Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KATALOG kat1alå4g, r. l. m. ((†) n. VGR 1767, Verif. s. 370); best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid användes den lat. formen catalogus med lat. böjning. RARP V. 1: 198 (1654: catalogum, ack. sg.). ConsAcAboP 3: 73 (1665: uthur .. catalogo). Biurman Brefst. 114 (1729: catalogus, nom. sg.).
Ordformer
(kata- (cata-, catha-) 1653 osv. catta- 1816 (: Gymnasii Cattalog). -log 1736 osv. -loge 16531716. -logue c. 17001815)
Etymologi
[jfr dan. o. t. katalog, eng. o. fr. catalogue, senlat. catalogus; av gr. κατάλογος, uppteckning, register, bildat till καταλέγειν, utplocka, uppteckna m. m.; av κατά (se KATA-) o. λέγειν, samla, uppräkna, tala (jfr LEXIKON, LOGIK). — Jfr KATALOGISERA]
1) (numera bl. i vetenskapligt fackspr.) i allm.: lista, förteckning (över personer l. föremål l. företeelser o. d.); ofta med bestämning inledd av prep. över, i sht förr även på. Ja! Professorn skulle också gifva Catalogue på sine private Auditores. Linné Bref I. 1: 219 (1768). Den fullständiga katalogen över Tegnérs bilder. Mjöberg Stilstud. 130 (1911). En .. katalog över de kristna konungarna i Sverige. Schück VittA 1: 21 (1932).
2) systematiskt, ofta i alfabetisk ordning uppställd, vanl. i praktiskt syfte upprättad förteckning över personer tillhörande samma undervisningsanstalt l. intressegrupp (ss. lärare o. studerande vid skola l. universitet, föreningsmedlemmar, telefonabonnenter), i sht förr äv. kår l. korporation, l. över föremål av ngt slag, i sht sådana som falla inom området för vetenskap o. konst (ss. böcker, stjärnor, konstföremål) l. över föremål som utbjudas till försäljning; äv. om likartad förteckning över föreläsningar, lektioner o. d.; numera i sht om dylik förteckning föreliggande i bokform l. ss. kortregister l. uppgjord på lösa, i kapslar förvarade blad; stundom (vard.) äv. i överförd anv., om rum för förvaring av dylik(a), till viss institution (i sht bibliotek) hörande förteckning(ar); ofta med bestämning inledd av prep. över l. (numera ngt vard.) ; jfr MATRIKEL, PROGRAM, RULLA, sbst. Upprätta l. göra upp l. utarbeta en katalog. SvBrIt. 1: 53 (c. 1700). Catalog på all ungdomen, som finnes i alla Classerne, här i Scholan. VDAkt. 1736, nr 316. Den 1 Martii blifver .. (N. N:s) Boksamling försåld efter Tryckt Catalog. PT 1758, nr 13, s. 4. Den nyaste katalogen öfver Föreläsningarne (vid universitetet i Wien). Atterbom Minn. 594 (1819). Utan katalog blir (konst-)expositionen obegriplig. Estlander KonstH 59 (1867). Asea. Katalog och prislista på installationsmaterial. (1931; boktitel). (†) En cathaloge eller matrikel på svenska adelen. Ekeblad Bref 1: 214 (1653). — jfr ACCESSIONS-, AUKTIONS-, BIBLIOTEKS-, BOK-, BYTES-, FRÖ-, FÖRELÄSNINGS-, FÖRLAGS-, KOMET-, KORT-, LAPP-, LEKSAKS-, LÄROVÄRKS-, MÄSS-, NOMINAL-, REAL-, SAK-, SKEPPS-, SLAGORDS-, STJÄRN-, STUDENT-, SUPPLEMENTS-, TRÄDGÅRDS-, TYP-, UNIVERSITETS-, ÄGG-KATALOG m. fl. — särsk.
a) [efter fr. catalogue raisonné] (i sht i vetenskapligt fackspr.) i uttr. resonerande katalog, om katalog som lämnar mera utförliga upplysningar om de förtecknade föremålen m. m. NordT 1885, s. 302. Snoilsky i 3SAH 17: 183 (1902).
b) (tillf., skämts.) bildl., om person som har sådan minneskunskap att han i ngt avseende kan ersätta en katalog av ngt slag. Herr von Praet — detta under bland bibliothekarier — .. var länge den lefvande catalogen. SvLittFT 1836, sp. 432. Geijerstam Sat. 19 (1892).
Ssgr (till 2): A: KATALOG-ARBETE~020, äv. ~200. (katalog- 1899 osv. katalogs- 18771900) (i fackspr.) arbete för upprättande av katalog, katalogiseringsarbete; äv. konkret: katalog. Hellstenius Bibl. 53 (1877).
-ARTAD, p. adj. En katalogartad uppräkning. Castrén StormaktstDiktn. 173 (1907).
-BITARE. (vard. o. skämts., tillf.) jfr KALENDER-BITARE. En gammal dammig katalogbitare. IPauli hos Alving France Gåsf. 11 (1928).
-BLAD. särsk. (i fackspr.) om vart särskilt av de blad som utgöra l. äro avsedda för en lappkatalog. BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 319. —
-FORM. jfr FORM I 3 a. Romdahls bok öfver Carl Larsson som etsare, ett arbete .. som i katalogform skärskådar en enda sida af en konstnärs verksamhet. Wettergren GvRosen 7 (1919).
-KORT, n. (i fackspr.) vart särskilt av de kort som ingå i l. äro avsedda för en ss. kortregister uppställd katalog. TT 1896, Byggn. s. 55. Tryckta katalogkort. 2NF 36: 961 (1924).
-LAPP, r. l. m. (i fackspr.) jfr -BLAD.
-NUMMER. (katalog- 1897 osv. katalogs- 1900) (i fackspr.) nummer i katalog under vilket ett (l. flera) föremål upptagits; äv. om föremål upptaget under dylikt nummer. Sthm 1: 433 (1897).
-REDAKTÖR. person som redigerar katalog. Tamm SammansOrd 72 (1900). Katalogredaktör (i telegrafstyrelsen). SvStatskal. 1921, avd. 99. —
-VÄRK, n. (numera bl. tillf.) (Biblioteket i Stralsund) har hittils varit utan alt slags catalogvärk. Leopold (SVS) II. 1: 143 (1782).
B (numera knappast br.): KATALOGS-ARBETE, -NUMMER, se A.
Avledn.: KATALOGISERA, v., -ing. [jfr t. katalogisieren, eng. cataloguize (o. catalogue), ävensom fr. cataloguer] till 2: upprätta katalog över (ngt); införa (ngt) i katalog; äv. mer l. mindre bildl. Frey 1850, s. 49. Det stränga systematiserandet föraktade (Buffon) … Han ville beskrifva, ej katalogisera, naturen. NF 2: 1299 (1878). Regler för katalogiseringen (vid kungl. biblioteket). SFS 1910, nr 154, s. 3.
Ssgr (i sht i fackspr.): katalogiserings-arbete. BtRiksdP 1899, 8Hufvudtit. s. 17.
-avdelning. avdelning (inom ett bibliotek) som utför katalogisering. 2NF 34: Suppl. 623 (1922). -teknik.

 

Spalt K 783 band 13, 1935

Webbansvarig