto l. netto), registerton ss. enhet för angivande av ett fartygs bruttoresp. nettodräktighet, brutto- resp. nettoregisterton. SFS 1865, nr 82, s. 3. (Ett) rums storlek i registertons, hvilket mått hädanefter kommer att utgöra måttenheten vid skeppsmätning. Därs. 1874, nr 41, s. 40. Fahlbeck NatFörm. 39 (1890: registerton netto). 2NF 33: 261 (1921: brutto registerton). Örlogsfartyg uppmätas i deplacementton och stundom i registerton, handelsfartyg i registerton. VFl. 1922, s. 12. Amerikanaren Challenge, om 2000 registerton. Hägg Segel 56 (1935).
(I 1 b) -TONNAGE. [jfr eng. register tonnage] i sht skeppsmät. tonnage mätt i registerton. Brutto l. netto registertonnage, angivande ett fartygs bruttoresp. nettodräktighet, brutto- resp. nettoregistertonnage. SPF 1843, s. 309. Smith 311 (1917).
(II 1) -TRAKTUR. [jfr t. registertraktur] mus. = -regering. TT 1927, Allm. s. 28.
(IV 1) -TRYCK. boktr. tryck som fordrar (noggrant) register. NordBoktrK 1910, s. 138.
-UPPGIFT~02, äv. ~20. uppgift i l. ur register; särsk. till I 1 b. Björling CivR 29 (1906).
(I 1) -UPPLÄGG~02, äv. ~20. upplägg (uppslag) i register (särsk. i fartygsregister o. d.); jfr register I 1 b. Lang FinlSjör. 1: 120 (1890).
-UPPSTÄLLNING~020. särsk. till I 2. StKokb. 4 (1940).
-UTDRAG~02, äv. ~20. särsk.
1) till I 1 b, c: utdrag ur register. SFS 1900, nr 82, s. 8 (ur straffregister). FFS 1922, s. 492 (ur motorfordonsregister).
2) (mera tillf.) mus. till II 1: utdragbart o. inskjutbart registerandrag. Björkman (1889). Norlind AMusH 163 (1920).
(I 2 slutet) -UTHUGGNING~020. (i fackspr.) om uthuggning av olika långa flikar i (fram)snittet av en bok o. d. för åstadkommande av genomgående register; jfr -huggning, -skärning, -utskärning. GrafUppslB (1951).
(I 2 slutet) -UTSKÄRNING~020. [jfr t. registerausschneiden] (i fackspr.) = -uthuggning. AB 1915, nr 71, s. 20.
-VALS; pl. -ar. [jfr t. registerwalze (i bet. 1 o. 2)] VaruhbTulltaxa 1: 485 (1931).
1) boktr. till IV 1: excentriskt lagrad vals avsedd för åstadkommande av register gm förändring av väglängden för pappersbanan mellan tryckvärk o. falsapparat l. mellan två tryckvärk i rotationspress. HantvB I. 7: 262 (1939). GrafUppslB (1951).
2) [jfr motsv. anv. i t.] tekn. till IV 2; i pappersmaskin: var o. en av de valsar som understödja o. hålla viran i plant o. vågrätt läge under avvattningens första skede. TT 1901, M. s. 47.
Ssgr (i allm. till -vals 2): registervals-lager, n. tekn. jfr lager, sbst.3 4. TT 1901, M. s. 47.
-parti. tekn. parti av pappersmaskin vari avvattningen av pappersmassan sker på den av registervalsar uppburna viran; jfr vira-parti. GrafUppslB 609 (1951).
-ratt. (mera tillf.) boktr. till -vals 1: ratt varmed registervalsens läge regleras. HantvB I. 7: 262 (1939).
(II 1, 2) -VENTIL. [jfr t. registerventil] mus. ventil varigenom luft kan insläppas i ett registers luftlåda. Hennerberg (o. Norlind) 1: 28 (1912).
Ssg: registerventil-relä. mus. i pneumatisk orgel: relä som vid andragande av ett register påvärkas av den komprimerade luften i registerlådan (se -låda 2), så att registerventilen öppnas; jfr -bälg. SohlmanMusiklex. 4: 350 (1952).
-VERK, se -värk.
(II 1) -VINKEL. mus. i registerregering: vinkelformig anordning varigm registerandragets rörelse överföres till slejf l. registerventil o. d. MeddSlöjdF 1900, 2: 109. —
-VIS, adv. (-ter- 1667 osv. -ters- 1623) (numera bl. tillf.) i form av en förteckning l. lista l. ett register o. d.; med en anordning som överensstämmer med ett registers o. d. (De läkemedel som behövas vid pest) Wil Man .. här Registerswijs, antekna. L. Paulinus Gothus Pest. 102 b (1623). Schmedeman Just. 477 (1667).
(I 3) -VÄLJARE, r. [jfr t. registerwähler, eng. register preselector] tekn. vart o. ett av de till ett register i en teleteknisk utrustning hörande organ som ha till uppgift att tjänstgöra vid överföringen av de mottagna impulserna till andra organ (jfr -mekanism 1); äv.: anordning för elektrisk manövrering l. indikering på långa avstånd varvid en order överföres i form av elektriska impulser vilka bestämma (utvälja) det organ som skall manövreras (samt registreras vid mottagarstationen o. återsändas för kontroll, innan ordern utföres). Ekeberg Telef. 3: 67 (1941). 2SvUppslB 9: 894 (1948).
-VÄRK, n.
1) till I 1, 2: större register (i form av bokvärk l. kortregister o. d.); tryckt l. skrivet värk vari ngt registreras l. är registrerat. Almquist Bergskoll. 38 (1909). Östergren (1935).
2) (mera tillf.) till I 3: registreringsvärk (se d. o. 2), räknevärk. Reynolds patentlogg, med registerverk. SvFlH 3: 235 (1945).
B (†): REGISTERS-VIS, se A.
Avledn.: REGISTERAKTIG, adj. (mera tillf.) till I 1, 2: som liknar l. påminner om ett register, registerartad; jfr register I 1 e. Trontalet var .. kanslitorrt och registeraktigt. SvD(A) 1932, nr 11, s. 4.

 

Spalt R 817 band 21, 1957

Webbansvarig