Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAPPORT rapor4t, i bet. 6, 810 äv. rapå4r, r. l. m. ((†) n. RP 8: 214 (1640), VDAkt. 1688, nr 15) best. -en; pl. -er.
Ordformer
(rap- 16321874. rapp- 1613 osv.)
Etymologi
[jfr t. rapport; av fr. rapport, till rapporter (se RAPPORTERA). — Jfr REPORT]
A. meddelande, redogörelse o. d.; jfr RAPPORTERA B.
1) meddelande l. redogörelse (i muntlig l. skriftlig form om iakttagelser l. tilldragelser l. förhållanden l. genomförandet av en uppgift o. d.); vanl. om dylikt meddelande osv. från en underordnad (person l. myndighet) till (närmast) högre instans; äv. (ofta ngt vard.) om meddelande mellan jämlikar o. d.; förr äv. abstr.: rapportering. Avge, avlägga, (av)lämna, insända, inkomma med (förr äv. göra l. giva) rapport om (stundom äv. över) ngt. Under resan skickade han regelbundet rapporter till brodern. Widekindi KrijgH 540 (i handl. fr. 1613; abstr.). RP 8: 214 (1640: giort). Kom Secretairen Westphal .. medh then rapport, at freden war .. sluten. Spegel Dagb. 145 (1680). I Söndags hade Syskonen sin stora Soupé med dans, hvarom du väl får särskild rapport. Geijer Brev 399 (1841). Provincial-Läkarens i Jönköpings District .. rapporter till Kongl. Sundhets-Collegium. Hygiea 1843, s. 9. Man (har) sökt gagna .. fiskhandelsaffären genom offentliga rapporter om fångstens och beredningens belopp m. m. EkonS 2: 223 (1895). Döss o. Lannge 274 (1908: öfver). Han kallade .. upp avdelningschefen för rapport. Siwertz Varuh. 79 (1926). Rapport i tjänsteväg till överordnat järnvägsbefäl. SFS 1935, s. 523. — jfr ARBETS-, BESLAGS-, BILÄGGS-, DAG-, DAGSVÄRKS-, IS-, KONSULS-, MARKNADS-, MIDDAGS-, MÅNADS-, NEDERLAGS-, OPERATIONS-, SKÖRDE-, SPION-, VECKO-, ÄMBETS-RAPPORT m. fl. — särsk.
a) mil. tjänstemeddelande från underordnad till överordnad (vanl. innehållande uppgift om iakttagelser rörande fienden, utförande av en order o. d.); motsatt: order. KKD 10: 369 (1703). Raport inkom från Major Sinclair at .. tvenne fientel. Partier Husarer .. afgådt ifrån Pasevalck. PT 1758, nr 60, s. 3. ReglArméenFl. 1788, s. 5 (: gifver). Rapport skall vara tydligt framsagd med hög röst utan onödig vidlyftighet. UFlott. 1: 56 (1903). FältreglArm. 1937, s. 47. jfr (†): (Officeraren skall) insända til Öfwer-Commendeuren all behörig rapport (osv.). ReglSwArmeen 1710, s. 25. jfr AFTON-, ARRESTANT-, BATALJONS-, GENERAL-, MORGON-RAPPORT m. fl. särsk. (†) i uttr. uppå given rapport, med ledning av l. på grund av ingången rapport. Uppå gifven rapport, sände Hans Maj:t 200 man til förstärckning. Nordberg C12 1: 147 (1740).
b) (†) i uttr. göra ngn rapport om ngt, avge rapport till ngn om ngt. (Sekreteraren Daniel Behm skall) giöra H. K. Maj:t om alle saker omständeligh rapport. Stiernman Com. 2: 477 (1646). RARP 4: 158 (1649).
c) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera nästan bl. om utländska förh.) liktydigt med: utlåtande (från en kommitté l. dyl.); betänkande; skrift vari redogöres för en vetenskaplig undersökning o. d. Schmedeman Just. 733 (1681). Comiteernas rapporter. Höijer 4: 284 (1796). Rapporten af parlamentets kommission. Geijer I. 7: 218 (1837). Kinseys rapport (om de amerikanska kvinnornas sexualliv). DN(B) 1953, nr 225, s. 9.
d) i radio l. tidning offentliggjort meddelande av nyhetskaraktär; särsk. dels (i pl.) om (sammanfattningen av) radions dagsnyheter o. väderleksrapport, dels om meddelande från tidnings utrikeskorrespondent. Jag hörde inte rapporterna i går kväll. Lenngren sitter på Norströms Tryckeri alla nätter, och trycker Rapporter. Kellgren (SVS) 6: 270 (1790). Läs rapporterna, får ni se hur det ser ut: Kris i Mellersta östern (osv.). Zetterström Dag 37 (1946). jfr MORGON-, VÄDERLEKS-RAPPORT m. fl.
e) handel. o. bankv. meddelande om affärsställning o. d. (som lämnas från en avdelning i ett företag l. en bank o. d. till ledningen); särsk. om utdrag ur l. sammandrag av räkenskaper, uppställt enl. visst system (jfr RAPPORT-FORM). Rapport öfver insättningar och uttagningar vid .. (postsparbankskontor) offentliggöras hvarje månad. Geijer Postförf. 456 (1890). HandInd. 780 (1927). jfr BANK-, KASSA-, RIKSBANKS-RAPPORT.
f) om anmälan rörande l. redogörelse för brott l. förseelse l. fel o. d. som ngn begått (ingiven till högre myndighet l. till den felandes överordnade o. d.). Han fick (en) rapport på halsen. Sehlstedt Utk. 34 (1857). Smedman Kont. 7 (1874). Farsan hade redan fått rapport på sig (för försummelse i arbetet ss. nattvakt). Martinson Kvinn. 182 (1933). Dä blir rapport till stallmästarn, min gosse! Johnson Slutsp. 308 (1937). jfr POLIS-RAPPORT.
g) jäg. oeg., om förhållandet att en fågelhund som funnit en tryckande fågel uppsöker jägaren för att leda honom till fyndplatsen; äv. konkretare, om meddelande som fågelhund ger på sådant sätt. Edström Mossgrönt 112 (1950).
2) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera bl. tillf.) i pl., ngn gg äv. i sg.: skvaller; jfr RAPPORTERA 4, RAPPORTÖR 1 d. Gynther ConvHlex. (1848; i sg.). Dalin (1855; i pl.).
B. om vissa sammankomster.
3) om sammankomst för föredragning o. d. hos statsöverhuvud l. furste o. d., stundom: mottagning (jfr LEVÉ); numera bl. (mil.) om sammanträde inför militär chef i o. för (föredragning o.) ordergivning o. d. (företrädesvis i ssgn REGEMENTS-RAPPORT). (Landshövdingen) infann sig på rapporten och .. aflade sin tacksägelse för vunnen befordran till Öfver Post Directeurs ämbetet. Calonius Bref 153 (1796). Sedan Riksdagen .. blifvit .. utblåst, behagade Hans Kongl. Maj:t samma dag på Rapporten til Landt-Marskalk .. utnämna .. Grefve Magnus Fredric Brahe. AdP 1800, s. 3. Vid den talrika levéen eller raporten hos hertigen. HT 1918, s. 199 (1809). Konungen gaf hvar måndag rapport på Stockholms slott klockan precis nio. Adlerbeth Ant. 2: 278 (c. 1815).
C. [jfr motsv. anv. i fr.] syftning l. överensstämmelse l. samband l. förbindelse o. d.; jfr RAPPORTERA C.
4) (†) syftning, avseende. Sådane ställen (i gamla kinesiska handlingar), som synas hafva rapport på Joseph och Moses. Björnståhl Resa 1: 7 (1769).
5) [jfr fr. par rapport à qc] (†) i uttr. i rapport på ngt (jfr 8 a), med hänsyn till ngt. Konung Gustaf Adolphs förtjenster hos Gud, i rapport på hvilka, vi .. förmodade himmelens bistånd emot vår fiende Hans Kongl. Preusiske Maj:t. Posten 1769, s. 829. (Där) alle Stats-individuerne i rapport på Stats-ändamålen .. underkasta sig en Regerande Magt. Biberg 1: 200 (c. 1820).
6) (i vitter stil, numera föga br.) överensstämmelse, likhet. Där finnes mycken rapport mellan .. (Ossians) kämpasånger och våra isländska. Schück o. Warburg Huvuddr. 2: 172 (i handl. fr. 1783). Idun 1890, s. 146.
7) (†) kem. kemisk frändskap. Det salt-syran har större raport .. til luften .. än til vatten. Wallerius ChemPhys. II. 1—2: 101 (1765).
8) (i vitter stil) samband, sammanhang; relation; särsk. i uttr. rapport till l. med (förr äv. ) ngt l. ngn, samband med ngt l. ngn; numera nästan bl. i sg. obest. o. företrädesvis (i sht i vitter stil) i sådana uttr. som stå (äv. ställa ngt l. ngn) i rapport med l. till ngt l. ngn. Secrete Utskottet och hvad dermed hafver rapport. 2RARP 10: 106 (1738). (Poemets) sammanhang, alla tankars rapporter sins imellan och til ämnet. Kellgren (SVS) 4: 210 (1781). Jag vill .. nämna om ett och annat som har rapport till ditt Ämbete. Därs. 6: 275 (1790). Zedritz 1: 185 (c. 1835: derpå). En modern författare .. söker gärna ställa sin hjälte i rapport med .. (hans) omgifning. Schück (o. Warburg) LittH 1: 135 (1896). Ett primitivt folks religion står med naturnödvändighet i den närmaste rapport till folkets lefnadssätt. Ymer 1913, s. 96. — särsk.
a) [jfr fr. par rapport à qc] (†) i uttr. i rapport på ngt (jfr 5), i samband l. sammanhang med l. i förhållande till ngt. Kan en tillåtelse möjligtvis tänkas utan i rapport på en bjudande och förbjudande Lag. Biberg 2: 92 (c. 1820).
b) (†) i fråga om släktskapsförhållande som ger arvsrätt. Mig synes, att sonderkullebarn hafva samma rätt och raport som samsyskons barn. FörarbSvLag 1: 135 (1690).
9) (i sht i vitter stil) själslig kontakt mellan människor som innebär att önskningar o. känslor o. d. hos en l. flera individer lätt vinna resonans hos l. lätt förmedlas till en l. flera andra; (gemenskap som medger) andlig kommunikation; stundom äv.: nära beröring (med tankeutbyte o. intim kännedom om varandra o. d.); stundom liktydigt med: samklang; äv. bildl. (Stå l. sätta sig, äv. komma i, äv. ha l. bibehålla) rapport med (äv. till) ngn. Nyberg 3: 64 (1842). Det finnes mellan Elster och läsaren .. en magisk rapport. NordT 1883, s. 408. Det hade inom kort uppstått en märkbar rapport mellan predikanten och åhörarne. Fahlcrantz Kyrkoh. 103 (1907). Dahlgren (kom) i sin egenskap af utredningsman i Geijers litterära bo i en nära rapport till arfvingarna. Dahlgren 2Ransäter 176 (1907). (Studenten träffade på matstället) arbetare .. till hvilka han icke hade någon rapport. Norlind Hell 2: 97 (1913). jfr: Med ordet rapport betecknas det lefvande förhållande, som är till mellan Gud och menniskan. Reuterdahl InlTheol. 65 (1837). — särsk.
a) om hypnotisk l. telepatisk o. d. kontakt mellan människor. Kellgren (SVS) 2: 254 (1787). Flickan försöker först att sätta sin amant i rapport och sedan att söfva honom. Rosenstein 3: 275 (1787). En Dräng, som med henne stod i magnetisk rapport. Wallmark Resa 83 (1819). La Combes suggestioner äro verksamma skriftligen, så snart rapport är åstadkommen. KyrkohÅ 1934, s. 60.
b) allmännare, i fråga om en människas förhållande till (”kontakt” med) ngt sakligt (tiden, världen, ett litterärt värk o. d.); jfr 8. Wikner Lifsfr. 1: 38 (1865). (Författarens) särskilda förmåga såsom svensk att sätta svenska läsare i rapport med ämnet. Verd. 1889, s. 85. Larsson Stud. 69 (1895, 1899: bibehålla rapport till). Den, som liksom Tegnér lefde i liflig rapport med sin egen tid. Schwartz Tegnér 66 (1903).
10) (mera tillf.) förbindelse (i form av meddelanden i tal l. skrift l. direkt umgänge), kommunikation (mellan två l. flera individer). Under medeltiden .. var det förbjudet att med en bannlyst stå i rapport genom tal eller skrift, teckenspråk eller umgänge. ÅbSvUndH 23: 86 (1928). — särsk. [jfr 9 b] i uttr. hålla sig i rapport med ngt, (gm ständig kontakt) hålla sig underrättad om ngt. (G. II A.) hade (efter 1621) ej .. försummat att ständigt hålla sig i rapport med hvad som förehades i Danzig. HT 1917, s. 258.
D. i vissa från C (särsk. 6) utgående speciella anv.
11) (†) tekn. vid tygtryckning: beröring mellan pressör o. tryckvals. 2UB 8: 532 (1900).
12) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (i fackspr.) upprepning av ett mönsterparti i ett mönster; numera nästan bl. konkret: mönsterparti som med alla detaljer återkommer i samma form i ett upprepningsmönster. 2UB 8: 297 (1900). Mönstren överföras på fotografisk väg och på grund härav kunna de ha upp till 1,5 meter stora rapporter. Form 1935, s. 191. En teckning av rapporten .. (är) det enda, som erfordras för att karakterisera bindningen. Kjellstrand TextVaruk. 66 (1940). Paulsson SvStad 1—2: 154 (1950). jfr: Lärft, kypert och atlas ha alltid lika många rapporttrådar i varpen som i inslaget, eller, såsom man .. plär säga: de hafva lika bredd- och längdrapport. Andersson Väfn. 18 (1880). — jfr INREDNINGS-RAPPORT.
Ssgr (i allm. till 1): RAPPORT-BLANKETT. SFS 1897, Bih. nr 4, s. 1. —
-BOK; pl. -böcker. (i fackspr.) bok vari antecknas l. göras utdrag ur l. sammanfattningar av rapporter som ngn avsänder l. erhåller. Rapporterna .. införas dagligen uti en af .. (läkaren) härtill inrättad rapportbok. ReglFl. 1834, 1: 117. Rapportbok i hvilken antecknas alla af distriktets polispersonal gjorda anmälningar. Lundin NSthm 558 (1889). Hemmer Budsk. 21 (1928). särsk. (förr) mil. om viss sorts anteckningsbok med karbonpapper. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 381 (1880).
-FARTYG ~20 l. ~02. (förr) sjömil. mindre fartyg avsett för rapportering. KrigVAT 1849, s. 194.
(12) -FLISA, r. l. f. [jfr t. rapport, om upprepningsmönster bildat av dekorationer (i hörnen) på fyra intill varandra anbragta plattor, rapportmuster, om sådant mönster i beklädnad av plattor] (i fackspr.) ss. (golv- l.) väggbeklädnadsmaterial avsedd l. använd fyrkantig platta (av fajans l. dyl.) som (i ena hörnet) har ett (geometriskt) mönster som tillsammans med motsvarande mönster på (tre) andra plattor bildar ett ornament, vilket regelbundet återkommer vid sammansättning av plattorna. Kulturen 1935, s. 44 (om ä. holländska förh.).
-FORM. särsk. handel. o. bankv. till 1 e: form (se d. o. I 3) för vinstredovisning där posterna uppställas i en kolumn (motsatt: kontoform, med debet o. kredit i olika kolumner). HandInd. 787 (1927).
-FORMULÄR. formulär för rapport (särsk. för vissa ämbetsmäns rapport efter inspektion o. d.). LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 653. SkogsvT 1910, s. 70. SFS 1921, s. 2129.
-FÖRARE. person som överbringar rapport(er); särsk. (mil.): krigsman beordrad att överbringa rapport(er). Lefrén Förel. 2: 276 (1817). TSvLärov. 1940, s. 381.
-FÖRING.
1) i sht mil. överbringande av rapport(er). Lefrén Förel. 2: 182 (1817).
2) (†) inom ämbetsvärk utförd registrering, sammanfattning o. bearbetning samt förmedling av meddelanden l. rapporter från underordnade instanser. 2NF 27: 1269 (1918).
-GIVARE. (mera tillf.) person som rapporterar. Lefrén Förel. 2: 265 (1817). SkogsvT 1910, s. 73.
-GIVNING. (mera tillf.) ingivande av rapport(er), rapportering. KansliH 1: 94 (1935; efter handl. fr. 1671).
-HALSBAND~02. mil. halsband för rapporthund, avsett för fästande av rapporter. SmnställnKrigsmat. 1: 136 (1942).
-HUND. mil. hund avsedd för rapportföring. TIdr. 1894, julnr s. 43 (om tyska förh.). TrängRegl. 1940, s. 317.
-HYLSA. mil. (metall)hylsa avsedd att användas vid nedkastande av skriftliga rapporter från flygplan. FlygHb. 17 (1921). ArtillRegl. 1940, 2: 146.
(12) -HÖJD. vävn. en rapports utsträckning i vävens längdriktning. Fornv. 1924, s. 183.
-JOURNAL. (förr) mil. journal för (registrering av avgående) rapporter; jfr diarium, register. ReglFl. 1834, 1: 79. TjReglArm. 1858, 1: 210. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 274 (1879).
-KARL. mil. soldat med uppgift att överbringa rapporter (l. order o. d.); särsk. om soldat som enl. förbandets organisationsplan har sådan uppgift; jfr ordonnans. PH 12: 191 (1781). Då soldaten är på patrull eller användes såsom rapportkarl. Tingsten o. Hasselrot 60 (1902). InfRegl. 1945, 1: 152. —
-KEDJA, r. l. f. (i sht om ä. förh.) mil. kedja av soldater som förmedla rapportering o. dyl. t. ex. mellan en patrull o. den utsändande chefen. Aminoff Krigsg. 533 (1904). Förbindelsen mellan infanteriet och artilleriet upprätthölls (under slaget) genom .. rapportkedjor. KrigVAT 1920, s. 74.
-KONCEPT-BOK; pl. -böcker. mil. Rapport-konceptbok, hvari koncepten till alla de skriftliga rapporter och besked m. m., som afsändas från vakten, införas. FörslTjReglArm. 1885, 3: 15. UFlottUnderbef. 1940, s. 277.
-KORPRAL. (förr) sjömil. korpral (l. vice korpral l. båtsman) uttagen till viss (mera kvalificerad) rapporttjänst. SFS 1838, nr 16, s. 2. Därs. 1874, nr 116, s. 18. UFlott. 1: 55 (1903).
-KORT, n. (förr) mil. ett slags mindre blankett avsedd för kortare order o. rapporter. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 381 (1880). ArmBokreg. 1938, s. 49.
Ssg (förr, mil.): rapportkort(s)-block. jfr block 6 a. ArmBokreg. 1920, s. 71. —
-LISTA, r. l. f. (†) lista upptagande ett antal rapporter. Agrell Maroco 1: 8 (1789, 1796).
-NEDKASTNING ~020. mil. nedkastning av rapporter o. d. (i rapporthylsor) från flygplan. ArtillRegl. 1940, 2: 146.
Ssg: rapportnedkastnings-ställe. mil. KrigVAT 1922, s. 104.
-PAPPER. papper för skrivning av rapporter o. d. Hemskydd. 63 (1939).
-RITT. mil. ritt som utföres för överbringande av rapport(er) l. dyl. IllMilRevy 1905, s. 307.
(12) -RUTA, r. l. f. vävn. den rutformiga del av en vävnadspatron som bildar mönstrets rapport. Andersson Väfn. 18 (1880).
-RYTTARE. mil. beriden rapportkarl. KrigVAT 1892, s. 119.
-SAL. [jfr fr. salle des rapports] rum där en översikt av dagrapporterna från de olika avdelningarna av ett (större) militärt förband uppläses inför chefens ställföreträdare; i fråga om sv. förh. (förr) om sådant rum vid högvakten vid Sthms slott. SthmSlH 3: 288 (cit. fr. c. 1760). HovförtärSthm 1772, s. 2591. (G. III höll) i rapportsalen .. det .. tal till officerarne och underbefälet, hvarigenom revolutionen .. proklamerades (1772). Topelius Fält. 5: 425 (1867). AB 1899, nr 49, s. 3 (om franska förh.).
-SAMLINGS-PLATS. mil. plats dit rapporter (från spaningspatruller o. d.) i första hand sändas för vidare befordran till högre instans. InfRegl. 1939, 2: 15. —
-SAMLINGS-STÄLLE. dels (numera bl. tillf., mil.): rapportsamlingsplats, dels (inom civilförsvaret): ställe dit rapporter (från hemskydd o. d.) om bombnedslag, bränder o. d. ingivas. FälttjRegl. 1900, s. 50. Hemskydd. 61 (1939).
-SEDEL. (†) mil. papper(sblad) med skriftlig rapport. ReglSwArmeen 1710, s. 11. Weste (1807).
-SPÅR. mil. skidspår för rapportering. InfRegl. 1939, 2: 134.
(6, 8) -STIFT. [jfr t. rapportstift] (förr) tekn. vid tygtryck för hand: vart o. ett av de (i hörnen) på tryckformen fästa stift vilka(s avtryck) äro avsedda att underlätta anbringandet av formen på rätt ställe, så att mönstret blir enhetligt. Almström KemTekn. 2: 457 (1845). UB 5: 523 (1874).
-SYSTEM. system för (l. som innebär) rapportering; sätt på vilket rapportering är ordnad; rapportering som satts i system. Wieselgren Samt. 98 (1873, 1880). Ett regelmässigt rapportsystem för skadedjuren i vårt land. LAHT 1912, s. 192. Med hänsyn till sambandet mellan huvudkontoret och filialerna är vanligen ett visst rapportsystem föreskrivet. HandInd. 811 (1927).
-TIMME. (†) mil. tidpunkt då enl. dagordning rapport skall avlämnas. TjReglArm. 1858, 2: 200. —
-TJÄNST. mil. tjänst omfattande formulering o. överföring av rapporter o. d. Tingsten AnvTakt. 48 (1887). En systematiskt ordnad rapporttjänst kan i hög grad underlätta ledningen. TrängRegl. 1940, s. 430.
(12) -TRÅD. vävn. Man brukar benämna rapportrutans varp- eller inslagstrådar för rapporttrådar. Andersson Väfn. 18 (1880).
-VÄG. mil. väg längs vilken rapporter överbringas. FälttjRegl. 1900, s. 51.
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. (numera bl. tillf.) mil. organiserad rapporteringsvärksamhet inom ett (större) förband l. område l. dyl. FälttjRegl. 1900, s. 50.
Avledn.: RAPPORTA, v. (†) till 1: rapportera till (ngn). I hvilket fall han detagerar den Segelbåten till Stockholm att Raporta K(ungl.) M(ajestä)t. CAEhrensvärd Brev 1: 129 (1788).

 

Spalt R 300 band 21, 1956

Webbansvarig