Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HUMBUG hum4bug, i bet. 1 r. ((†) n. CJLAlmqvist, Balck Idr. 3: 450 (1888)), i bet. 2 m.||ig.; best. -en; pl. (numera bl. i bet. 2) -ar
Ordformer
((†) humbugs Backman, SmålAlleh. (i bet. 3)).
Etymologi
[liksom dan. o. t. humbug av eng. humbug, av ovisst urspr.]
1) förhållande l. företeelse som i värkligheten är ngt annat än vad det l. den synes vara o. som därigm för en iakttagare bakom ljuset; uppträdande i avsikt att slå blå dunster i ögonen på ngn; skoj, svindel, bluff. Det är humbug alltihop! Han hatar all humbug. Genomskåda, avslöja humbugen. CJLAlmqvist (c. 1855) i OoB 1904, s. 21. Amerika, humbugens förlofvade land. SöndN 1862, nr 28, s. 1. Till en del sammanhängde det enstöringsliv, som .. (Nobel) förde, med hans motvilja, nästan skräck för all humbug, all reklam. Schück i 3SAH XXXVII. 1: 30 (1926). jfr: Humbug betyder i främsta rummet ett fräckt maskeradt bedrägeri. VRydberg i GHT 1873, nr 105, s. 3. — jfr JÄTTE-, RELIGIONS-, STUDIE-HUMBUG m. fl.
2) [anv. torde i sv. utgå från det nedan anförda citatet fr. 1871] person vars väsen är präglat av humbug (i bet. 1), ovederhäftig, skrytsam person, skojare, bluffare. Ni är en humbug, sir! Backman Dickens Pickw. 2: 10 (1871; öv. 1861: charlatan). Strindberg RödaR 129 (1879). Säg mig .. är denne Ekroth en humbug eller är han bara dum? Söderhjelm Brytn. 119 (1901). Inte ett ljud vet du, vad det är, gamla humbug där. VeckoJ 1931, nr 38, s. 45.
3) [jfr motsv. anv. i d.] (†) visst slags kravatt. Fina Humbugs och Sköldar i alla kulörer från 50 öre pr. st. SmålAlleh. 1883, nr 143, s. 1 (i annons).
Ssgr (till 1): A (mindre br.): HUMBUG-MAKARE, -MAKERI, se B.
B: HUMBUGS-ARTAD, p. adj. WoJ (1891).
-KUR, pl. -er. SD 1892, nr 328, s. 4.
-MAKARE. (humbug- 18731894. humbugs- 1871 osv.) person som bedriver humbug. NerAlleh. 1871, nr 96, s. 2. Barnum, världens störste reklam- och humbugsmakare. ST 1897, nr 2385 A, s. 3. —
-MAKERI10104. (humbug- 18891890. humbugs- 1886 osv.) [avledn. till -MAKARE] förhållandet att bedriva humbug. NF 10: 235 (1886).
-MEDICIN. gm reklam spridd, oduglig medicin, kvacksalvarmedicin. SDS 1904, nr 13, s. 2.
-MÄSSIG.
Avledn. (till 1): HUMBUGA401, ngn gg 302 l. 3~20, v. (mindre br.) till 1: bedriva humbug, bluffa, svindla, skoja. WoJ (1891; angivet ss. vulgärt l. förekommande i förtroligt spr.). Humbuga i fredskongresser. Lindqvist BakMoln. 193 (1911). Då man var bunden av högre makter, måste man humbuga utåt och offentligt visa sig karsk. Didring Malm 2: 149 (1915). Särsk. förb.: humbuga sig fram100 0 4. arbeta sig fram gm att bluffa o. d. Hedenstierna Kaleid. 182 (1884). Skulle det vara någon fröjd, om jag hade humbugat mig fram i denna humbugens värld till någon sorts ryktbarhet. Fröding ESkr. 2: 140 (1893).
HUMBUGERI1004, äv. 01—, n. (föga br.) humbugsmakeri; humbug. Humbugeriet .. med hedersgåfvor åt öfverordnade. SocDem. 1897, nr 218, s. 2. Schück VLittH 1: 604 (1900).

 

Spalt H 1377 band 11, 1932

Webbansvarig