Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LJUSTER jus4ter, n. (Wallenius Proj. F 4 b (1682) osv.), stundom r. l. m. (VetAH 1751, s. 282, Viksten Idyll 29 (1927)); best. -tret, ss. r. l. m. -n; pl. =, ss. r. l. m. -trar (GripshR 1585, s. 180, SvD 19/2 1922, Söndagsbil. s. 4) ((†) -trer (möjl. till sg. ljustra) BtFinlH 4: 254 (1564), Sundelius NorrköpMinne 680 (cit. fr. 1587)); l. (numera bl. ngn gg) LJUSTRA jus3tra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) fiskredskap som utgöres av ett på ett skaft fastsatt, nedtill gaffel- l. kamliknande, upptill med hylsa l. holk för skaftet försett järn o. som användes att hugga fisken med; äv.: ljusterjärn. Hugga (förr äv. slå) fisk med ljuster. De fiskade ål med ljuster. Ett sjugrenigt ljuster. Fiske med ljuster om natten vid bloss. HSH 37: 3 (1529). Uppå Motala broo .. slår man ock Lax med Liuster, .. kastandes Liustren handlöst på fisken i strömmen. Tiselius Vätter 1: 117 (1723). VetAH 1751, s. 282 (om ljusterjärn). FFS 1920, s. 484. jfr FISK-, GÄDD-, HAND-, LAX-, ÅL-LJUSTER m. fl. särsk. (förr) om liknande redskap användt för sjöfågeljakt. Ekman NorrlJakt 190 (cit. fr. c. 1875). Därs. 189 (1910).
2) (†) övergående i bet.: ljustrande, ljusterfiske. (Att) å mång år sedermera ingen braxn gått til lek, hvarest med liuster han blifvit oroader. Broman Glys. 3: 582 (c. 1740). Ljuster eller Ljustra .. är ett godt sätt att fiska, hvartill begagnas ljusterjern och brandjern. UpprFiskaren 49 (1847).
-ELD. = -BLOSS. Stiernstolpe Arndt 1: 111 (1807). (Ljustring) bedrevs lugna höstnätter vid skenet av ljusterelden. Landsm. 1926, s. 41. —
-GÄDDA. (†) ljustrad gädda. At ljustergäddor altid äro bättre än de, som äro tagne på nät. Linné Diet. 2: 201 (c. 1750). Cederström Fiskodl. 255 (1857). —
-JÄRN. BoupptRasbo 1754. Et liuster-jern med många hvassa taggar och en hullinge på hvarje tagg. Schultze Fisk. 120 (1778). —
-TAGG. —
Spalt L 998 band 16, 1941