Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BILLIG bil3ig2 (bi`llig Weste), adj. -are. adv. -A (se under BILLIGT), -EN (se under BILLIGT), -T (se d. o.).
Ordformer
(bijll- G. I:s reg. 10: 90 (1535). bell- Tranæus Medewij suurbr. Föret. (1690: belligt, adv.; möjl. tryckfel). -licht (n.) O. Petri Lagkomm. 13 (c. 1540))
Etymologi
[liksom d. billig af mnt. billik, billich; jfr holl. billijk, fht. billîh, mht. o. ä. t. billich, t. billig. Ordet innehåller sannol. samma germ. stam bila- som ingår i mnt. wikbilethe, stadsrätt, mht. wîchbilde, stadsrätt, stadsområde, t. weichbild, (stads)område, i mht. unbilde, t. unbill, orättvisa, otillbörlig behandling, samt i feng. bilewit, oskyldig; jfr fir. bil, god]
som står i öfverensstämmelse med l. som handlar i enlighet med en sund o. naturlig uppfattning af hvad som (i ett visst fall) måste anses rätt l. riktigt l. tillräckligt l. öfverhufvud taget på sin plats.
Anm. I ä. tid voro bet. 14 de enda br. Bet. 4, som endast är bet. 1(, 2) o. 3 använda om ekonomiska värdeförh., kunde lätt föra öfver till 5. Denna bet. är likväl tämligen ung. Moberg framhåller i första upplagan af sin grammatik, att motsatsen till DYR i sv. icke kan betecknas med ett ensamt ord: Vi säga om en vara, att den fås för godt köp. Moberg Gram. 60 (1815). I andra uppl. (1825) har detta ändrats till: Vårt Svenska lättköpt kan .. anses fullt svarande emot Tyskarnes wohlfeil. På intetdera stället nämnes billig. Ej heller finnes denna bet. af ordet antecknad hos Almqvist (1844). Hos Dalin (1850) anföres sannol. bet. 5 b, däremot icke bet. 5 a. Vid adverbet synes användningen föreligga redan på 1700-talet; se anm. under BILLIGT 3. F. n. är bet. 5 ordets viktigaste. Den har dragit öfver till sig såväl bet. 4 a (utom slutet, hvilket dock, äfv. det, populärt torde uppfattas ss. hörande till 5) som bet. 4 b; i dessa anv. torde ordet numera förekomma endast tillfälligtvis. Bet. 5 har vidare utvecklat en bildl. bet., 6. Bet. 13 hafva, liksom 4, helt l. delvis undanträngts.
1) som står i öfverensstämmelse med l. som handlar i enlighet med en sund o. naturlig rättsuppfattning; ofta i motsättning mot den kodifierade, stundom mot den absoluta rätten. — jfr OBILLIG.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] om sakligt sbst.: rättmätig, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig; numera särsk. i fråga om tillgodoseende af alla parters, särsk. den icke bestämmande l. den i ngt afseende underlägsna partens, intresse: i sht i förb. det är billigt o. d.; jfr LIK, adj. (Vi vilja) altijd gerne styrckie, handhafue och beskydde wår Adell, Ridderskap och menige vndersåtere .. vdj alt thet som rettferdigt, Christeligett och billigt är. G. I:s reg. 13: 160 (1540). Sombliga mentet wara billigare at then öfwer alla regera skulle, måtte ock .. aff allom wälias. Girs G. I 176 (c. 1630). (Jag har) hwar och een efter Ståndh och Wärdhe, på deras .. anlijtan gierna vthj billige saaker hulpit och Secunderat. HSH 31: 183 (1664). Billiga domar tjente långa tider efteråt för lagar. Schönberg Bref 1: 11 (1772). Billigt (aequum), Rätt, i de Förståndigas tanke. Thorild 2: 265 (1788). (I Fichtes bok Über den Begriff des wahrhaften Krieges) fins i mitt tycke den förnuftigaste och billigaste characteristik öfver Napoleon, af alla jag hittills sett. Atterbom Minnen 559 (1819). Visst lär han (dvs. Sven Dufvas fader) de äldre gett långt mer än billigt var, / Ty för den son, som sist blef född, fanns knappt en smula qvar. Runeberg 2: 48 (1846). Det syntes henne (dvs. fru Margareta) billigt, att då hon hade sin Lars, finge mäster ha sin Margit. Rydberg Vap. 101 (1891). Jag kan icke instämma med dem, som anse, att alla förtroliga bref böra brännas … Däremot är det billigt, att de icke få allmängöras, så länge sådant kan personligen skada författaren eller såra hans allra närmaste. De Geer Minnen 1: 248 (1892). I fråga om jämkning af intressen finnes det icke alltid något, som är absolut rätt, utan man måste nöja sig med hvad som är billigt. Därs. 2: 148. — särsk.
α) [liksom motsv. anv. i dan. o. t. samt af eng. equitable efter lat. æquum (et bonum), i den romerska rätten motsatt justum l. jus (strictum); jfr äfv. gr. εἰκός, motsatt δίκαιον] i sht jur. som står i öfverensstämmelse med (hvad af ett visst folk under ett visst kulturskede betraktas som) en sund o. naturlig rättsuppfattning, närmast i fråga om det enskilda rättsfallet o. i motsättning mot den generaliserande o. därför ofta i djupare mening mindre rättfärdiga kodifierade rätten; äfv.: som står i öfverensstämmelse med rättssedvänjor som hvila på en dylik uppfattning af ett rättsförhållande; rättfärdig; i sht om romerska l. eng. förh. Lagen skall icke vara annat än en förklaring öfver hvad som är billigt. Schrevelius Civilr. 1: 33 (1844, 1851). ”Billigt” (är) det af förnuftet gillade. Nordling Civilr. 37 (1882). (Vid bonæ-fidei-affärer) kunde (i Rom) af parterna ömsesidigt utkräfvas allt hvad god tro och heder fordrade, hvilket bland annat innebar, att .. allt skulle afgöras, efter som det fanns godt och billigt. Fahlcrantz Bona fides 43 (1906; efter lat. ex æquo et bono).
β) [sannol. efter lat. justum et æquum; jfr d. ret og billigt, holl. recht en billijk o. t. recht und billig] i uttr. det är rätt och billigt, i sht förr äfv. billigt och rätt, l. dyl., det är rätt l. rättvist. Det är icke mer än rätt och billigt, att du understöder dina föräldrar på deras gamla dar; jfr δ. RARP 1: 69 (1628). Det är rätt och billigt, at han betalar, hvad han är skyldig. Borg Luther 2: 621 (1753); jfr δ. (De hafva) bränt upp och släpat bort allt som fans i kungens tält, hvarföre också kungen, som rätt och billigt var, har låtit hvar och en soldat skära strupen af sin fånge. Hagberg Shaksp. 4: 102 (1848); jfr γ. I herrar, hvad rätt och billigt är, det bevisen tjenarne. Kol. 4: 1 (öfv. 1883; NT 1526: huadh lika och rett är, Vulg.: quod iustum est et æquum, gr. τὸ δίκαιον καὶ τὴν ἰσόϑητα). Anm. I enl. med sin ofvan (under a o. a α) anförda bet. betecknade billigt i detta uttr. urspr. öfverensstämmelse med den naturliga rättsuppfattningen, under det att rätt betecknade öfverensstämmelse med (den absoluta l.) den kodifierade rätten. Numera torde denna skillnad i allm. icke afses l. uppfattas.
γ) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] som kan försvaras inför en sund o. naturlig rättsuppfattning, som icke med fog kan förtänkas l. förvägras ngn, befogad, berättigad, äfv. allmännare: grundad; ”naturlig”; numera nästan bl. om begäran o. d., stundom äfv. om harm l. dyl. känsla. Denna våning tillfredsställer alla billiga anspråk. G. I:s reg. 16: 345 (1544). (Rådet hade) billigt betänckjande (dvs. tvekan) för andres skuld något att bruka honom (dvs. Henrik Fleming). RP 4: 43 (1634). Rättmätige och billige beskyldninger. Därs. 6: 159 (1636). Drottningen af Ungern har flere resor af konungen uti Preussen varit angrepen; misstroendet tycktes fördenskull vara hos henne billigare än hos honom. Höpken 2: 308 (1756). Isländarne .. äga et billigt vitsord i våra gamla Häfder. Lagerbring 1 Hist. 1: 175 (1769). Dina anmärkningar till Atterbom äro ganska billiga. V. F. Palmblad (1811) i Bref rör. N. Skol. hist. 244. Hansestäderne, redan förut missnöjde med det nya Konungahuset i Sverige, hade nu (dvs. 1563) funnit en billig anledning till klagan. Franzén Minnest. 1: 290 (1819). Tyngden af en billig tillrättavisning. Runeberg E. skr. 2: 298 (1850). Vi aldrig tröttna / Att ge förlåtelse åt en förkrossad, / Hur stort hans brott, hur billig harmen vore. Wulff Petrarcabok 190 (1905).
δ) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.; jfr särsk. t. wie billig (ist), lat. ut æquum (est)] (numera mindre br.) som med stöd af en sund o. naturlig rättsuppfattning kan förväntas l. fordras af ngn l. ngt, tillbörlig, skyldig; som är på sin plats; rätt; numera oftast i uttr. billig hänsyn o. d. samt som billigt (är l. var l. dyl.). Med billig hänsyn till befogade intressen. G. I:s reg. 15: 512 (1543). Som Ridderskapet ock Adelen nogsamt sig til sinnes föra Rikets närvarande tilstånd, ock att man på alt sätt bör vara på en billig sparsamhet omtänckt; fördenskul (osv.). 2 RARP 3: 271 (1723). Det är intet mer än billigt, at den, som vill hafva något, begiär det. Därs. 6: 470 (1731). Första dagen höll (jag) mig (i den friherrliga familjen) på ett billigt afstånd. Cederborgh OT 2: 34 (1814). I konsistorium har jag hittills ej förmärkt någon opposition .. Också är jag, som billigt, artig och medgörlig tillbaka. Tegnér 6: 46 (1826). Hon bör fästa billigt afseende på hvad hennes trolofvade gillar eller ogillar. Carlén Repr. 2: 3 (1839, 1861). Tillstäd .. min färd, och haf billig misskund, då nödtvång / Drifver mig bort! Wulff Petrarcabok 304 (1905).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera knappast br.) om person l. ngt som tänkes personligt: rättrådig; rättvis. Detta slags Fruentimber .., som lycker sine öron för alt det, som blir sagdt af billige munnar, men förlustar sig då de få öpna dem åt det som klingar och låter väl för hörslen. Kling Spectator Q q 4 b (1735). Erik Menved var altför billig til at gilla et uppenbart nidingsvärk. Dalin Hist. 2: 403 (1750). Få bry sig om Friheten, Större delen tycka mer om billiga Herrar. Thorild 3: 318 (1794; lat. justos). I allt är han (dvs. den rätte prästen) en vis rådgifvare, en billig fridsstiftare, en faderlig vän. Tegnér 4: 68 (c. 1835); jfr 2 b. En billig framtid (skall) .. alltid erkänna och vörda riktningen af hans (dvs. professor J. G. Eichhorns) bemödanden. Reuterdahl Inl. t. theol. 137 (1837). Dalin (1850). Sundén (1885).
2) icke (öfverdrifvet) hård, skonsam. — jfr OBILLIG.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] om handling, öfverenskommelse, villkor, yttrande o. d.: icke (mer än nödvändigt) sträng, mild; välvillig; stundom allmännare: förmånlig, god; som röjer l. är utmärkande för en human, välvillig man; numera i sht om villkor. Billiga betalningsvillkor. Jagh (är) tillfridz att opdrage honom samme regemente oppå billighe conditioner. Oxenst. brefv. 5: 55 (1613); jfr 4 a. (Det vore) rådheligedh, att vi först ännu försöchte alle billige och godhe medell, för änn vi tage till sverdett. Därs. 316 (1625). (Jag) förväntar .. mig så mycket billigare uttydning af de ofullkomligheter, som häruti (dvs. i mitt arbete) kunna finnas (som det är det första i sitt slag). Carlström Spinnmach. Föret. 7 (1832). I händelse konungen endast haft för afsigt att tvinga kejsaren till billig fred, hade han blott behöft tåga rakt mot det värnlösa Wien. Fryxell Ber. 6: 393 (1833). Det är en dårskap / Att fälla billig dom i allt. .. / .. Äro menskor / Då emot oss så billiga? Oscar II 2: 99 (1861, 1887; t. Thöricht ist’s / In allen Stücken billig sein. .. / .. Sind die Menschen / Denn gegen uns so billig?); jfr b. Om Hattarne alldeles dukade under för sina motståndare, fans ingen ntsigt att kunna förmå dessa till en förlikning på billiga vilkor. Odhner G. III 1: 15 (1885).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] om person: som (af medkänsla l. dyl.) icke kräfver ut hela sin (formella) rätt, hofsam, human; medgörlig; icke småaktig; välvillig, gunstig. (Vi) Försåge oss .. till dem (dvs. danskarna), som våre tilkomendhe godhe naboer och venner, att de sig skulle deste billigere finna lathe. A. Oxenstierna 1: 75 (1613). Du måste .. tilstå sielf, min billige Läsare, at det är nödigt i vår tid at leka sanningen i folk. Dalin Arg. 1: 77 (1733, 1754). Den som sett mer än ett folkslag, lär sig .. att vara billig i småsaker. Stiernstolpe Arndt 1: 60 (1807, 1813). (Den äkta mannen) skall vara, hvart det bär, / Billig, men ej blödig. Wallin Vitt. 2: 93 (1809). Var billig, konung, rädda på en gång / din gyllne krona och din systers hjerta! Tegnér 1: 44 (1825). I fråga om förflutna strider är hela verlden billig. Geijer I. 6: 481 (1846). Oscar II 2: 99 (1861, 1887; t. billig; se under a).
3) (†; se dock a slutet) som står i öfverensstämmelse med l. som tänker l. handlar i enlighet med en sund o. naturlig uppfattning om hvad som är (teoretiskt) riktigt l. förnuftigt. — jfr OBILLIG.
a) om sakligt sbst.: förnuftig, klok, lämplig; som har en förnuftig grund, skälig, rimlig; stundom i uttr. finna billigt, finna skäligt, emellanåt närmande sig bet. besluta. G. I:s reg. 10: 90 (1535). Billigt är (rationabile) dät som medh förnufftensens lagh öwer eens kommer och obilligt (irrationabile) dät såm är emot förnuftet. Axehielm Lex. sueogoth. (c. 1630; under billagines). H. Exc. förestälte .. R(idderskapet) o. A(deln), om de icke finna billigt, at Grosmans memorial må gå til (bergsdeputationen). 2 RARP 4: 144 (1726). De förnämste Herrarne .. ville kröna hans (dvs. Konstantins) begge andre bröder, påstående at det var billigt hafva tre Kejsare, emedan man borde tro på Tre-Enigheten. Dalin Montesquieu 192 (1755); jfr 1 a δ. Det är billigt, att de undervisa andra, som bäst förstå. Leopold 3: 339 (1801, 1816). — särsk. (numera knappast br.) med kvantitativ bibetydelse: måttlig, icke öfverdrifven. (Gud) inplantade i de långas hjertan en oemotståndlig längtan efter de korta, och i de kortas en oemotståndlig längtan efter de långa; på det att menniskoafveln må hafva billiga dimensioner och hålla sig jemnhög. Palmær Eldbr. 142 (1848). (När Kungahälla 1135 förstördes, ägde det) efter en billig beräkning, .. en befolkning af omkring 11,000 själar. Holmberg Nordb. 128 (1852). Nyblom M. Twain 1: 37 (1873).
b) om person: som tager skäl, förnuftig, klok. Dalin Arg. 1: 35 (1733, 1754). Ni är för billig att icke finna, att om jag kan, så önskar jag att se min systerdotter upphöjd på thronen. Gustaf III 3: 260 (1790); jfr 1 b.
4) i fråga om värdeförh.: som motsvarar l. som iakttager, särsk. icke öfverskrider det mått (den storlek, höjd, det pris osv.) som enl. en sund o. naturlig uppfattning kan anses vara rätt l. riktigt (jfr 1 o. 3, särsk. 3 a slutet).
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (numera bl. tillfälligt; se dock slutet) om värde l. pris l. vederlag l. dyl.: måttlig, skälig, lagom (stor); icke öfverdrifven l. för högt tilltagen, rimlig. At Skomakerne måge för billigt och tillbörligit köp bekomma hudhar. Skråordn. 41 (1577). (Af domkyrkotomterna i Västerås) må till kyrkiones nytto tagas billige Tomptöre. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1901, s. 450 (i handl. fr. 1623). The 3. Swenske Skepp som .. äre bleffne anhåldne, skole .. medh theres Ladningh eller thesz billige Wärde .. blifwa restituerade. N. Av. 10 mars 1658, Extract, s. 6. Monderings-persedlarne beställes hos wederbörande Handtwerkare, och betalas sedan efter deras wanliga och billigaste wärde. Stadg. ang. landtmil. 4: 1319 (1703); jfr slutet. Billigt arfvode. Finskt museum 1907, s. 86 (cit. fr. 1754). De, hvilka under senare så kallade freds åren genom Franska Kaperier förlorat skepp och laster, skulle njuta derföre en billig ersättning. Heml. utsk. prot. 1812, s. 96. — särsk. [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (fullt br.) om vederlag l. pris, närmande sig till o. öfvergående i bet.: låg, ringa; särsk. i förb. billigt pris, godt l. lågt pris, billig penning, ringa ersättning, ringa summa; jfr CIVIL, adj. 5, FACIL. Billiga (lifförsäkrings)premier. Billigt arrende. Billig(a) frakt(er); jfr 5 a. Samma Postilla skal för ett billigt pris säljas. Sara Swedberg (1707) hos Swedberg Sabb.-ro 1: d 2 b. En Barberare .., hvilken mig .. för en billig penning väl tracterade. Humbla 82 (1740). Till det billigaste, till bästa köp. Dalin Fr.-sv. lex. (1843; under marché). Bönderna (ägde) rätt att tillösa sig enhvar sin lott (af godset) alt mot en billig penning. Ahrenberg Hemma 57 (1887). Priserna i Jönköping voro vida billigare än i Kristianstad. De Geer Minnen 1: 142 (1892). Orter med billiga priser. Arbetsstatistik D: 1: 43 (1909). Billig hyra. SDS 1910, nr 245, s. 12. Billigare taxa än den .. nu gällande. LD 1910, nr 225, s. 2. särsk. (i sht hvard.) bildl. i uttr. för billigt pris, för godt köp l. pris; lätt (jfr 6). Han fick sin examen, sina betyg för billigt pris. Den vishet, som nu till billigaste pris hämtas ur tidningar och konversationslexika. Tegnér 3: 353 (1831). (Den danska) ministärens .. mäktiga herrar, socialisterna, hade icke lust att låta regeringen slippa undan för så billigt pris. SDS 1910, nr 35, s. 5.
b) (numera bl. tillfälligt) om person: icke öfverdrifven i sina fordringar i fråga om ersättning för utfördt arbete l. i fråga om pris för vara o. d., skälig, rimlig. Uthskåtet hölt inthet orådsampt, at man handlade med någon annan öfwer Byggningen, som billig wore och förstodhe sigh på architecturen. RARP V. 2: 156 (1655). (Vid stiftssynoden 1657 förmanade ärkebiskopen prästerna att) Wara billige medh lijkstool. Sv. synodalakter 1: 104 (1657).
5) som fås för lågt pris l. kostar (ngn) föga, som håller lågt pris, icke dyr.
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] om vara l. prestation l. inrättning l. dyl., hvard. ngn gg äfv. om person: som fås l. kan erhållas l. åstadkommas l. kan underhållas för en ringa summa l. ett lågt pris, prisbillig; jfr LÄTTKÖPT. En billig våning. Potatisen är billig i år. Billig konjak. Det var billigt med fem kronor för en så vacker matta. Barnen ha varit mig mycket billiga i år. En oväntad större tillförsel .. tryckte, under sistl. November månad, våra priser (på bomull) till den grad, att flera sorter, för en kort tid, voro lika billiga, som under förra vintern. GHT 1834, nr 14, s. 2. (Teater-)Logen blir dyr, om man är få om den, men billig, om man är många delegare. Kræmer Span. 116 (1860). Den högre undervisningen (har) hos oss varit .. jemförelsevis billig (dvs. skolafgifterna ha varit låga). J. M. Sundén i Lärov.-kom. bet. 1884, 1: Reserv. s. 129. Utan vederlag förbrukad / arbetskraft är billigast. Rydberg Dikt. 2: 74 (1891). En billigare arméorganisation. De Geer Minnen 2: 241 (1892). Nu för tiden finns det rätt billiga ordböcker att köpa. G. Cederschiöld hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 31 (1901). — särsk.
α) [jfr motsv. anv. i t. samt af eng. cheap] (hvard.) i sht handel. o. bankv. om penningar: som kunna lånas l. hafva lånats mot låg ränta. Pengarna ha efter kvartalsskiftet blifvit billigare. Äfven i London synes man för närvarande vara öfvertygad om, att en lång tid af billiga pengar förestår. SvD(L) 1910, nr 45, s. 8.
β) [jfr motsv. anv. i t.] i oeg. anv., om tidsperiod.
α‘) (hvard.) om dag l. månad l. år l. dyl. under hvilken (hvilket) relativt litet penningar behöfver utgifvas. Sommaren har blifvit mig billigare än jag trodde. De första tre veckorna i januari i år voro (i fråga om utgifter för snöskottning i Sthm) ovanligt billiga. SvD(L) 1910, nr 31, s. 5.
β‘) i sht nat.-ekon. om år l. följd af år l. period l. dyl. under hvilken (hvilket) priset på lifsförnödenheterna l. utlåningsräntan står lågt. Mycket dyra och billiga år följa (under perioden 1829—1883) i regel ej omedelbart efter hvarandra, utan äro de dyraste och billigaste åren vanligen förenade genom en kedja af år med öfvergångspriser. Steffen Lönsyst. hist. 2: 423 (1899).
γ) [jfr motsv. anv. i t. samt af eng. cheap] i oeg. anv., om ort på hvilken lefnadsomkostnaderna o. d. äro relativt låga. Jämförelsevis billiga orter äro .. Jönköping, Kalmar (m. fl.). Arbetsstatistik D: 1: 21 (1909). (Direktör O.) har .. vändt Norrköping med dess höga kommunalskatt ryggen och låtit skrifva sig i det i skattehänseende betydligt billigare Falsterbo. DN(N) 1910, nr 14326, s. 6.
b) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (hvard.) om handtverkare, affärsman, fabrik, affär l. dyl.: som håller lågt pris på sitt arbete l. sina varor. Jag har en billig skomakare. Hennes sömmerska är billig. Kolonialaffären vid torget är mycket billig med sina varor. Billiga hotell. Billig .. som låter pruta med sig, säljer till godt pris. Dalin (1850); jfr 4 b. Dessa frukostlokaler .. äro förvånande billiga. SDS 1910, nr 269, s. 5.
6) [bildl. anv. af 5] som icke kostar ngn möda l. är lätt nog att åstadkomma l. uppnå l. vinna, lättköpt, lätt, ”enkel”; ofta närmande sig bet.: lättvindig, ytlig, äfv. tarflig, godtköps-. Det skulle vara för billig sak att vara hederlig, om intet sådant tvång, inga sådana försakelser funnos. SDS 1886, nr 99, s. 2. Mycket billiga och mycket fåkunniga slagord. GHT 1896, nr 173 A, s. 2. Det har alltid varit mig en smärta, om jag hos några unga .. funnit .. endast ett bemödande att på billigaste sätt med utanlärda läxor komma igenom sin examen. Rudin I afskedsst. 9 (1900). Det är en billig kritik, som lefver på att stryka under ett begynnelsestadiums svårigheter. Cassel Socialpolitik 77 (1902). Att blott låta negationerna neka är en billig konst mot att sammanställa dem så, att de säga ja. Norström Den nyaste män. 37 (1906).
Ssgr: A: (5) BILLIG-GÖRA30~20, v. (mindre br.) jfr FÖRBILLIGA. Föga åtgjordes för att billiggöra våra handelsförbindelser (med utlandet). Tekn. tidskr. 1883, s. 36. (En fiskkutterkonstruktion) särdeles egnad att förenkla och billiggöra förvaringen af fisk. GHT 1896, nr 188 B, s. 2. —
-MÄSSIG. [af t. billigmässig] (†) = BILLIG 1 o. 2; jfr -MÄTIG. J. A. Salvius (1648) i Hist. bibl. 2: 367. —
-MÄTIG. [efter t. billigmässig] (†) = BILLIG 1 o. 2; jfr -MÄSSIG. Wår billigmätige och fredälskande intention. Svar på thet danske manif. 1644, s. R 3 b (i handl. fr. 1636). Billigmätige Conditioner. N. Av. 21 maj 1657, nr 1, s. 2.
B: BILLIGT-VIS, se d. o.

 

Spalt B 2605 band 4, 1910

Webbansvarig