Publicerad 1922   Lämna synpunkter
BREF bre4v, n. ((†) r. l. m. l. f. BtFinIH 4: 378 (1569), HFinlÖ 1: 423 (1730)); best. brefvet; pl. = ((†) brefver (Svart Gensv. G 2 b (1558), Thunberg Resa 1: 119 (1788)) l. brefvar (Ågerups arkiv Bref 13/5 1758, Mörner Dorat a 3 a (1789); jfr: Orätt säges brefvar. Bunth Fr. spr. 1—2: 27 (1813))).
Ordformer
(bräff BtFinlH 3: 251 (c. 1550). brieff BtFinlH 3: 192 (1546), 4: 69 (1562))
Etymologi
[fsv. bref; jfr d. brev, isl. bréf, fsax. brēf, t. brief; af mlat. breve (se BREVE)]
1) skrifvelse af mer l. mindre officiell karaktär hvari ngt kungöres l. påbjudes o. d.; reskript, patent, manifest; dokument, aktstycke; ämbetsskrifvelse. Utfärda ett bref. At thetta Konungens breff .. må förkunnat warda j hela Rikena .., at alla quinnor mågha hålla sina män för öghon. Est. 1: 20 (Bib. 1541; Bib. 1917: förordning). Kongl. Bref och Förordningar. Kyrkol. 19: 10 (1686). Påfveligt bref ell(er) bulla. Nordforss (1805). Konungens öppna bref om (Svenska) akademiens inrättning. Ljunggren SAHist. 1: 12 (1886). — jfr BANN-, DEKRETAL-, HERDA-, K(ON)UNGA-BREF m. fl.
2) [specialfall af 1] (numera nästan bl. i historisk stil samt ss. senare led i ssgr l. ngn gg tillf. elliptiskt för dylik ssg) skriftlig handling (utfärdad af en myndighet l. af enskild person) innehållande l. utgörande förbindelse l. utfästelse; kontrakt, fullmakt l. diplom l. dyl.; förr äfv. allmännare: intyg, bevis, kvitto. Gifva ngn l. få bref på ngt, gifva ngn l. få skriftligt löfte l. fullmakt l. dyl. på ngt. Peter Nagel skal haffva breff til vitnes, at han haffver her varit. O. Petri (1524) i SthmsTb. 1: 14. Luk. 16: 6 (NT 1526; om skuldebref). Öpit breff för mester Hans .. på en .. tompt. GR 16: 208 (1544). Lägger man in hos annan i förvar gull, silfver, penningar, eller annat löst gods, .. tage bref ther å. HB 12: 1 (Lag 1734). Adligt bref och sköldemärke. Fahlbeck Sv:s adel 2: 156 (1902). — jfr ADELS-, AFLATS-, AKTIE-, BEFRAKTNINGS-, BERGS-, BIL-, BODMERI-, BUR-, BÖRDS-, DONATIONS-, FASTE-, FRAKT-, FÖRLÄNINGS-, FÖRSÄKRINGS-, GESÄLL-, GRATIAL-, GÅFVO-, KVITTO-, KÖPE-, LEJDE-, PANT-, SKULDE-, STUDENT-BREF m. fl. — särsk.
a) i uttr. bref och sigill l. dyl., med sigill bekräftad utfästelse l. förbindelse o. d. GR 4: 353 (1527). Efter som han medh Breff och Incigle haffwer thett lofwett. Därs. 16: 14 (1544). (Danskarna) holle hwarken Seghel eller breff. Svart Gensv. E 2 b (1558). Giva brev och sigill på ngt ..; hava brev och sigill på ngt. Auerbach (1907).
b) bildl. i uttr. hafva bref på ngt o. d., hafva ngt sig garanteradt. Ingen haar breeff på lijffztijden. Törning 87 (1677). Oriktigt vore det .. att tro, .. att de nuvarande (samhälls-)klasserna hafva fått bref på evighet. Fahlbeck Stånd 165 (1892).
3) skriftligt (i allm. privat) meddelande (i regel till ngn som befinner sig på relativt stort afstånd); särsk. om dyl. (relativt längre) meddelande som är skrifvet på ett l. flera (hopvikna) pappersark o. inlagdt i (försegladt) konvolut; motsatt dels brefkort o. kortbref, dels biljett o. kort; stundom allmännare om skriftligt (postbefordradt) meddelande öfverhufvud, i motsats till trycksaker o. korsband. Skrifva bref (till ngn), växla bref, svara på l. besvara ett bref. Lägga in, kuvertera, klistra ihop, försegla, frankera l. frimärka, skicka (af) ett bref. Lägga ett bref på posten l. i breflådan. Få bref. Här är bref till Er. Har du haft bref hemifrån i dag? Öppna l. bryta (förr äfv. uppbryta l. bryta upp), läsa ett bref. Anonyma, obeställbara, ofrankerade bref. Rekommenderade, assurerade, vanliga bref. Det är knappast tillräckligt att skicka kort, du får nog skrifva ett riktigt bref. Tyska, engelska osv. bref, bref på tyska osv. l. från l. till Tyskland osv. Apg. 22: 5 (NT 1526). Ett Qwinfolck slätt och rätt bör sig ei understå, / Med Herrar wäxla bref, med Grefwar wänskap giöra. Brenner Dikt. 2: 109 (1704). Bryter någor up annars mans bref, .. böte tiugu daler. MB 8: 4 (Lag 1734). Ditt bref af den 25 har jag erhållit och vill besvara det i hastigheten, så godt jag kan. Askelöf (1810) i BrefNSkolH 85. Bref måste skrifvas i det naturliga umgängesspråket, och vara fria från sökta och konstlade uttryck, samt långa och invecklade meningar. Broocman Sv. spr. 63 (1810). — jfr ADRESS-, AFFÄRS-, ANBEFALLNINGS-, FRI-, FÄSTMANS-, GRATULATIONS-, HAND-, KONDOLEANS-, KORT-, KRAF-, KÄRLEKS-, LOKAL-, LÖS-, NYÅRS-, PENNING-, PRIVAT-, REKOMMENDATIONS-, SORG-, TACK-, TACKSÄGELSE-, TIGGAR-, TJÄNSTE-BREF m. fl. — särsk.
a) (†) i den allittererande förb. bref och bud o. d. GR 1: 1 (1521). Den, som .. med .. (fienden) växlar bref och bud. Krigsart. 1798, 5: 6.
b) (†) i uttr. löst bref, lösbref. Förordning, huru lösa Bref som Påstbönderne under wägen medgifwes, beställas böra. Schmedeman Postv. 2 (1662). Därs. 27 (1699).
c) (ngt hvard.) i uttr. inga bref (äro) goda bref, då inga underrättelser komma, har (förmodligen) ingenting sorgligt l. obehagligt inträffat. Granlund Ordspr. (c. 1880).
d) (ngt hvard.) i uttr. komma som ett bref på posten l. dyl., komma oväntadt l. utan att man gjort ngra ansträngningar för att få det. Lönetillägget kom alldeles som ett bref på posten.
e) om litteraturalster som framställes i brefform; ofta i pl.; äfv. om korrespondens till tidning l. dyl. En Gammal Mans Bref, Til En Ung Prints. Tessin (1756; boktitel). särsk. i uttr. öppet bref, i tidning l. dyl. offentliggjord skrifvelse i brefform, riktad till en angifven person l. myndighet l. dyl. o. vanl. innehållande en förfrågan l. ett angrepp. DN 1909, nr 13961, s. 3. — jfr MODE-, RESE-, RIKSDAGS-, SKALDE-, TEATER-BREF m. fl.
f) om hvart o. ett särskildt af de i den nytestamentliga kanon upptagna brefven från apostlarna o. de apostoliska fäderna, epistel. Pauli Bref till de Romare. Melin Hel. skr. Rom. (1865; rubrik). — jfr APOSTLA-BREF samt EFES(I)ER-, KOLOSSER-BREF(VET) m. fl.
Anm. till 3. 1:o. Stundom, i sht i handelsspråket, är ordet bref utelämnadt o. underförstådt. Edert ärade af d. 1:e dennes. Såsom wij uthi wårt förrige aff den 28. Septemb. nästleden, månde E(de)rs Ehrew(ördighe)t omstendeligen tillkännagifua. VDAkt. 1654, nr 139. Envoyén Celsings af d. 15 April upväckte här största omtancka och bekymmer. Höpken 1: 50 (1756). 2:o. I ä. tid förekommer ngn gg bref i bet.: pappersblad (l. vaxtafla l. dyl.) som är afsedt att skrifva bref l. dyl. på. Herren sadhe til migh, Tagh tigh itt stoort breff och scriff ther vthi medh een menniskios stijl. Jes. 8: 1 (Bib. 1541; Bib. 1917: en stor tavla). The togho itt breff, och screffuo Echteskaps förbund, och loffuadhe Gudh. Tob. 7: 16 (Bib. 1541; öfv. 1915: ett blad).
4) med illuminerade bokstäfver o. d. l. med (ofta färglagdt) bildtryck (med l. utan text) försedt pergament l. pappersblad; i ssgr; jfr JUL-, KIST-BREF, äfvensom BREF-MÅLARE, -MÅLERI, -TRYCKARE.
5) sammanviket (pappers)omslag innehållande ett visst antal nålar, knappar l. dyl.; förr äfv. om tobakskardus. OxBr. 11: 717 (1637). 40 st. bref Tooback à 1 D(ale)r 8. ör s(ilfver)m(yn)t. VRP 1683, s. 122. För inpackning blifva nålarne .. inslagna i bref med 25 (fordom 100) i hvarje. Eneberg Karmarsch 2: 670 (1862). — jfr KNAPPNÅLS-, NÅL-, TOBAKS-BREF m. fl.
Ssgr (i allm. till 3): A: (2) BREF-ADEL. adel som uppstått gm utfärdande af adelsbref, pappersadel; motsatt: urgammal adel, bördsadel. Det så kallade ”gemena frälset” .. var en kunglig bref-adel. Geijer II. 4: 17 (1836).
-AFSÄNDARE~0200. —
-ASK. (numera knappast br.) låda till förvaring af bref; jfr -LADKA, BREFLÅDA 1. Tegel G. I 1: 227 (1622). Lind (1749; under brief-schachtel).
-BEFORDRAN. (post)befordran af bref. —
-BEFORDRING. brefbefordran. SFS 1839, nr 21, s. 3.
(jfr 3 e) -BERÄTTELSE. berättelse i brefform. Atterbom Siare 2: 295 (1843).
-BESTÄLLANDE, n. (†) = -BESTÄLLNING. Holm Sv:s postv. IV. 2: 88 (i handl. fr. 1694).
-BESTÄLLNING. (†) brefs befordran till bestämmelseorten l. adressaten. Resol. 4/7 1683. Schmedeman Postv. 253 (1707).
-BOK.
1) till 3: bok till förvaring af (ankomna) bref; förr äfv.: plånbok (eg. afsedd till förvaring af bref o. d.); jfr -TASKA. Hr Inspectoren tächtes här effter skrijfwa sijna Breef på ordinairt papper emädan det fijna Stoora papperet som han här tills brukat, mycket längre ähr än .. Breefbooken, hwar utj dhe häfftas. Ågerups arkiv 12/4 1690. PT 1758, nr 25, s. 4. jfr: Förleden Tisdags .. blef en äckta röd Saffians Bref-Bok bortstulen, .. hvaruti lågo följande Banco Transport-Sedlar. PT 1758, nr 25, s. 4.
2) (i sht handel., numera mindre br.) till 1 l. 3: bok i hvilken utgående bref l. skrifvelser kopieras; brefkopiebok. Wikforss (1804; under briefbuch). De handelsböcker, hvilka skola föras, äro: dagbok, brefbok och inventariibok. Broomé Civilpr. 205 (1882). Med ”registratur” menas (i fråga om stadsarkiv) .. i följd afskrifna koncept, hvilka stundom kallas brefböcker. SFS 1903, nr 104, s. 13.
3) till 3: kontrabok med postanstalt, postbok. Jungberg (1873).
4) (†) till 3: handbok med brefformulär, brefställare. Hof Underr. f. en ung stud. 79 (1766).
-BRINGARE. (†) öfverbringare af bref, brefbärare (se d. o. 1). M. Stenbock (1713) hos Loenbom M. Stenbock 4: 228. —
-BUNT. Lindfors (1815).
-BUNTS-ETIKETT. post. Döss o. Lannge 95 (1908).
-BÄRANDE, n. (numera bl. tillf.) brefbäring. 2 RARP 4: 471 (1727).
-BÄRARE, se d. o. —
-BÄRERSKA. (numera bl. tillf.) kvinnlig öfverbringare af bref; jfr BREFBÄRARE 1. SP 1779, s. 793.
-BÄRING, se d. o. —
(1, 3) -DIARIUM. FFS 1885, nr 15, s. 14. Diarier öfver skrifvelser från Kungl. Maj:t, ämbetsmyndigheter samt ämbets- och tjänstemän (brefdiarier). SFS 1903, nr 104, s. 3.
-DRAGARE. [fsv. brefdraghare; jfr t. briefträger] (†)
1) = BREFBÄRARE 1. GR 1: 230 (1524). Ett sendebwdh eller breffdragere, skall nw komme til Wiborgh ifrå Storförsten. FinlH 8: 266 (1555). Brefdragaren och Postilionen Lindahl. BoupptVäxiö 1817.
2) = BREFBÄRARE 2. Holm Sv:s postv. IV. 2: 91 (cit. fr. 1684). De svenske brefven skola först blifva 8 dagar liggandes på posthuset, innan de af brefdragaren tagas att kringbäras. Därs. 86 (cit. fr. 1693). Dalin (1850; med hänv. till brefbärare).
-DRAGERSKA. (†) jfr -DRAGARE 1. VDArk. 1676, nr 121. Bladh (o. Hornstedt) 27 (1799).
-DUFVA. dufarten Columba tabellaria Lin., hvilken på grund af sitt utpräglade lokalsinne o. sin stora flygkraft kan användas till befordran af bref o. d.; jfr POST-DUFVA. Wahrman Manski o. Wolstein 287 (1807). Brefdufvorna äro uppfödda på det ställe, dit de skola föra brefvet, och finna mycket väl vägen, om den är aldrig så lång och går öfver hafvet. Brefvet bindes vid foten. Berlin Läseb. 102 (1852).
-DUFVE-FÖRENING. förening för uppfödande af brefdufvor. Sveriges brefdufveförening. AB 1889, nr 280, s. 2.
-EMOTTAGARE~00200. —
-FACK.
1) fack hvari bref förvaras. Jungberg (1873).
2) postfack, postbox. PT 1904, nr 209 A, s. 3. De .. s. k. amerikanska breffacken, som bereda korrespondenterna möjlighet att själfva afhämta sin post färdigsorterad. 2 UB 10: 43 (1906).
-FORM.
1) om den form som är karakteristisk för bref; form af bref. I brefform. Phosph. 1812, s. 126. Under vissa tider har brefformen varit mycket omtyckt inom vitterheten. 2 NF 4: 69 (1905).
2) (föga br.) brefformat. Från vanlig rectangulär brefform särdeles afvikande varupaketter. SPF 1845, s. 17.
-FORMAT.
-FORMULÄR. formulär till bref. —
-FRANKO. (†) brefporto. SFS 1867, nr 3, s. 48.
-FRIHET. (†) fribrefsrätt. Schmedeman Postv. 51 (1704). Om något missbruk .. med breffriheten förelöper. Posthandb. VII (1858).
-FÖRANDE, n. (†) brefbefordran, postbefordran. Rudbeck Atl. 2: Föret. t. högl. män 1 a (1689). (Det) är .. förbudit, .. at Rotebonden besväras med ordonnancer och brefförande. Abrahamsson 71 (1726; efter handl. fr. 1723).
-FÖRARE. [fsv. brefförare] (†) = BREFBÄRARE 1. (De) behölle .. alle senningeboden eller breffförarener. Svart G. I 32 (1561). L. Runeberg (1841) hos Strömborg Runeberg 4: 377. —
-FÖRERSKA. (†) jfr -FÖRARE. VDAkt. 1715, nr 312.
-FÖRING. (†) brefbäring (se d. o 1); brefbefordran. BtRProt. 1817—18, 8: 92. Brefföringen eller Härads-Postföringen .. är ett onus, som ifrån äldre tider ålegat den skattskyldige Allmogen. Bonsdorff Kam. 759 (1833).
-FÖRINGS-PENNINGAR l. -FÖRINGS-PENGAR, pl. (förr) till ersättning för postgång inom regemente utgående penningmedel. Tj.-regl. 1858, 3: 7. —
-FÖRSEL. (†) = -FÖRING. A. Oxenstierna Bref 4: 364 (1647).
-FÖRSÄNDELSE. post. = -POST-FÖRSÄNDELSE 2. Östergren (1917).
-GÅNG. (†) gm gångpost verkställd brefbefordran. Vid indelt regemente upptages .. (i adresslistan) den brefgång till hvar och en, som af manskapet verkställes. Tj.-regl. 1858, 1: 216. —
-GÖMMARE, r. l. m. (†) väska l. dyl. att förvara bref i. BoupptVäxiö 1859. Liggande och hängande brefgömmare. NJournD 1861, s. 127.
(1, 2, 3) -HAFVANDE, p. adj. o. sbst. m.||ig. (†) jfr -HAFVARE. VDAkt. 1665, nr 253. Rudbeck Bref 338 (1689). VDArk. Bref 30/3 1847.
(1, 2, 3) -HAFVARE. (†) jfr -VISARE. VDAkt. 1680, nr 25. Lind (1749; under bringer). VDArk. Bref 29/12 1852.
-HEMLIGHET~002 l. ~200. om det förh. att bref icke (få) öppnas (o. läsas) af obehöriga; hemlighållande för obehöriga af brefs innehåll. Brefhemlighetens kränkande. NF 3: 1570 (1880).
-HUFVUD. boktr. öfverst (i ena hörnet) på brefpapper o. d. tryckt uppgift om afsändarens namn, adress o. d. Nord. boktr.-konst 1906, s. 70.
-HÅLLARE, r. l. m. apparat att hålla samman bref o. d. med. —
(1, 2, 3) -KAMMARE. (förr) rum i hvilket bref o. handlingar förvarades, arkiv. VgFmT II. 8—9: 18 (1908).
-KARTA. post. förteckning som medföljer vissa postförsändelser från en postanstalt till en annan (i ä. tid upptagande namnen på samtliga försändelsers adressater). Förordn. ang. brefcart. 1733, s. 4. Det tillhörde (ända till 1800-talets midt) korrespondenterna att, med ledning af de vid postanstalterna uthängda brefkartorna, .. själfva eller genom bud afhämta sina bref. Stockholm 3: 186 (1897). särsk. (förr) i uttr. öfverblifna brefkartan, förteckningen på öfverblifna (dvs. icke afhämtade) bref vid en postanstalt. Professor Haartmans till honom .. afsände, men innom behörig tid ej uttagne och derföre på öfverblefne brefchartan upförde Bref. Calonius Bref t. Porthan 170 (1796). jfr: På öfverblefne brefs kartan. Holm Sv:s postv. IV. 2: 88 (i handl. fr. 1694).
(1, 2, 3) -KISTA. (förr) kista hvari bref o. handlingar förvarades. Civ. instr. 310 (1626). VgFmT II. 8—9: 18 (1908).
-KLÄMMA, r. l. f., -KLÄMMARE, r. l. m. jfr -HÅLLARE.
-KOPIA.
-KOPIE-BOK. bok att kopiera bref i; särsk. handel. bok i hvilken utgående affärsbref kopieras; jfr -BOK 2. JernkA 1835, s. 161.
-KOPIERING.
-KOPIERINGS-MASKIN. Journ. f. manuf. 2: 334 (1826).
-KORG. (öppen, flat) korg till förvaring af bref o. d. (afsedd att stå på skrifbord l. dyl.). Hemslöjdsutst. i Sthm 1880, s. 85. —
-KORT.
1) med frankostämpel försedt kort (af visst format) som postbefordras öppet o. utan omslag o. är afsedt för kortare meddelanden som icke behöfva hemlighållas; äfv. allmännare, om för dyl. ändamål afsedt kort (i liknande format) af privat tillverkning o. utan frankostämpel. Dubbelt brefkort, brefkort med vidhängande svarskort, brefkort med betaldt svar. Från och med ingången af nästinstundande år beredes allmänheten tillfälle att .. begagna sig af frankokuvert och brefkort. Gen.-poststyr. cirkul. 1871, s. 362. Afsändaren förfogar öfver brefkortets baksida och framsidans vänstra hälft; den högra hälften är afsedd .. för adressen. Döss o. Lannge 99 (1908). jfr JUBILEUMS-, TJÄNSTE-, VY-BREFKORT.
2) kortare korrespondensartikel i tidning l. dyl.; jfr BREF 3 e. SD 1889, nr 119, s. 5.
-KORTS-ALBUM. till -KORT 1; i sht om vykortsalbum. —
-KUVERT. (numera nästan bl. i motsättning till för annat ändamål afsedda kuvert) (för bref afsedt) kuvert. Remmer Theat. 1: 9 (1814).
-LACK. till försegling af bref afsedt (finare) lack; motsatt: post- l. säcklack. Nemnich Waarenlex. 86 (1797).
(1, 2, 3) -LADKA. (-ladke) [för senare leden jfr sv. dial. larka samt LÄDDIKA] (†) = BREFLÅDA 1. Voc. lib. afd. 44 (c. 1580).
-LAPP. [y. fsv. breflapper] (ngt hvard.) (på mindre papperslapp skrifvet) kortare skriftligt meddelande. Schroderus Hoflefv. 186 (1629). Här skrifver hon mig en lumpen breflapp, och tar igen sina ord. Altén Misstaget 17 (1797).
-LEDES. i l. gm bref. —
-LITTERATUR. af (offentliggjorda) bref bestående litteratur. OoB 1894, s. 44.
-LOPP. (i Norrl., †) postbefordran af bref gm ”löpande” gångbud; jfr -GÅNG o. BREFBÄRING 1. Offerdals kyrkoarkiv I. 1: 86 (1713). Resol. uppå allmogens besvär 1748, § 51. —
-LÅDA, se d. o. —
-LÖN. (†) ersättning för brefs postbefordran; brefporto. Specialförordn. 19/7 1645, s. 4. Då klockan är 1 slagen, tages icke någre private .. bref emoot; med mindre den som åstundar sitt bref senare bestält .. utöfwer den wahnliga breflöhnen, ärlägger .. äfwenså mycket. Civ. instr. 501 (1704). Landtm.-förf. 1: 209 (1783).
-LÖSEN. lösen(afgift) för ofrankeradt l. otillräckligt frankeradt bref. B. v. Beskow (1854) i FoU 26: 12. —
-MOTTAGARE~0200.
(4) -MÅLARE. (förr) person som färglade bildtryck o. d.; illuminist. Saliga Hoffbros för detta Formskärares och Brefmålares i Stockholm (arbeten). Posten 1768, s. 203. Tillverkarna af .. (andaktsböcker i bildform) kallades brefmålare, sedermera breftryckare och illuminister. UB 1: 526 (1873).
(4) -MÅLERI. (†) jfr -MÅLARE. Boktryckare Gesellen .. Hoffbros giorde ansökning, at .. få fritt och obehindrat utskära former i träd, till ett så kallat Brefmåleri eller hvarjehanda Ritningar, dem han sedermera illuminerade är sinnad at till salu hålla. Sthms hall- o. manufacturrätts prot. 27/2 1744.
-MÄRKE. [jfr t. briefmarke] (föga br.) frimärke. UB 7: 103 (1874). Hagdahl Fråga mig 38 (1883).
(jfr 3 e) -NOVELL. novell i brefform. Brefnovellen Araminta May (af J. L. Almqvist). Sylwan Sv. lit. 67 (1903).
-ORDNARE, r. l. m. särsk. om pärm i hvilken bref förvaras ordnade efter visst system; jfr -PÄRM, -SORTERARE 2.
-PAKET. i sht post. paket som innehåller bref. VGR 1682, s. 65. Döss o. Lannge 103 (1908).
-PAPPER. postpapper. Wikforss (1804; under briefpapier). Marianne tog fram ett elegant litet brefpapper med monogram. Benedictsson Fru M. 6 (1887). Bref- och postpapper är till utseende och format nästan lika mycket växlande som modet för damtoaletterna. 2 UB 8: 151 (1900).
-PENNINGAR l. -PENGAR, pl. (†)
1) till 1 l. 2: lösenafgift för offentlig handling. Bötes-pardons- och andra Kongliga bref-pengar. Serenius (1734; under queen).
2) till 3: afgift för postbefordran af bref, brefporto; jfr POST-PENNINGAR. Civ. instr. 456 (1643).
-PORTO. postporto för bref; jfr -LÖN. (Stenbock o.) Oxenstierna Brefväxl. 1: 237 (1697). Enkelt Brefporto. Kungör. 13/10 1785, s. 2 b. —
-POST.
1) (i sht i fråga om ä. förh.) postbefordran af bref; den del af postväsendet som omfattar brefbefordran; postlägenhet hvarmed bref befordras; stundom närmande sig bet.: postbud som befordrar bref. HFinlÖ 1: 145 (1710). Ständige Posten är Bref-posten til Häst, som föres af en Postillon. Förordn. ang. postv. o. gästg. 1718, s. A 4 a. BrefPosterne skola .. få obehindradt passera bägge Rikena emellan. SP 1792, nr 137, s. 2. Bref i tjensteärenden .. skola .. med de ordinarie brefposterna afsändas. SFS 1849, nr 87, s. 14. EkonS 1: 349 (1893).
2) af bref bestående (post)försändelse; numera särsk. i motsättning till: paketpost. D(e)n 13 (aug.) .. blef iag Commenderad med bref Påst till Amiralen. HFinlÖ 1: 437 (1730).
-POST-FÖRSÄNDELSE.
1) (föga br.) abstr. Sker brefpostförsändelse i postsäck eller postväska. SFS 1860, nr 40, s. 2.
2) konkret. SFS 1864, nr 61, s. 19. Brefpostförsändelse. Dit räknas bref af alla slag, postanvisningar, brefkort, korsband, varuprof och mönster samt tidningar. Geijer Postförf. 51 (1880).
-POST-HASTIGHET ~200 l. ~102. post. Brefposthastighet vill säga, att i likhet med bref, försändelser befordras med först afgående och med all slags post. Geijer Postförf. 51 (1880).
-POSTERING. mil. mindre truppafdelning (i allm. beriden l. å velociped) som utsättes vid en väg för att vid påfordran fortskaffa bref, rapporter l. dyl. Reinhold (1838).
-PRESS. tyngd att lägga på bref o. d. för att hålla dem samman. Wikforss (1804; under briefpresse).
-PÅSE. i sht post. jfr -SÄCK. Schmedeman Postv. 12 (1686).
-PÄRM. jfr -ORDNARE.
-REKOMMENDATION. rekommendation af bref vid postbefordran. Brefrekommendation tilläts (i Sv.) första gången .. 1660. VittAH 18: 168 (1839, 1846).
(jfr 3 e) -ROMAN. roman i brefform. Brevromanen Grannarna (af Fredrika Bremer), i vilken en småländsk läkarefru .. i brev till en väninna beskriver sin umgängeskrets. Mjöberg Läseb. 464 (1910).
(1, 2) -SAKER, pl. (†) skriftliga handlingar, dokument. Quensel Alm. (Sthm) 1731, s. 31. Lindfors (1815).
-SAMLING. samling bref, kollektion af bref. Sahlstedt Crit. saml. 628 (1765). Man .. uppbrände (vid reformationens införande i Norge) Domcapitlens böcker och brefsamlingar. Palmblad Norige 256 (1846).
-SAMLINGS-STÄLLE. [jfr d. brevsamlingssted] post. mindre postanstalt (poststation af tredje klass) enbart afsedd att mottaga o. postbehandla afgående bref, brefkort o. korsbandsförsändelser. PT 1892, nr 268 A, s. 2. —
-SKRIFNING. Schultze Ordb. 4359 (c. 1755).
-SKRIFVANDE, n. brefskrifning. A. J. Gothus Thes. ep. 1: 49 (1619).
-SKRIFVANDE, p. adj. som skrifver bref. Bremer Nina 731 (1835).
-SKRIFVARE. [fsv. brefskrifvare] Linc. (1640; under scriba). En flitig brefskrifvare. Hedborn Minne 82 (1835). särsk. (föga br.): korrespondent till tidning l. dyl.; jfr BREF 3 e. GHT 1872, nr 21, s. 1. NF 13: 187 (1889).
-SKRIFVARINNA10032 l. 01—, ngn gg 3~0020. brefskrifverska. Palmblad Nov. 1: 94 (1840).
-SKRIFVERI1004 l. 01—, ngn gg 3~002. brefskrifvande, brefskrifning; ofta med klandrande bibet. Detta välsignade brefskrifveri. Atterbom Bref 180 (1825).
-SKRIFVERSKA. Hedin Rev. qv. 139 (1879).
-SKULD. om förh. att vara skyldig ngn bref. Jag stod uti en .. långvarig och oförsvarlig brefskuld hos .. Patrick Alströmer. MoB 2: 159 (1798).
-SLAG. (brefve- A. J. Gothus) slag af bref. A. J. Gothus Thes. ep. 1: 112 (1619).
-SORTERARE, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m.
1) i sht post. (af postverket anställd) person som sorterar bref. Vid nyåret har (vid Centralpostkontoret i Sthm) .. erfordrats en förstärkning af .. 67 brefsorterare. AB 1897, nr 1, s. 2.
2) jfr -ORDNARE. Östergren (1917).
(1, 2, 3) -STICKARE, r. l. m. [jfr t. briefstecher] (förr) Möller (1745; under perce-lettre). Brefstickare, syl eller nål hvaraf man fordom betjente sig at genomdraga bref som förseglades med vax. Holmberg (1795; under percelettre). Sv.-t. hlex. (1851).
-STIL. för bref karakteristisk stil. SP 1779, s. 425. En enkel brevstil, närmande sig samtalsspråk. Cederschiöld Spr. i spr. 2: 8 (1909).
-STRYKARE, r. l. m. [jfr t. briefstreicher] pappersknifsliknande verktyg (af trä l. ben) afsedt att användas vid vikning af brefpapper o. d. Bouppt Växiö 1859. Hemslöjdsutst. i Sthm 1880, s. 148. —
-STÄLL. ställ för förvaring af bref. Bouppt Växiö 1873.
-STÄLLARE, r. l. m. [efter t. briefsteller] handbok med formulär till bref o. d. En kort doch tydelig BrefStällare, At med godt sammanhang Concipera och författa allehanda slags Bref, Skrifter, Suppliquer och Contracter med mera. Biurman (1729; boktitel).
-STÄLLNING. (†) adress. Skulle någon vidare behaga fägna mig med samma underrättelse, så är brefställningen bekant. Dalin Arg. 2: 225 (1734, 1754).
-SVAR. svar i l. gm bref. Wahlenberg Tolf 97 (1893). (Jag) svarade (per telegraf) .. under hänvisning till ett samtidigt afsändt brefsvar. TT 1899, Allm. s. 66. —
-SYNT, p. adj. (numera bl. ngn gg i ålderdomligt spr.) skrifkunnig. NorrlS 73 (c. 1770). Huru föga brefsynte ledarne själfva voro, så fingo de likväl ihop en med skriftliga bevis späckad .. klagomålslibell. Högberg Vred. 1: 176 (1906).
-SÄCK. särsk. post.: säck i hvilken bref transporteras; jfr POST-SÄCK. Holm Sv:s postv. 1: 91 (i handl. fr. 1636).
-TAFLA. (förr) (å postanstalt uthängd) anslagstafla å hvilken de ankomna brefkartorna m. m. uppsattes. Schmedeman Postv. 22 (1692).
-TARTELETT. kok. bakverk som liknar ett bref. Hellman Kokb. 537 (1896).
-TASKA. (†) brefväska; portfölj; plånbok; jfr -BOK 1. OxBr. 11: 696 (1637). (Fr.) le Porte feuille, (sv.) Bref-Taska. Mont-Louis Fr. spr. 227 (1739). Penning- eller Breftaska, som broderas på engelskt skinn eller sammet med schattérsöm. NJournD 1854, s. 150. Jungberg (1873).
-TAXA. taxa för beräknande af brefporto; jfr POST-TAXA. Notif. ang. postv. 1662, s. A 3 a.
(5) -TOBAK. (†) kardustobak. VRP 1678, s. 206. Orrelius 413 (1797).
(4) -TRYCKARE. (förr) jfr -MÅLARE. UB 1: 526 (1873; se under -MÅLARE).
-UNGE. (skämts., †) litet bref, biljett, breflapp. J. J. Björnståhl (1769) hos Linné Bref I. 3: 235. Jag tackar .. för den lilla brefungen och dess förbindliga innehåll. Leopold (1809) i 2 Saml. 10: 36. G. Wennerberg (1849) hos Taube Wennerberg 1: 239. —
-UTBÄRNING, äfv. -UTBÄRING~020. brefbäring (se d. o. 2). —
-UTDELNING~020. särsk.: gm postverkets försorg verkställd utdelning af ankommande bref. Lundin N. Sthm 6 (1887).
(1, 2, 3) -VISANDE, p. adj. (†) jfr -VISARE. VDAkt. 1685, nr 140.
(1, 2, 3) -VISARE. [fsv. brefvisare] (†) person som uppvisar l. öfverbringar bref l. dokument; innehafvare(n) l. öfverbringare(n) af detta bref; jfr -HAFVARE. GR 1: 2 (1521). The breff som iak fik med thenne breffuisere. Därs. 53 (1523). Som wij .. nu udi dette wårt öpne breffz krafft nådigst effterlåthe, att brefwysare M. Erick Petri Stabbyensis må der udi Upsala uprätha een booklåde. Annerstedt UUH Bih. 1: 138 (i handl. fr. 1616). Heinrich (1814).
(1, 2, 3) -VISERSKA. [fsv. brefvisirska] (†) jfr -VISARE. GR 1: 40 (1522). VDAkt. 1663, nr 410.
-VÅG, pl. -ar. våg att väga bref på (för beräkning af postportot); särsk. om visst slags för detta ändamål afsedd (mindre) våg med olikarmad vågbalk. AB 1865, nr 31, s. 4.
-VÄSKA. väska att förvara l. transportera bref i. VDAkt. 1671, nr 157. Engelske Pacquet Båten haar strandat .., hwaraff Folcket och Breffwätskan lijkwist är wordet salverat. OSPT 1686, nr 48, s. 7.
-VÄXEL. [jfr t. briefwechsel] (†) = -VÄXLING 1. Möller (1745; under commerce). Jungberg (1873).
-VÄXLA. växla bref (med ngn l. med hvarandra), korrespondera. OxBr. 5: 372 (1625). särsk. (†) i uttr. brefväxlande ledamot (i ett sällskap l. en akademi l. dyl.), korresponderande ledamot. Gråberg Ital. spr. Föret. 2 (1843). (Vitterhetsakademien) täcktes 1827 kalla mig till brefvexlande ledamot. L. F. Rääf (1862) hos Ahnfelt Rääf 44. —
-VÄXLARE. (numera knappast br.) person som brefväxlar med ngn; korrespondent. Celsius G. I 2: 111 (1753). Beskow Minnesb. 2: 325 (1866).
-VÄXLING. korrespondens.
1) om handlingen att brefväxla. Stå i brefväxling med ngn l. med hvarandra. De förde, underhöllo en liflig brefväxling. Svar på thet danske manif. 1644, s. Aa 1 a (i handl. fr. 1641).
2) konkret: (samling af) bref som växlats mellan olika personer. Celsius G. I 1: 203 (1746). Den Hammarsköldska brefvexlingen .. uppfyller 7 digra band. Hjärne Dag. f. drabbn. IV (1882).
-ÄGANDE, m.||ig. (†)
1) om afsändare af bref. (Det skulle i vissa fall) Breffäganden lindrigare .. falla sielff at afsända en express .., än erläggia sine Postpenningar. Schmedeman Postv. 23 (1693).
2) om adressat. Giese Sprachm. 1—3: 506 (1730).
-ÄGARE. (†) om adressat. Brefägaren .. hade försummat att afhämta sitt bref. Leopold 3: 181 (1798, 1816).
-ÖPPNARE, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m.
1) person som öppnar bref. Lagus Kellgren 251 (1884).
2) apparat att öppna bref med; särsk. om visst slags smal o. spetsig pappersknif. PT 1900, nr 302 A, s. 3.
B (†): BREFVE-SLAG, se A.
C (†): BREFS-VIS, adv. i l. gm bref, brefledes. RP 7: 332 (1638).
Afledn.: BREFLIG, adj. [jfr t. brieflich] framställd l. meddelad i l. gm bref; skriftlig.
1) (†) till 2. FinlH 6: 138 (1530). Vthan Wårt .. brefflige tilstånd och gåffuo. Ordn. om skog. 1647, s. A 4 a. (Jag) haffuer .. med honom redan breffl. contract giordt. VDAkt. 1691, nr 3 (kanske snarast adv. -ligen).
2) (föga br.) till 3. Lind (1749; under brieflich). Brefliga (en skärf till nya ordboken) meddelanden .. skola ersätta de muntliga. Geijer I. 8: 507 (1836). GHT 1897, nr 36 A, s. 2. —
BREFSKAPER, pl. [jfr t. briefschaften] (†) till 1 l. 2: skriftliga handlingar, dokument. M. Stenbock (1716) hos Loenbom Anecd. 2: 300. Icke mera än nödigt skingra brefskaper angående samma slägt och gods. Frey 1848, s. 169. —
BREFVA, v. (†)
1) till 2: gifva (ngn) bref på ngt. Ett godz .., hvilket .. vår fougte .. opå våre vegne nu eder brefvedt hade. GR 23: 144 (1552). jfr BEBREFVA 2, BORT-BREFVA.
2) till 3: skrifva bref till (ngn). (Hälsa) syster Anna Krabbe, hvilken jag ber om förlåtelse, att jag intet brefvar henne denne gången. Ekeblad Bref 2: 196 (1660).
BREFVERA, v. (†) till 2: förse (ngn) med ”bref”. B(emäl)te Jnspector (har) brefwerat (dvs. utfärdat pass åt) sijn kookerska i Pastoris Nampn. VDP 1683, s. 555.

 

Spalt B 4195 band 5, 1922

Webbansvarig