Publicerad 1953   Lämna synpunkter
POLKA pol3ka2, äv. 40 (på´llka Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. polka; sannol. av tjeck. pulka, eg.: halvsteg]
1) mus. en urspr. från Prag stammande par- och runddans (förr indelad i olika turer) i livlig 2/4 takt; äv. om musik till denna dans. Prinsarne (Karl o. Gustav) vurma för polka och sedan den nu dansats på Adelsbalen och på hofvet, är det den enda dans som anses fullt comme il faut. Solnedg. 1: 353 (i handl. fr. 1844). Norlind AMusH 707 (1921). — jfr HAMBO-POLKA. — särsk. i vissa uttr.
a) tysk polka.
α) dans lik polka, men i 3/4 takt, hambopolkett. ArkNorrlHembygdsf. 1918, s. 123.
β) (förr, i vissa trakter) rheinländer. BtOdlH 6: 37 (1899).
b) bajersk polka, rheinländer. SvUppslB 22: 915 (1935).
2) [jfr motsv. anv. i d., t. o. eng.; på grund av polkans popularitet som dans började man att med dess namn beteckna olika moderna l. nya saker] ss. förled i ssgr, använt för att uttrycka ngts modernitet l. höga kvalitet o. d.; jfr: En riktig Dopfunt har Polkan blifvit / För modeartiklar och kram, minsann; / Man Polka-namnet åt allting gifvit — / Allt – – Polkan rekommendera kan. Cramær Ljud 138 (1845). jfr äv.: (Hans hår ordnades) än helt beskedligt à la ”polka” .., än åter à la Byron och Carl den tolfte. Nordstjernan 1847, s. 36. Anm. Utom de under ssgr nedan nämnda orden nämnas i Hellqvist EtymOrdb. (1922) efter ä. källor äv. polka-dosor, -omnibus, -sjalar, -snus.
3) [jfr motsv. anv. i eng.] (förr) halvlång tröja l. jacka (som bars av man l. kvinna); jfr 2. SthmModeJ 1848, s. 16. Jag .. hade min svarta polka garnerad med passions-blommor. Bremer GVerld. 2: 327 (1860). Svensson SkånFolkdr. 68 (1935).
Ssgr (jfr 2 anm.): A (†): (1) POLK-SKOLA, r. l. f. (skämts.) skola där undervisning gavs i polka. Blanche 1844—1845 4 (1845).
-STEG, se B.
B: (2) POLKA-BRÖD. (†) om en brödsort. Palmblad Nov. 4: 123 (1845, 1851).
(2) -CHEVELYR. (†) jfr -hår. Den nu brukliga polka-cheveluren. HLilljebjörn Hågk. 1: 9 (1865).
(2) -FRACK. [jfr d. polkafrakke] (†) herröverrock (av vid 1800-talets mitt modernaste slag). Schöldström Skämt. 43 (1885).
(2) -GRIS. (söt o. med pepparmynta kryddad) röd- o. vitrandig, stor (slångformig) karamell; äv. om mindre karamell av samma slags massa. Aldén Getapul. 41 (1883). Tre ryktbara Grenna-specialiteter, .. nemligen .. rödpäronen .. enbärsdrickat .. de s. k. ”polkagrisarne”, som äro de sötaste grisar i verlden. Ödman Hemma 193 (1896). GHT 1945, nr 13, s. 7.
Ssgr: polkagris-käpp. polkagris utformad som en liten käpp med krycka. TurÅ 1913, s. 133.
-randig. röd- och vitrandig. Polkagrisrandiga skjortor. Asplund Or. 73 (1934).
(2) -HUVUD. (tillf.) huvud med polkahår. Frölich Lewis Babb. 448 (1923; eng. orig.: bobbed hair).
(2) -HÅR. [jfr d. polkahår, t. polkahaar] under 1800-talets mitt o. senare hälft av herrar använd frisyr med håret långt o. nedhängande på halsen (med svag, vanl. inåtgående lockning); numera bl. om liknande frisyr på kvinna l. barn; pagehår. Kurz grep honom .. och drog honom vid hans flottiga polkahår in bakom disken. Backman Reuter Lifv. 2: 331 (1870). BonnierKL (1926).
(2) -LOCK, r. l. m. (liten) lock vid örat (i sht förr på herre med polkahår); i pl. äv. om polkahår. Lindqvist Herr. 141 (1917). Östergren (1935).
-LUGG. (mera tillf.) om lugg till polkahår. Vallgren ABCBok 95 (1917).
(1) -MASURKA. [jfr t. polkamasurka] mus. pardans i 3/4 takt, innehållande rörelsemotiv från såväl polka som masurka; äv. om musik till dylik dans. DansbVästficksf. 35 (1856).
(1) -MELODI. jfr melodi 2. Blanche KuplStockh. 11 (1845).
(1) -MUSIK. Hubendick FlickLek. 122 (1879).
(1) -PROMENAD. (†) polka(tur) i ring. Edström Dansb. 23 (1866). Hagdahl Fråga 36 (1882).
(2) -ROCK. (†) jfr -frack. Sturzen-Becker 2: 177 (1861).
(1) -STEG. (polk- 1850. polka- 1850 osv.) kort steg som användes i l. är karakteristiskt för polka. Gjörcke Sällskapsd. 97 (1850). (De berusade gubbarna) togo ibland små polkasteg för jämviktens skull. Sparre PlåtM 131 (1914).
(2) -STÖVEL. (parodiskt, †) stövel. Blanche 1844—1845 16 (1845).
(1) -TAKT. [jfr dan. o. t. polkatakt]
1) takt vari polka spelas l. dansas; äv. bildl., om snabb takt. DansbVästficksf. 49 (1856). Hans pulsars uppjagade polkatakt. Bergquist MolandGrev. 20 (1919).
2) takt som ingår i en polkamelodi. De sista polkatakterna (i träskodans) .. dansas med jämnfotahopp. Folkdans. 107 (1923).
(2, 3) -TRÖJA. [jfr d. polkatrøje, eng. polka-jacket] (förr) = polka 3. Svensson SkånFolkdr. 68 (1935).
(1) -TUR. (dans)tur i polka. Blanche 1844—1845 17 (1845).
(2) -TVÅL. (†) om visst slags tvål. Polka-tvål i askar. SöndBl. 1845, nr 49, s. 8 (i annons).
Avledn.: POLKA, v. [jfr d. polke, t. polken, eng. polk(a), fr. polker]
1) (numera bl. tillf.) till 1: dansa polka; äv. bildl. På Kongl. Theatern ”polkas” nu med besked. DKonstitutionelle 1844, nr 65, s. 4. Molnen polkade på höga fjällen. Sehlstedt 2: 16 (1850, 1862). Och med mod bland de polkande trängde jag mig. Fröding NDikt. 14 (1894). LoW (1911). särsk. (tillf.) i allmännare anv.: dansa (på ett sätt som liknar polka). De .. polkade boston. Ossiannilsson Hav. 65 (1910).
2) (mera tillf.) till 2: i p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med polkahår; äv. i uttr. polkat hår, polkahår. Polkade döttrar. Upsala(A) 1924, nr 210, s. 5. Enda mormodern med polkat hår. Därs.
Särsk. förb. (till polka, v. 1): polka om. (†) dansa runt i polka. SöndN 1862, nr 20, s. 2.
POLKERA, v. [jfr d. polkere, t. polkieren, fr. polker] (†) = polka, v. 1. Ahlman (1872). Lundell (1893).
POLKETT, se d. o.
POLKÖR, m. [jfr fr. polkeur] (†) till 1: man som dansar polka. Polkan sådan den dansas i salongerna. Gåfva till polköser och polkörer af En erfaren Polkör. (1844; boktitel). Björkman (1889).
POLKÖS, f. [jfr fr. polkeuse] (†) till 1: kvinna som dansar polka. Polkan (1844; se under polkör). Björkman (1889).

 

Spalt P 1417 band 20, 1953

Webbansvarig