Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MOLYBDEN mol1ybde4n l. 1– l. 1-, r. l. m. (Gadolin InlChem. 26 (1798) osv.) l. n. (Brügge Kem. 78 (1846) osv.); best. -en, ss. n. -et. Anm. Ordet förekom förr äv. i lat. form molybdena (-æna). Scheele Bref 379 (1778). VetAH 1790, s. 50. Ngn gg förekom äv. den felaktigt latiniserade formen molybdenum. Rinman JärnH 636 (1782). SP 1792, nr 212, s. 3.
Ordformer
(-den 1797 osv. -dän 1778 (: molybdænsyra)1869)
Etymologi
[jfr d. molybdæn, t. molybdän, eng. molybdena, fr. molybdène; av lat. molybdæna, av gr. μολύβδαινα, blymalm, blyglans, avledn. av μόλυβδος, bly]
kem. benämning på ett tämligen hårt, blyfärgat l. silvervitt metalliskt grundämne (som huvudsakligen användes för framställning av specialstål till vapen o. d.); förr äv. om molybdenglans. LittT 1797, s. 304. LVetA 5: 32 (1915).
Ssgr (i allm. kem.): MOLYBDEN-BLY. (†) metallisk molybden. Berzelius Blåsr. 151 (1820).
-BLYSPAT~02 l. ~20. kem. o. miner. molybdensyrad blyoxid. Lindström Kobell 178 (1862).
-BLÅTT, n. kem. o. färg. i vatten olösligt, blått färgämne som erhålles av molybdensyrat kali l. natron o. tennklorur l. vid reduktion av ammoniummolybdat. Åstrand (1855).
-FÖRENING. jfr förening 6. Almroth Kem. 700 (1834).
-GLANS. [jfr t. molybdänglanz] miner. bladigt, mjukt, blygrått, metallglänsande mineral utgörande en förening av molybden o. svavel, molybdenit. Almström Naturl. 90 (1848).
Ssg: molybdenglans-detektor. radio. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-GRUVA, r. l. f. bärgv. Lindström TengbÖ 10 (1923).
-GRÖNT, n. molybdenhaltigt, grönt färgämne som erhålles gm glödgning av molybdensyra o. benjord. Åstrand (1855).
-HALTIG.
-JORD. (†) = -oxid; jfr jord 8 d γ. Rinman JärnH 636 (1782). SP 1792, nr 212, s. 3.
-JÄRN. metall. legering av molybden o. järn. SFS 1916, s. 122.
-KALK. (†) = -oxid. VetAH 1789, s. 249. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 21 (1795).
-LÖSNING. konkret; äv.: molybdenvätska. JernkA 1859, s. 7. Därs. 1902, s. 168.
-MALM. bärgv.
-METALL. ren molybden. Berzelius Kemi 2: 92 (1812).
-METOD. metod att med molybdenvätska bestämma fosforsyra i gödningsämnen. LAHT 1892, s. 316.
-OCKRA, r. l. f. (†) molybdenoxid (i naturen förekommande ss. ett gult överdrag på molybdenglans); jfr -oxid. FKM 4: 81 (1815).
-OXID. förening av molybden o. syre. Gadolin InlChem. 97 (1798).
-SALT, n. salt vari molybden ingår ss. beståndsdel. Gadolin InlChem. 99 (1798).
-SPAT. kem. o. miner. molybdenblyspat. Keyser Kemien 2: 736 (1874).
-STÅL. metall. molybdenhaltigt stål (huvudsakligen använt till konstruktionsstål, pansarplåt o. d.). NoK 4: 152 (1921).
-SULFID. = -glans. BotN 1923, s. 67.
-SVAVLA, r. l. f. viss kemisk förening av molybden o. svavel (molybdentrisulfid). Almström KemTekn. 1: 249 (1844).
-SVAVLAD, p. adj. kemiskt förenad med molybdensvavla. Berzelius ÅrsbVetA 1826, s. 198.
-SYRA, r. l. f. Scheele Bref 379 (1778). Molybdensyra (anhydrid) .. är den vigtigaste af molybdens föreningar. Rosenberg OorgKemi 493 (1888).
-SYRAD, p. adj. kemiskt förenad med molybdensyra. Berzelius Kemi 2: 92 (1812).
-VÄTSKA, r. l. f. lösning av molybdensyrad ammoniumoxid i vatten som försatts med salpetersyra. JernkA 1859, s. 7.

 

Spalt M 1298 band 17, 1945

Webbansvarig